HFD river upp avslag efter otydlig sekretessbedömning

När Kammarrätten i Jönköping avslog en persons begäran om handlingar i ett mål, med hänvisning till sekretess för uppgifter om enskilds hälsa enligt 21 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), var bedömningen så pass oklar att det inte går att avgöra om beslutet var korrekt eller inte. Det anser Högsta förvaltningsdomstolen, som i en dom betonar att det inte går att utläsa ”vilka specifika uppgifter som kammarrätten ansett omfattas av sekretess och som därmed inte har lämnats ut”, vid sidan av mer harmlösa uppgifter. Utslaget bedöms därmed som så bristfälligt att det ska upphävas och omprövas i lägre instans.

Bakgrunden är den berörde personens begäran om att ta del av handlingarna i omaskerat skick.

Fortsatt sekretess för förundersökningsdel hos Polisen trots att åtal väckts

En rapport från Rättsmedicinalverket ska fortsatt vara sekretessbelagd hos Polismyndigheten, även om uppgifterna lämnats över till domstol som en del av ett upprättat förundersökningsprotokoll. Det beskedet fick en man av Polisen i ett avslagsbeslut i våras, med hänvisning till att uppgifterna kommit från en annan myndighet där handlingen varit sekretessreglerad. Nu slår kammarrätten fast detta. I rapporten finns känsliga uppgifter om två enskilda personers hälsotillstånd, konstaterar domstolen, och sekretessen hos Polisen upphörde inte att gälla när handlingarna sedan lämnades vidare. Att andra bestämmelser gäller i sekretessfrågan hos den domstol som tog emot samma handlingar är inte av betydelse i sammanhanget, enligt domen. Inte heller det faktum att en av de berörda personerna är avliden förändrar bedömningen.

Däremot bedöms Polisen sakna stöd för att även hemlighålla bilder på en avliden person från brottsutredningen med hänvisning om skydd för enskilds hälsa enligt 21 kap. 1 § OSL . Kammarrätten pekar på att den aktuella bestämmelsen har en restriktiv utformning och att sekretessen inte är tillämplig på bildmaterialet i fallet.

HFD: Sekretess på uppgift som tagits in i lägre instans beslut

En uppgift som rör en enskild persons hälsa i ett kammarrättsmål ska inte lämnas ut omaskerad. Det beslutar Högsta förvaltningsdomstolen, efter att en person överklagat och anfört att uppgiften tillförts målet i förvaltningsrätten. HFD konstaterar att sekretess kopplat till enskild persons hälsa visserligen inte gäller för uppgift som tas in i ett beslut. Men domstolen tar samtidigt sikte på att uppgiften i fråga inte tillfogats Kammarrätten i Jönköpings egna handlingar. Huruvida samma uppgift finns även i lägre instans dom är irrelevant, med följden att hälsosekretessen därmed är tillämplig i fallet.

Uppgifter om slutkandidater till kommundirektörspost måste lämnas ut efter dom

Det var fel av kommunstyrelsen i Falun att inte lämna ut namnen på slutkandidaterna till posten som ny kommundirektör, utöver den person som tackade ja till tjänsten. Kammarrätten i Sundsvall ser ingen grund för sekretess vare sig i OSL 21 kap. 1 § eller i OSL 39 kap. 5 b § – som kommunen hade lutat sig mot i sitt tidigare avslagsbeslut. Domstolen påpekar att det första lagrummet gäller uppgifter om enskilds hälsa och sexualliv eller liknande, och att ansökningshandlingarna inte omfattar några sådana uppgifter. Gällande det senare lagrummet konstaterar kammarrätten att bestämmelsen inte är tillämplig på kommunala anställningsärenden, utan enbart för uppgifter i ärenden som gäller vissa höga myndighetschefer inom staten. Eftersom inget tyder på att någon annan sekretessbestämmelse är aktuell ska handlingarna nu lämnas ut till en person som gjort begäran i fallet.

Kammarrätten beordras lämna ut uppgifter om enskilds hälsouppgifter

En person som nekades vissa uppgifter i ett mål hos kammarrätten i Jönköping, rörande en enskilds vårdbehov för uppkomna skador, får nu rätt i högsta instans. Högsta förvaltningsdomstolen bedömer nämligen inte att de berörda uppgifterna är så pass känsliga att den enskilde eller närstående riskerar lida men om de röjs, varför de inte omfattas av sekretess enligt OSL. Kammarrätten avslog i sitt beslut begäran med hänvisning just till att det handlade om känsliga, hälsorelaterade uppgifter.

HFD avslår i sin dom samtidigt en begäran från personen om att målet ska lämnas över till Justitiekanslern (JK) för granskning av kammarrättens beslutsmotivering. Ett lagstöd för ett sådant överlämnande saknas, konstaterar HFD.

Fel av högskola att neka journalist uppgifter i disciplinärende om trakasserier

En journalist som ville ta del av ett disciplinärende om sexuella trakasserier på Högskolan i Skövde fick ut stora delar av handlingen i maskerat skick, med hänvisning till risken för att enskilda kan lida men om uppgifterna röjs. Men högskolans bedömning rivs nu upp i domstol, efter att journalisten överklagat och yrkat på att maskeringen ska reduceras i möjligaste mån.

Kammarrätten betonar i sin dom att sekretessbestämmelsen som gäller för integritetskänsliga uppgifter runt enskilda människors hälsa och sexualliv är generell, och att utformningen av skaderekvisitet i den berörda paragrafen i OSL medför en stark offentlighetspresumtion. Det måste i förekommande fall kunna antas att berörda enskilda – eller någon närstående till dem – kommer att lida betydande men vid ett röjande, påpekar rätten vidare. De villkoren bedöms inte vara uppfyllda i det aktuella fallet, varför uppgifterna inte omfattas av sekretess.

HD: Initialer kan vara uppgift om hälsa

En person vände sig till Svea hovrätt och begärde ut ett överklagande från tidigare justitierådet Göran Lambertz. Överklagandet gällde den skadeståndstalan som Lambertz hade riktat mot staten efter att ha suttit häktad som misstänkt för våldtäkt.

Kvinnan som hade anklagat Lambertz för våldtäkt omnämndes med initialer i överklagandet och hovrätten maskerade dessa initialer innan handlingen lämnades ut. Det här med hänvisning till den sekretess som gäller för uppgifter som rör enskilds hälsa och sexualliv, och som gäller om ett utlämnande skulle leda till betydande men för den enskilda i fråga.

Sökanden överklagade sekretessbeslutet men fick avslag även i Högsta domstolen. HD skrev bland annat:

”Även om information om en persons identitet inte i sig är en uppgift om en enskilds hälsa eller sexualliv, kan alltså informationen tillsammans med information om personens hälsa eller sexualliv omfattas av sekretess.”

Innehavare av P-tillstånd var hemlig

En person hade sett ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade i framrutan på en bil och ville kontrollera om tillståndet var utfärdat för den person som använde bilen. Han begärde därför en kopia på tillståndet från kommunen och angav tillståndsnumret. Kommunen avslog med hänvisning till socialtjänstsekretess och den sekretess som skyddar uppgifter om enskilds hälsotillstånd.

Personen överklagade och menade att den som använde tillståndet och förvarade det i framrutan på sin bil var öppen med att den hade ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Kammarrätten delade dock kommunens bedömning att den begärda handlingen omfattades av socialtjänstsekretess.

Offentligt vilka verksamheter som drabbats av coronasmitta

En journalist hade rätt att få ut uppgifter om hur många brukare och anställda inom en kommuns äldreomsorg och LSS-verksamhet som smittats av covid-19 och vilket eller vilka boenden som drabbats av smitta. Det framgår av dessa två domar från kammarrätten.

Kommunerna menade att uppgifterna skulle kunna knytas till enskilda individer och därmed var sekretessbelagda på grund av bland annat patientsekretess, socialtjänstsekretess och personaladministrativ sekretess. Men kammarrätten hade en annan uppfattning:

”Sammanställningen över antalet smittade av covid-19 på kommunens äldreboenden och gruppboenden innehåller uppgifter om antalet smittade brukare och anställda på respektive boende. Av den prövade handlingen framgår att antalet individer inte är så litet att uppgifter kan härledas till en identifierbar person.”  

Mejl till internutredare inte hemligt

Fackförbundet ST begärde att få ta del av ett e-postmeddelande som en inskriven arbetssökande skickat till en av Arbetsförmedlingens internutredare. I meddelandet anmälde den inskrivne att hon hade blivit utsatt för brott av en av myndighetens medarbetare. Arbetsförmedlingen lämnade ut meddelandet med undantag för uppgifter om avsändarens namn, e-postadress samt uppgifter om dennes mående.

ST överklagade och fick rätt i kammarrätten. Enligt domstolen var uppgifterna inte hemliga enligt regeln om sekretess för enskilds hälsa och sexualliv. Domstolen trodde inte heller att den inskrivne skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om hennes e-postadress lämnades ut till ST. Slutligen förekom uppgifterna inte i ett ärende om arbetsförmedlingen. Därmed var sekretessen för uppgifter om personliga förhållanden i sådana ärenden inte tillämplig.