Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: rekrytering
Bakläxa för Kriminalvården om försvarssekretess i internrevisionsrapport
Kriminalvårdens beslutade i fjol – efter en begäran från en journalist – att hemlighålla en tidigare utkommen internrevisionsrapport om myndighetens rekrytering, med hänvisning till försvarssekretess enligt 15 kap. 2 § OSL. Det godtas dock inte utan vidare av Kammarrätten i Jönköping. Beslutet att inte lämna ut handlingen i någon del bygger på en alltför svepande bedömning där myndigheten inte närmare har övervägt vilka typer av uppgifter det är fråga om, anser domstolen. Kammarrätten konstaterar att uppgifterna i rapporten visserligen kan sägas röra sådan verksamhet som avses i lagrummet, men påminner samtidigt om att bestämmelsen har ett rakt skaderekvisit, med presumtion för offentlighet. Det blir nu upp till Kriminalvården att sekretesspröva handlingen på nytt.
Journalisten betonade i sitt överklagande i fallet att det handlade om en äldre rapport som knappast återspeglar aktuella förhållanden, vilket ytterligare talar emot Kriminalvårdens bedömning.
CV kunde inte hemlighållas med GDPR-sekretess
En person vände sig till Kommunstyrelsen i Vänersborgs kommun och begärde att få ta del av CV och ansökningsbrev i omaskerat skick för den person som kommunen hade anställt som kommunarkivarie. Kommunen avslog begäran med hänvisning till att utlämnande kunde antas leda till att uppgifterna användes i strid med GDPR.
Personen överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut. Domstolen hänvisade till att kommunen inte hade redogjort för någon omständighet som talade för att uppgifterna skulle användas i strid med GDPR. Kammarrätten återförvisade ärendet till kommunen för prövning av om uppgifterna i stället omfattades av personalsekretess.
Fick bara ut sammanfattningar av intervjuer
En person som hade sökt, men inte fått, ett jobb på Arbetsförmedlingen begärde ut anteckningarna som myndighetens företrädare hade fört under hennes egen intervju och under intervjun med den person som hade fått jobbet.
Arbetsförmedlingen lämnade inte ut anteckningarna men däremot de intervjusammanfattningar som hade upprättats. I sammanfattningarna framgick de sakuppgifter som kommit fram under anställningsintervjuerna och de slutsatser som Arbetsförmedlingen dragit utifrån dessa.
Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten som menade att anteckningarna skulle ses som utkast och därmed inte som allmänna handlingar. Kammarrätten pekade på att anteckningarna inte tillförde ärendet sakuppgifter eftersom dessa framgick av intervjusammanfattningarna.
Ansökningar till Unicef-jobb hemliga
Ansökningshandlingar som fanns hos Sida och som gällde en rekrytering till en tjänst som JPO-officer hos Unicef var hemliga på grund av utrikessekretess. Det bedömde kammarrätten i det här målet och fastställde därmed SIDA:s beslut att inte lämna ut handlingarna. JPO är ett program som ger yngre akademiker möjlighet att tjänstgöra inom FN och andra internationella organisationer.
Det spelade ingen roll att det var den svenska myndigheten som hade skött hela rekrytering genom att ta emot ansökningar, göra urval och genomföra intervjuer. Kammarrätten tog i stället fasta på att rekryteringen ledde fram till en anställning hos UNICEF och att ansökningshandlingar brukar behandlas konfidentiellt inom den organisationen. Alltså kunde Sveriges förbindelser med Unicef som mellanfolklig organisation störas av ett utlämnande och i värsta fall skulle Sverige inte längre kunna få delta i FN:s JPO-program.
Europakonventionen inte grund för sekretess
Riksrevisionen hemlighöll testresultat från personlighetstester i ett anställningsärende med hänvisning till artikel 8 i Europakonventionen. Artikeln berör skyddet av den personliga integriteten. Personen som hade begärt ut testresultaten överklagade sekretessbeslutet och dåvarande Regeringsrätten upphävde Riksrevisionens beslut. Regeringsrätten pekade på att den svenska handlingsoffentligheten är grundlagsreglerad medan Europakonventionen gäller som vanlig lag i Sverige. Tryckfrihetsförordningens regler om handlingsoffentlighet kan visserligen inskränkas i särskild lag eller i annan lag som den särskilda lagen hänvisar till. Men den särskilda lag som åsyftas är offentlighets- och sekretesslagen och den hänvisar inte till Europakonventionen, vilket betyder att konventionens artikel 8 inte användas som grund för sekretess.
(Referatnummer i Regeringsrättens årsbok är 2006 ref. 87)
Obs! Efter domen har det införts en särskild regel om sekretess för urvalstester i anställningsärenden. Den principiella frågan om handlingsoffentlighetens förhållande till Europakonventionen är däremot fortfarande aktuell.
Jobbansökningar till internationella organisationer hemliga
Ansökningshandlingar som togs emot av Sida som ett led i rekryteringar till tjänster vid olika internationella organisationer var hemliga, enligt denna kammarrättsdom. Sida skötte bara en del av rekryteringssprocessen och det slutliga beslutet om vem som skulle få en viss tjänst togs av respektive organisation. Enligt Sida ville dessa organisationer inte att någon annan än berörda parter skulle få ta del av ansökningshandlingarna. Mot den bakgrunden bedömde kammarrätten att ett utlämnande skulle störa relationen till de aktuella organisationerna och att uppgifterna därför omfattades av utrikessekretess.
Offentligt vilka som visat intresse för vd-tjänst
Kommunala bolaget Karlstad airport hade inte stöd för att sekretessbelägga namnen på de som hade anmält intresse för vd-tjänsten på bolaget. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Karlstad airport menade att bolaget skulle missgynnas om konkurrenter fick veta vilka som hade sökt tjänsten. Det skulle också bli svårare att rekrytera en vd ”…eftersom personer normalt inte vill att deras intresse för en viss tjänst ska röjas då det kan påverka deras situation hos nuvarande arbetsgivare”, menade bolaget. Men kammarrätten ansåg inte att det fanns tillräckliga skäl för sekretess och bestämde att namnen skulle lämnas ut till journalisten som hade begärt dem.
Resultat från urvalstest hemliga
En person som hade sökt men nekats tjänst som gruppchef vid insatsstyrkan inom Polismyndighetens region väst begärde ut uppgifter om de kandidater som hade fått tjänsterna. Det handlade om resultat från begåvnings- och personlighetstest samt från en av de intervjuer som hade genomförts i rekryteringen. Polismyndigheten vägrade lämna ut uppgifterna med hänvisning till att ett utlämnande kunde innebära en allvarlig kränkning av de numera anställda gruppchefernas integritet. Personen överklagade till kammarrätten som fastställde polisens beslut. Domstolen bedömde att personen hade ställning som part i rekryteringen men att han kunde tillvarata sin rätt, bland annat vid ett överklagande till Statens överklagandenämnd, genom uppgifter i andra handlingar som han hade fått ut från Polismyndigheten. De begärda test- och intervjuresultaten kunde därför inte lämnas ut enligt reglerna om partsinsyn. De kunde inte heller lämnas ut med sekretessförbehåll, enligt kammarrätten.
Intresseanmälningar hos rekryteringsföretag allmänna
Intresseanmälningar som hade kommit in till ett rekryteringsföretag som hjälpte Stockholms kommun med en chefsrekrytering var allmänna handlingar. Det slog HFD fast i den här domen. Avtalet mellan kommunen och företaget gav kommunen inflytande och insyn i företagets arbete med rekryteringen. Därför ansåg domstolen att företaget hade tagit emot handlingarna för kommunens räkning. Avtalet innebar bland annat att kommunen kunde intervjua kandidater och att allt material från rekryteringen skulle lämnas över till kommunen när avtalet upphörde. HFD skickade tillbaka ärendet till kommunen för sekretessprövning av handlingarna.
JO 3529-12
Kommunalförbundet Västmanlandsmusiken fick kritik av JO för att ha ingått ett avtal med rekryteringsföretaget Adecco som begränsade insynen när en ny direktör rekryterades. Enligt avtalet fick Västmanlandsmusiken inte tillgång till alla de intresseanmälningar som kom in till Adecco utan bara till ett urval som Adecco i ett senare skede vidarebefordrade till kommunalförbundet. JO konstaterade att Adeccos förberedande arbete med rekryteringen inte hölls åtskilt från själva tjänstetillsättningsärendet hos Västmanlandsmusiken. Ur rättslig synpunkt tog alltså Adecco emot jobbansökningar i Västmanlandsmusikens ställe. JO var därför kritisk till att Västmanlandsmusiken avtalat bort tillgången till ansökningarna. JO skrev: ”En myndighet ska inte genom civilrättsliga avtal försöka kringgå den grundlagsfästa rätten att ta del av handlingar som tillhör myndighetens eget tjänstetillsättningsärende.”