Uppgifter i anställningsärende får 70-årig sekretess

En journalist nekades att få två yttranden från en anställningsprocess på Åklagarmyndigheten, där en åklagare misstänktes för tjänstefel för att ha deltagit i anställningen av en person som hen hade en relation med. Yttrandena var offentliga fram tills dess att de tillfördes förundersökningen för tjänstefel, då anställningsärenden är undantagna från sekretess (OSL 39:2). Men trots att åtal hade väckts när journalisten begärde ut yttrandena, nekades han att få dem omaskade med hänvisning till förundersökningssekretess (OSL 35:1). Förundersökningssekretess upphör vanligtvis när uppgifterna lämnas till domstol (OSL 35:7), men i detta fall hade åklagaren i målet för tjänstefel valt att maskera de aktuella yttrandena i den version av förundersökningsprotokollet som lämnades till tingsrätten. Uppgifterna lämnades därför aldrig till domstolen.

Journalisten överklagade beslutet och argumenterade att omvänt skaderekvisit enligt OSL 35:1 inte är tillämpligt på yttrandena, då de begärdes ut från Åklagarmyndighetens personalavdelning, som inte ägnar sig åt att förebygga, utreda eller motverka brott. I stället skulle personalavdelningen kunna ses som en biträdande myndighet enligt OSL 18:3, vilket betyder att förundersökningssekretess ska bedömas med ett rakt skaderekvisit. Enligt journalisten innebär Åklagarmyndighetens beslut i längden att uppgifter som enligt OSL borde vara offentliga, beläggs med en 70-årig förundersökningssekretess. Kammarrätten går dock på Åklagarmyndighetens linje och menar att 35 kap. 1 § är tillämplig.

Uppsägning var inte ärende om anställning

En person begärde ut handlingar som kammarrätten hade hämtat in från Kriminalvården för att sekretesspröva med anledning av ett överklagande. Det rörde sig om ett beslut och en HR-bedömning i ett ärende om uppsägning.

Kammarrätten sekretessbelade uppgifter i HR-bedömningen om den berörda personens hälsotillstånd, eftersom dessa omfattades av personalsekretess. Undantaget från sekretessen som gäller ärenden om anställning gällde inte i det här fallet, enligt kammarrätten, eftersom det rörde sig om en uppsägning och inte en anställning.

Kammarrätten sekretessbelade även den berörda personens personnummer.

Europakonventionen inte grund för sekretess

Riksrevisionen hemlighöll testresultat från personlighetstester i ett anställningsärende med hänvisning till artikel 8 i Europakonventionen. Artikeln berör skyddet av den personliga integriteten. Personen som hade begärt ut testresultaten överklagade sekretessbeslutet och dåvarande Regeringsrätten upphävde Riksrevisionens beslut. Regeringsrätten pekade på att den svenska handlingsoffentligheten är grundlagsreglerad medan Europakonventionen gäller som vanlig lag i Sverige. Tryckfrihetsförordningens regler om handlingsoffentlighet kan visserligen inskränkas i särskild lag eller i annan lag som den särskilda lagen hänvisar till. Men den särskilda lag som åsyftas är offentlighets- och sekretesslagen och den hänvisar inte till Europakonventionen, vilket betyder att konventionens artikel 8 inte användas som grund för sekretess.

RegR_7516_05

(Referatnummer i Regeringsrättens årsbok är 2006 ref. 87)

Obs! Efter domen har det införts en särskild regel om sekretess för urvalstester i anställningsärenden. Den principiella frågan om handlingsoffentlighetens förhållande till Europakonventionen är däremot fortfarande aktuell.

Avslutad anställning var avslutat ärende

En tidigare anställd på Riksantikvarieämbetet begärde ut mejl som skickats mellan två chefer. Hon menade att dessa innehöll uppgifter om skälen till att hennes vikariat avslutats i förtid. Myndigheten identifierade ett mejl som stämde inpå hennes begäran men avslog med hänvisning till att det inte var en upprättad handling, bland annat därför att det inte hade ”tillförts” något ärende. Den tidigare anställda överklagade beslutet. Kammarrätten gjorde bedömningen att kvinnans vikariat vid myndigheten var ett ärende som avslutades i och med att hon kom överens med arbetsgivaren om att sluta i förtid med bibehållen lön. Domstolen skickade tillbaka ärendet till Riksantikvarieämbetet för bedömning av om det aktuella mejlet hänförde sig till det avslutade ärendet och därmed var en allmän handling.

KR_Sthlm_8963_15