Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: OSL 39:2
Uppsägningsbeslut i visselblåsarärende inte hemligt
Lomma kommun hade inte grund för att neka en persons begäran om ett uppsägningsbeslut, och andra handlingar i ett personalärende, med stöd av absolut sekretess utifrån den så kallade visselblåsarlagen. Det anser kammarrätten. Enligt kommunstyrelsen var begäran så preciserad att en ”rapportörs eller annan enskilds identitet” kunde avslöjas bara genom en bekräftelse eller dementi på att några handlingar som motsvarade begäran överhuvudtaget fanns. Motparten i målet framhöll å sin sida att den eventuelle visselblåsarens anmälan hade gjorts anonymt, med följden att kommunens sekretesshänvisningar var ogrundade.
Domstolen bedömer nu att någon persons identitet inte kan röjas, eller att enskild riskerar att lida men, baserat på uppgifterna i handlingarna ifråga. Samtidigt är det fråga om ett avslutat uppsägningsärende och inte om uppgifter som enbart förekommer i en anmäld brottsmisstanke, varför allmänintresset trumfar den risk för skada som ett utlämnande kan medföra. Kammarrätten framhåller slutligen att det inte heller finns någon grund för personaladministrativ sekretess i fallet. Handlingarna ska därmed lämnas ut.
Anmälan om kränkningar inom region till största delen sekretessbelagd
Region Blekinges bedömning att en anmälan från en medarbetare om kränkande särbehandling ska vara sekretessbelagd står sig – i huvudsak. En journalist som begärt ut handlingen argumenterade i ett överklagande till kammarrätten för att regionens beslut var vagt och bristfälligt, och att åtminstone uppgifter om händelser och påpekade brister bör kunna lämnas ut. Domstolen anser dock att stora delar av anmälan innehåller uppgifter som direkt eller indirekt riskerar att avslöja den anställdes identitet, med följden att den till övervägande del ska vara fortsatt belagd med sekretess. Att lämna ut handlingen med enstaka känsliga uppgifter maskerade är inget alternativ med hänsyn till den helhet som de utgör, resonerar rätten. Undantag gäller dock för vissa kortare avsnitt som är mer allmänt hållna, med följden att tre enskilda stycken ska lämnas ut.
BUN-chef självständig i förhållande till kommundirektör
E-postmeddelanden som chefen för barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun skickade till kommundirektören blev allmänna handlingar. Det här eftersom meddelandena rörde frågor där barn- och utbildningsförvaltningen var självständig i förhållande till kommunstyrelsen. Detta gällde trots att förvaltningschefen och kommundirektören båda var anställda inom kommunstyrelsen. Det kom kammarrätten fram till i dessa domar.
Sekretess för att skydda meddelare underkändes
Efter att kammarrätten hade skickat tillbaka ärendet till Östersunds kommun beslutade kommunstyrelsen att sekretessbelägga de begärda mejlen med hänvisning till bestämmelserna i OSL om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
Sökanden överklagade på nytt och kammarrätten anmodade kommunstyrelsen att redovisa vilka paragrafer i OSL man hade tillämpat i sitt beslut. Kommunstyrelsen hänvisade till två paragrafer och förklarade att mejlen utgjorde en del av underlaget i ett visselblåsarärende. Mejlen innehöll information om enskilda medarbetare som hade lämnat uppgifter om olämpligt uppträdande från en politiskt tillsatt ledamot. Kommunstyrelsen menade att ett utlämnande av handlingarna vore att ”kringgå efterforskningsförbudet och principen om meddelarskydd”.
Kammarrätten konstaterade att de begärda handlingarna inte innehöll några sådana uppgifter som skyddas av de paragrafer som kommunstyrelsen hade hänvisat till. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen en andra gång för prövning av om handlingarna omfattades av sekretess enligt någon annan paragraf.
Personalsocial sekretess inte heller tillämplig
Tredje gången gillt försökte Östersunds kommun sekretessbelägga mejlen med stöd av personalsekretess. Kammarätten underkände även det och beslutade att handlingarna skulle lämnas ut till sökanden.
Sekretess för uppgifter om coronasmittad personal
En person hade rätt att få ut en förteckning över smittade i covid-19 inom hemtjänsten i Filipstads kommun. Det här förutsatt uppgifter under rubrikerna Datum, Verksamhet och Personnr maskerades för varje individ. Det kom kammarätten fram till i denna dom.
Personen fick däremot inte ut en förteckning över friskförklarade efter coronasmitta. ”Även om uppgifterna avidentifieras och det endast framgår antal smittade per angiven verksamhet bedömer kammarrätten att det vid ett utlämnande skulle kunna vara möjligt att identifiera att en viss person har smittats, eftersom uppgift om verksamhetens storlek saknas”, skrev kammarrätten.
Vad gällde en förteckning över avlidna i covid-19 kunde personen inte få ut uppgifter om vilken namngiven verksamhet respektive avliden tillhört, däremot om det rörde sig om ”korttids”, ”hemtj” eller ”SÄBO”. Det var tillräckligt generellt för att ingen enskild skulle kunna identifieras, ansåg kammarrätten.
Slutligen kunde personen inte få ut en förteckning över covid-19-smittade personal. ”Även om uppgifterna maskeras på så vis att endast provsvar lämnas ut bedömer kammarrätten att det skulle kunna vara möjligt att identifiera att en viss anställd har smittats”, menade kammarrätten.
Offentligt vilka verksamheter som drabbats av coronasmitta
En journalist hade rätt att få ut uppgifter om hur många brukare och anställda inom en kommuns äldreomsorg och LSS-verksamhet som smittats av covid-19 och vilket eller vilka boenden som drabbats av smitta. Det framgår av dessa två domar från kammarrätten.
Kommunerna menade att uppgifterna skulle kunna knytas till enskilda individer och därmed var sekretessbelagda på grund av bland annat patientsekretess, socialtjänstsekretess och personaladministrativ sekretess. Men kammarrätten hade en annan uppfattning:
”Sammanställningen över antalet smittade av covid-19 på kommunens äldreboenden och gruppboenden innehåller uppgifter om antalet smittade brukare och anställda på respektive boende. Av den prövade handlingen framgår att antalet individer inte är så litet att uppgifter kan härledas till en identifierbar person.”
Uppgifter i lex Sarah-anmälan var offentliga
En person begärde ut en lex Sarah-anmälan som Hedemora kommun hade skickat till Inspektionen för vård och omsorg. Anmälan rörde en numera avliden person. Kommunen avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess och personaladministrativ sekretess.
Personen överklagade till kammarrätten som delvis gav henne rätt. Enligt domstolen fanns det inga uppgifter i handlingen som omfattades av personaladministrativ sekretess. Den innehöll inte heller uppgifter som kunde anses kränka den frid som tillkom den avlidna personen, däremot kunde anhöriga lida men av att vissa uppgifter offentliggjordes. Dessa skulle därför sekretessbeläggas. I övrigt skulle anmälan lämnas ut, enligt kammarrätten.
Läkares namn var inte hemliga
En journalist begärde ut namnen på de läkare som tjänstgjorde vid kvinnokliniken vid Blekingesjukhuset under april – juni 2017. Landstinget avslog begäran, journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Namnuppgifter omfattas inte av den starkare sekretess som gäller för anställdas personuppgifter vid vissa myndigheter. Det fanns inte heller något som tydde på att ett utlämnande skulle leda till att läkarna utsattes för våld eller annat allvarligt men, enligt kammarrätten. De begärda namnuppgifterna skulle alltså lämnas ut till journalisten.
Skadeståndsanspråk inte personalvård
En person vände sig till Falkenbergs kommun och begärde ut ut ett krav på skadestånd som en anställd vid kommunen hade riktat mot sin arbetsgivare på grund av en felaktig uppsägning. Kommunen lämnade ut handlingen men maskerade den anställdas namn samt vissa uppgifter om dennes arbetsmiljö med hänvisning till den personalsociala sekretessen i OSL 39:1. Sökanden överklagade och yrkade hos kammarrätten att få ut skadeståndsanspråket i sin helhet. Kammarrätten upphävde kommunens beslut eftersom domstolen menade att uppgifterna i handlingen inte avsåg den typ av personalvårdande verksamhet som skyddas av bestämmelsen i OSL 39:1. Ärendet gick tillbaka till kommunen för ny prövning.
Offentligt vilka poliser som önskar delpension
En polisanställd begärde att få ta del av en lista över samtliga personer vid Polismyndigheten, Region Syd, som hade ansökt om delpension vid ett visst tillfälle. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att listan inte var en allmän handling. Den polisanställda överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att listan hade skickats till fackliga representanter. Den var därmed expedierad och följaktligen allmän. Kammarrätten återförvisade ärendet till polisen för sekretessprövning.
Vid den efterföljande sekretessprövningen kom Polismyndigheten fram till att listan var hemlig. Myndigheten menade att personerna på listan kunde lida men om deras namn blev kända eftersom det då framgick att de hade ansökt om delpension. Dessutom kunde man med hjälp av listan kartlägga delar av polisens organisation eftersom den innehöll uppgifter om personernas tjänsteställe. Sökanden överklagade myndighetens beslut och yrkade att han skulle få ut både namn och födelseår för personerna som hade ansökt om delpension. Han gjorde däremot inget yrkande om att få ut uppgifter om deras tjänsteställe. Frågan om utlämnande av födelseår hade inte prövats i det överklagade beslutet och i ett yttrande till domstolen skrev Polismyndigheten att den aktuella listan inte innehöll några sådana uppgifter.
Kammarrätten prövade först om namnen på listan var offentliga. Domstolen tyckte inte att en uppgift om att någon har ansökt om delpension var typiskt sett känslig. Namnen skulle följaktligen lämnas ut. Vad gällde födelseåren tyckte kammarrätten att man kunde utgå från att polisen har uppgifter om sina anställdas födelseår. Domstolen återförvisade ärendet ännu en gång till Polismyndigheten. Den här gången för att myndigheten skulle bedöma om uppgifterna om födelseår kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder och om de i så fall var offentliga eller hemliga.
Avgångsvederlag var offentligt
En journalist hade rätt att få ut en överenskommelse mellan Värmdö kommun och kommunens näringslivschef. Av överenskommelsen framgick att chefen hade blivit av med jobbet samt hur stort avgångsvederlag han hade fått. Kommunen avslog journalistens begäran med hänvisning till den sekretess som gäller i ärenden om omplacering eller pensionering. Men kammarrätten konstaterade att det här inte var ett sådant ärende och att överenskommelsen därmed var offentlig och skulle lämnas ut.