Argument för att vägra maskera förundersökningar underkänns

Örebro tingsrätt och Malmö tingsrätt nekade en nyhetsredaktion att få förundersökningsprotokoll som den hade begärt ut med motiveringen att de innehöll sekretessbelagda uppgifter. Domstolarna vägrade även att lämna ut handlingarna med dessa uppgifter maskerade. Örebro tingsrätt bedömde att de sekretessbelagda uppgifterna förekom i förundersökningsprotokollet ”på ett sådant sätt att det inte heller är lämpligt att lämna ut det i maskat skick”, medan Malmö tingsrätt bedömde att handlingen ”innehåller en mängd uppgifter som ensamma eller tillsammans” kunde leda fram till att de sekretessbelagda uppgifterna röjdes och menade att det inte var möjligt att lämna ut handlingen med dessa maskerade. Redaktionen erbjöds i stället läsa förundersökningsprotokollet hos tingsrätten.

Redaktionen överklagade besluten till respektive hovrätt, som nu river upp dem och tvingar tingsrätterna att göra en ny och mer ingående sekretessbedömning för att kunna lämna ut handlingarna. ”Eftersom sekretessen är knuten till uppgifter, och inte handlingen som sådan, måste myndigheten vid en sekretessprövning ta ställning till alla uppgifter i handlingen och bedöma dessa var för sig”, anger hovrätten för Skåne och Blekinge i sitt avgörande, medan Göta hovrätt understryker att handlingen innehåller uppgifter som inte omfattas av sekretess.

Fortsatt sekretess för förundersökningsdel hos Polisen trots att åtal väckts

En rapport från Rättsmedicinalverket ska fortsatt vara sekretessbelagd hos Polismyndigheten, även om uppgifterna lämnats över till domstol som en del av ett upprättat förundersökningsprotokoll. Det beskedet fick en man av Polisen i ett avslagsbeslut i våras, med hänvisning till att uppgifterna kommit från en annan myndighet där handlingen varit sekretessreglerad. Nu slår kammarrätten fast detta. I rapporten finns känsliga uppgifter om två enskilda personers hälsotillstånd, konstaterar domstolen, och sekretessen hos Polisen upphörde inte att gälla när handlingarna sedan lämnades vidare. Att andra bestämmelser gäller i sekretessfrågan hos den domstol som tog emot samma handlingar är inte av betydelse i sammanhanget, enligt domen. Inte heller det faktum att en av de berörda personerna är avliden förändrar bedömningen.

Däremot bedöms Polisen sakna stöd för att även hemlighålla bilder på en avliden person från brottsutredningen med hänvisning om skydd för enskilds hälsa enligt 21 kap. 1 § OSL . Kammarrätten pekar på att den aktuella bestämmelsen har en restriktiv utformning och att sekretessen inte är tillämplig på bildmaterialet i fallet.

Uppgifter i anställningsärende får 70-årig sekretess

En journalist nekades att få två yttranden från en anställningsprocess på Åklagarmyndigheten, där en åklagare misstänktes för tjänstefel för att ha deltagit i anställningen av en person som hen hade en relation med. Yttrandena var offentliga fram tills dess att de tillfördes förundersökningen för tjänstefel, då anställningsärenden är undantagna från sekretess (OSL 39:2). Men trots att åtal hade väckts när journalisten begärde ut yttrandena, nekades han att få dem omaskade med hänvisning till förundersökningssekretess (OSL 35:1). Förundersökningssekretess upphör vanligtvis när uppgifterna lämnas till domstol (OSL 35:7), men i detta fall hade åklagaren i målet för tjänstefel valt att maskera de aktuella yttrandena i den version av förundersökningsprotokollet som lämnades till tingsrätten. Uppgifterna lämnades därför aldrig till domstolen.

Journalisten överklagade beslutet och argumenterade att omvänt skaderekvisit enligt OSL 35:1 inte är tillämpligt på yttrandena, då de begärdes ut från Åklagarmyndighetens personalavdelning, som inte ägnar sig åt att förebygga, utreda eller motverka brott. I stället skulle personalavdelningen kunna ses som en biträdande myndighet enligt OSL 18:3, vilket betyder att förundersökningssekretess ska bedömas med ett rakt skaderekvisit. Enligt journalisten innebär Åklagarmyndighetens beslut i längden att uppgifter som enligt OSL borde vara offentliga, beläggs med en 70-årig förundersökningssekretess. Kammarrätten går dock på Åklagarmyndighetens linje och menar att 35 kap. 1 § är tillämplig.

JO-kritik mot lång väntan på förundersökningsprotokoll

En journalist som begärde ut ett förundersökningsprotokoll från Uppsala tingsrätt fick vänta i drygt två veckor innan en maskad kopia av protokollen lämnades ut. En handläggning som inte var förenlig med skyndsamhetskraven i TF, konstaterar Justitieombudsmannen (JO) i ett beslut. Tingsrätten har beklagat bristerna i ärendet, och klargjort att handläggaren som tog emot begäran omgående borde ha tagit kontakt med ansvarig domare för en sekretessprövning – istället för att lämna besked om att handlingarna som helhet omfattades av sekretess. JO betonar samtidigt att journalisten borde ha fått en snar återkoppling om handläggarens felaktiga hantering.

Samtliga medarbetare på tingsrätten ska nu på nytt informeras om rutinerna kring utlämnande- och sekretessfrågor av ansvarig domare, enligt domstolens yttrande. Även den interna kommunikationen på området kan komma att ses över.

Ny lag kräver vidareutnyttjande av data för elektroniskt utlämnande

Lagen om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data, som trädde i kraft 2022, innebär visserligen som huvudregel att information ska lämnas ut i befintligt format. Men den har inte företräde framför utskriftsundantaget i TF och någon skyldighet att lämna ut handlingar elektroniskt finns inte – särskilt inte när det handlar om känsliga personuppgifter. Så resonerade Södertälje tingsrätt efter att en person stått på sig om att få ut ett förundersökningsprotokoll digitalt via säker e-post, och inte på papper mot en fastställd avgift.

Nu slår kammarrätten fast tingsrättens avslag, efter att ha prövat målet mot den nya lagen. Domstolen konstaterar att den lagen avser tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande – det vill säga, det räcker inte med att vilja ta del av information i ett rent informativt syfte, utan det krävs att någon form av ”sekundär bearbetning av data” ska ske. I och med att den berörda personen i målet inte har klargjort att någon sådan intention finns ska överklagandet avslås redan på den grunden, enligt kammarrätten.

Tingsrätt kritiseras av JO för felaktigt besked om ”delar av handlingar”

En person som begärde ut en vapenundersökning i ett förundersökningsprotokoll från Norrtälje tingsrätt fick beskedet att det krävdes ett utgivningsbevis för att få uppgifterna elektroniskt – och att domstolen enligt en egen framtagen princip inte skickade ”delar av handlingar utan enbart kompletta sådana”. Detta med hänvisning till integritetsskäl, och för att förhindra spridning av personuppgifter. Ett uppenbart felaktigt besked utan stöd i lag, skriver Justitieombudsmannen (JO) i ett kritikbeslut, efter att personen anmält ärendet. JO är även kritisk till att tingsrätten inte informerade om att beslutet var överklagbart, och att personen sedan inte fick någon återkoppling alls när ett diarienummer i ärendet efterfrågades.

När det gäller tingsrättens krav på utgivningsbevis för elektroniskt utlämnande konstaterar JO vidare att majoriteten av alla begäran om handlingar visserligen kommer från massmedia, men att en dylik regel inte får ” tillämpas på ett sätt som innebär att domstolen regelmässigt nekar att lämna ut handlingar elektroniskt till andra intressenter. ”

Norrtälje tingsrätt har beklagat bristerna i fallet och utlovat åtgärder för att förhindra liknande fel.

Vissa ytterligare uppgifter från nedlagd brottsutredning får lämnas ut efter polischefs död

En journalist begärde att Polismyndigheten skulle lämna ut handlingar som ingår i en nedlagd brottsutredning mot en avliden polischef, som har fått stor medial uppmärksamhet. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna men journalisten menade att sekretessbeläggningen av uppgifter genom maskering var för långtgående och överklagade beslutet.

Kammarrätten upphäver delvis Polismyndighetens beslut med hänvisning till att uppgifterna gäller en numera avliden person, vilket mildrar sekretesskyddet. Domstolen beslutar att några få uppgifter, såsom vilken lön polischefen har haft vid olika tillfällen och tidigare e-postadresser som han har haft i tjänsten, ska avmaskeras. Detta då skaderekvisitet ändras från omvänt till rakt när personen som de sekretesskyddade uppgifterna gäller dör. Om en uppgift inte kan anses kränka den avlidnas frid eller om det inte med fog kan uppfattas som sårande för dess närstående efterlevande ska uppgiften betraktas som offentlig, slår domstolen fast.

I övrigt bedömer domstolen att de maskerade uppgifterna i de nedlagda förundersökningarna, som i stor utsträckning handlar om polischefens privatliv, fortsatt skyddas av sekretess, enligt 35 kap. 1 § OSL. Paragrafen skyddar uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i bland annat förundersökningar och brottsförebyggande verksamhet.

Uppgifter i förundersökning hemlighölls på fel grund

Polismyndigheten hade nekat en person att få ut vissa uppgifter ur ett förundersökningsprotokoll som hade lämnats till domstol i samband med ett åtal. Som regel blir förundersökningsprotokoll offentliga i detta skede men Polismyndigheten hänvisade till att sekretessen skulle bestå eftersom uppgifterna förekom i ett mål om ansvar för sexualbrott.

Personen överklagade och kammarrätten konstaterade att målet inte rörde sexualbrott utan barnpornografibrott, vilket inte är ett sexualbrott utan ett brott mot allmän ordning. Därför hade det inte gått att sekretessbelägga uppgifterna på den grund som Polismyndigheten hade gjort.

Tidigare misstänkt fick inte ut förundersökning

En person som hade varit misstänkt i en förundersökning begärde ut förundersökningsprotokollet. Polisen lämnade ut protokollet med vissa uppgifter maskerade. Motiveringen var att uppgifterna berörda enskilda och att det var av synnerlig vikt att dessa inte röjdes.

Personen överklagade och anförde att han behövde uppgifterna som underlag för en begäran om skadestånd på grund av felaktigt frihetsberövande.

Kammarrätten fastställde Polisens beslut. Domstolen konstaterade att den som har varit misstänkt i en förundersökning inte kan få ut uppgifter enligt den sekretessbrytande regel som finns till förmån för skadelidande.

Den sekretessbrytande regel som gäller till förmån för tidigare misstänkta förutsätter att personen har beaktansvärda skäl för sin begäran. Kammarrätten bedömde att personen i det här fallet inte hade det, eftersom det inte fanns några uppgifter om att han hade inlett en skadeståndsprocess.

Maskerad film var ny handling

En journalist begärde hos Åklagarmyndigheten att få ta del av en fil med en filmsekvens som hade åberopats som bevis i ett mål. Åtal var väckt i målet men filmen hade inte lämnats in till domstolen och inte heller visats upp vid en huvudförhandling ännu. Åklagarmyndigheten avslog begäran med hänvisning till att enskilda kunde lida men om filmen lämnades ut. Journalisten överklagade och yrkade i första hand att filmen skulle lämnas ut i sin helhet. I andra yrkade han att den skulle lämnas ut med förbehåll om att de inblandades ansikten skulle maskeras vid en publicering. I tredje hand yrkade han att myndigheten själv maskerade personerna på filmen. Kammarrätten avvisade tredjehandsyrkandet med hänvisning till att det yrkandet fick ”…anses innebära en begäran om upprättande av ny handling som inte omfattas av tryckfrihetsförordningens bestämmelser om utlämnande av allmän handling.” Kammarrätten avslog förstahandsyrkandet eftersom enskilda kunde lida men av ett utlämnande. Även andrahandsyrkandet avslogs eftersom ett förbehåll inte undanröjde risken för men, enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_2018_5646