Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En person vände sig till Försäkringskassan och begärde att få veta vem som var arbetsgivare åt en annan person. Bakgrunden till begäran var enligt sökanden ”nyfikenhet”. Försäkringskassan ansåg att uppgiften var sekretessbelagd och avslog.
Sökanden överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att en uppgift om arbetsgivare är harmlös typiskt sett. Att personen hade begärt ut den av nyfikenhet gjorde inte att det fanns skäl att anta att ett utlämnande skulle leda till men för den berörda.
En journalist vände sig till Försäkringskassan för att ta reda på vilka arbetsgivare två personer hade. Myndighet avslog begäran med hänvisning till att personerna kunde antas lida men om uppgifterna lämnades ut.
Journalisten överklagade och kammarrätten skrev följande i sina domskäl:
”En uppgift om vilken arbetsgivare som finns registrerad hos Försäkringskassan för en viss person är dock av sådan art att den typiskt sett måste betraktas som harmlös och som därför i normalfallet inte behöver hållas hemlig”.
Men eftersom sökanden hade begärt ut uppgifterna i egenskap av journalist på TV4Nyheterna fanns det skäl att göra en närmare prövning av riskerna med ett utlämnande, ansåg kammarrätten. Domstolen skickade därför tillbaka ärendet till Försäkringskassan för en ny prövning.
En journalist hade rätt att få ut registreringsnumret för rikspolischefens förmånsbil från Rikspolisstyrelsen. Regeringsrätten konstaterade att varken uppgiftens art eller omständigheterna i det aktuella fallet talade för att ett utlämnande skulle leda till att rikspolischefen utsattes för våld eller annat allvarlig men.
En person som drev ett inkassoföretag hade inte rätt att få ut uppgifter från Försäkringskassan om en skuldsatt persons arbetsgivare och arbetsgivarens telefonnummer. Regeringsrätten hänvisade till förarbetena som säger att men ska anses följa på varje åtgärd som typiskt sett upplevs som en påtaglig nackdel för den berörde även om åtgärden i och för sig är helt laglig och accepterad.
Regeringsrätten slog fast att en man hade rätt att få ut en handling från Försäkringskassan som innehöll en uppgift om hans tidigare hustrus bostadsadress i utlandet. Att
långvariga och djupgående motsättningarna mellan de tidigare makarna leder till att kvinnan sannolikt uppfattar varje kontakt med mannen som obehaglig kan
inte anses vara liktydigt med att hon lider men, konstaterade Regeringsrätten. Den tillämpliga sekretessregeln hade ett rakt skaderekvisit.