Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Polismyndigheten hade nekat en person att få ut vissa uppgifter ur ett förundersökningsprotokoll som hade lämnats till domstol i samband med ett åtal. Som regel blir förundersökningsprotokoll offentliga i detta skede men Polismyndigheten hänvisade till att sekretessen skulle bestå eftersom uppgifterna förekom i ett mål om ansvar för sexualbrott.
Personen överklagade och kammarrätten konstaterade att målet inte rörde sexualbrott utan barnpornografibrott, vilket inte är ett sexualbrott utan ett brott mot allmän ordning. Därför hade det inte gått att sekretessbelägga uppgifterna på den grund som Polismyndigheten hade gjort.
En person som hade varit misstänkt i en förundersökning begärde ut förundersökningsprotokollet. Polisen lämnade ut protokollet med vissa uppgifter maskerade. Motiveringen var att uppgifterna berörda enskilda och att det var av synnerlig vikt att dessa inte röjdes.
Personen överklagade och anförde att han behövde uppgifterna som underlag för en begäran om skadestånd på grund av felaktigt frihetsberövande.
Kammarrätten fastställde Polisens beslut. Domstolen konstaterade att den som har varit misstänkt i en förundersökning inte kan få ut uppgifter enligt den sekretessbrytande regel som finns till förmån för skadelidande.
Den sekretessbrytande regel som gäller till förmån för tidigare misstänkta förutsätter att personen har beaktansvärda skäl för sin begäran. Kammarrätten bedömde att personen i det här fallet inte hade det, eftersom det inte fanns några uppgifter om att han hade inlett en skadeståndsprocess.
En journalist begärde hos Åklagarmyndigheten att få ta del av en fil med en filmsekvens som hade åberopats som bevis i ett mål. Åtal var väckt i målet men filmen hade inte lämnats in till domstolen och inte heller visats upp vid en huvudförhandling ännu. Åklagarmyndigheten avslog begäran med hänvisning till att enskilda kunde lida men om filmen lämnades ut. Journalisten överklagade och yrkade i första hand att filmen skulle lämnas ut i sin helhet. I andra yrkade han att den skulle lämnas ut med förbehåll om att de inblandades ansikten skulle maskeras vid en publicering. I tredje hand yrkade han att myndigheten själv maskerade personerna på filmen. Kammarrätten avvisade tredjehandsyrkandet med hänvisning till att det yrkandet fick ”…anses innebära en begäran om upprättande av ny handling som inte omfattas av tryckfrihetsförordningens bestämmelser om utlämnande av allmän handling.” Kammarrätten avslog förstahandsyrkandet eftersom enskilda kunde lida men av ett utlämnande. Även andrahandsyrkandet avslogs eftersom ett förbehåll inte undanröjde risken för men, enligt kammarrätten.
Sekretessen som skyddar uppgifter om enskilda i polisanmälningar gäller bara i undantagsfall mot den anmälde själv. Det framgår av OSL 35:2. Detta undantag från sekretessen gäller oavsett om den anmälde har blivit delgiven misstanke eller inte, konstaterade kammarrätten i dessa domar.
Ett försäkringsbolag begärde ut uppgifter ur fem nedlagda förundersökningar för att bedöma om målsäganden hade rätt till ersättning från överfallsskyddet i hennes hemförsäkring. Polisen avslog begäran med hänvisning till att ett utlämnande skulle försvåra förundersökningen om den togs upp igen. Bolaget överklagade till kammarrätten som fastställde polisens beslut. Bolaget gick vidare till dåvarande Regeringsrätten som däremot gav bolaget rätt med följande motivering: ”Enbart det förhållande att en förundersökning, som har lagts ned med motiveringen att den inte givit spaningsresultat, skulle kunna komma att återupptas om nya uppgifter kommer fram och att ett återupptagande av utredningen i sådant fall skulle kunna försvåras av ett utlämnande av uppgifterna, utgör inte tillräcklig grund för att hemlighållande av uppgifterna.”
Kammarrätten bedömde att ljudfiler i en polisutredning från två inspelade samtal med en taxichaufför var offentliga och skulle lämnas ut till en journalist. Innehållet i filerna hade transkriberats till text och ingått i en förundersökning som lämnats till domstol. Informationsinnehållet i det som sades i ljudfilerna var därmed redan offentliggjort, enligt kammarrätten. Men röster och tonlägen kunde däremot fortfarande omfattas av sekretess. Men eftersom samtalen inte fördes i någon särskilt utsatt situation och rösterna inte tydde på att de inblandade var i affekt så kunde ljudfilerna lämnas ut utan risk för men, bedömde kammarrätten.
Jmf med KR Sthlm 2700-17 där utgången blev en annan.
Södertörns tingsrätt lämnade ut ett förundersökningsprotokoll i elektronisk form till ett antal personer och företag som begärt att få del av protokollet. Varje mottagare fick betala 4.840 kronor för de 2.400 sidorna, det vill säga lika mycket som de fått betala för motsvarande antal papperskopior. Ett av de medieföretag som begärt ut protokollet överklagade avgiften. Kammarrätten gav företaget rätt och slog fast att tingsrätten tagit ut en högre avgift än kravet på full kostnadstäckning tillåter. Kammarrätten pekade på att alla som begärt ut protokollet fått betala en avgift som inkluderade inskanningskostnad. Det här trots att protokollet bara skannats in en gång. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till tingsrätten för nytt beslut om en lägre avgift.
En journalist hade rätt att få ut ett förundersökningsprotokoll från polisen i en utredning om barnpornografibrott som avslutats med ett strafföreläggande. Kammarrätten hänvisade till det undantag från förundersökningssekretessen som gäller i ärenden om strafföreläggande.
Polismyndigheten i Jönköpings län hade bara lämnat ut vissa handlingar i en nedlagd förundersökning. Mannen som hade begärt ut handlingarna överklagade till kammarrätten och fick rätt. Kammarrätten menade att mannen, genom de handlingar som lämnats ut till honom, redan kände till en stor del av uppgifterna i de återstående handlingarna i förundersökningen. Därför såg domstolen inga hinder för att lämna ut också dessa handlingar.