Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Ett företag begärde hos Salems kommun att få ut loggar över inkommande och utgående telefonsamtal under två dagar. Kommunen avslog eftersom loggarna inte sparades så långt tillbaka som begäran avsåg.
Företaget överklagade till kammarrätten och yrkade att kommunen skulle hämta in loggarna från sin teleoperatör.
Kammarrätten tycke inte att det fanns någon anledning att ifrågasätta kommunens uppgift att de aktuella loggarna var gallrade. ”Eftersom det skulle krävas att kommunen begär ut handlingarna från sin telefonoperatör anser kammarrätten att handlingarna inte heller kan göras tillgängliga med enbart rutinbetonade åtgärder”, fortsatte domstolen sitt resonemang. Slutsatsen blev att loggarna inte var förvarade hos kommunen och därmed inte heller några allmänna handlingar.
En person begärde ut e-post som hade skickats och tagits emot av en anställd vid Stadsdelsnämnden i Västra Göteborg. Nämnden avslog med hänvisning till att den anställde hade slutat och att nämnden inte längre hade åtkomst till hans e-post.
Personen överklagade men kammarrätten tyckte inte att det fanns skäl ifrågasätta nämndens påstående. Därmed var de begärda e-postmeddelandena inte förvarade hos nämnden. Kammarrätten avslog överklagandet.
Någon skickade in en LP-skiva, ett kassettband och ett videoband till Högsta domstolen. Senare begärde olika sökande ut avskrifter av dessa. Högsta domstolen avslog eftersom domstolen saknade de tekniska hjälpmedel som krävdes för att uppfatta de ingivna upptagningarna. De kunde därför inte ses som förvarade vid domstolen.
Allmänna handlingar som en myndighet har sekretessbelagt ska betraktas som förvarade hos och inkomna till kammarrätten när de överlämnas dit i samband med ett överklagande av sekretessbeslutet. Om någon begär ut handlingarna från kammarrätten under denna tid måste kammarrätten alltså göra en sekretessprövning och ta ställning till om handlingarna kan lämnas ut. Det framgår av ett antal HFD-avgöranden.
HFD tyckte inte att dessa fall kunde jämföras med situationen då en myndighet vägrar lämna ut en handling för att den inte är allmän och detta ställningstagande överklagas till kammarrätten. För dessa fall finns prejudikatet RÅ 1996 ref. 19 som säger att en handling som har bedömts som icke allmän av en myndighet inte ska ses som expedierad från myndigheten och inkommen till kammarrätten bara för att den överlämnas till domstolen i samband med ett överklagande.
Skillnaden, enligt HFD, är att handlingar som inte lämnas ut med hänvisning till sekretess som regel är allmänna handlingar. En praxis som innebär att dessa handlingar förlorar sin karaktär av allmänna handlingar när de överlämnas till domstol i samband med ett överklagande skulle innebära att de helt undandras från insyn under handläggningstiden i kammarrätten. Enligt HFD:s mening är en sådan ordning inte förenlig med grunderna för tryckfrihetslagstiftningen.
En person hade inte rätt att få ut e-postloggar för privata e-postkonton tillhörande anställda vid byggnadsnämnden och kommunstyrelsen i Göteborgs kommun. Kommunen förfogade inte över de anställdas privata e-postkonton och därmed var loggarna inte förvarade hos kommunen, enligt kammarrätten. Det spelade ingen roll om de anställda hade använt sina privata e-postkonton för att kommunicera i tjänsteärenden eller inte.
En journalist vände sig till Gävle kommun och begärde att få ta del av bildströmmen från den webbkamera som tog bilder av Gävlebocken. Den aktuella webbkameran tog en bild var fjärde sekund och varje gång en ny bild togs så raderades den tidigare bilden. Gävle kommun avslog begäran. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde kommunens avslagsbeslut. Det fanns visserligen en bild vid tidpunkten för journalistens begäran, konstaterade kammarrätten, men den raderades i princip omedelbart. Bilden var alltså inte längre förvarad hos kommunen när kommunstyrelsen sedan prövade frågan. Någon skyldighet för kommunstyrelsen att lämna ut bilder som väntas i framtiden fanns inte heller, konstaterade kammarrätten.
En journalist begärde hos Riksdagsförvaltningen att få en förteckning över e-post som skickats mellan riksdagen och Transportstyrelsen under ett antal månader. Riksdagsförvaltningen avslog begäran med hänvisning till att myndigheten inte har någon ”loggning i den externa e-postservern”. I sitt överklagandet till HFD invände journalisten att e-postservern har en SMTP-logger som kan ta fram e-post som har gått från riksdagen. Hon anförde vidare att riksdagen bör ha ett back up-system och att e-post loggas i spamfiltret. HFD såg ingen anledning att ifrågasätta Riksdagsförvaltningens uppgift att myndigheten inte kunde ta fram den begärda förteckningen. Därmed fanns ingen allmän handling att lämna ut.
En företrädare för en snöskoterorganisation begärde ut en sammanställning av uppgifter ur vägtrafikregistret men fick avslag av Transportstyrelsen. Av integritetsskäl får myndigheten bara använda vissa specificerade sökbegrepp vid sökning i registret. Den aktuella sammanställningen krävde ett sökbegrepp som inte fanns med bland de tillåtna. Myndigheten hade alltså inte befogenhet att göra sammanställningen och den var därmed inte en förvarad handling hos myndigheten. Kammarrätten fastställde Transportstyrelsens avslagsbeslut efter överklagande.
Kommunalförbundet Västmanlandsmusiken fick kritik av JO för att ha ingått ett avtal med rekryteringsföretaget Adecco som begränsade insynen när en ny direktör rekryterades. Enligt avtalet fick Västmanlandsmusiken inte tillgång till alla de intresseanmälningar som kom in till Adecco utan bara till ett urval som Adecco i ett senare skede vidarebefordrade till kommunalförbundet. JO konstaterade att Adeccos förberedande arbete med rekryteringen inte hölls åtskilt från själva tjänstetillsättningsärendet hos Västmanlandsmusiken. Ur rättslig synpunkt tog alltså Adecco emot jobbansökningar i Västmanlandsmusikens ställe. JO var därför kritisk till att Västmanlandsmusiken avtalat bort tillgången till ansökningarna. JO skrev: ”En myndighet ska inte genom civilrättsliga avtal försöka kringgå den grundlagsfästa rätten att ta del av handlingar som tillhör myndighetens eget tjänstetillsättningsärende.”
En journalist på SVT begärde att från Trafikverket få ut namnen på de brovakter som tjänstgjorde vid Hjulstabron i samband med en dödsolycka som inträffade när polisen begärde att bron skulle öppnas. Trafikverket avslog med hänvisning till att uppgifterna fanns i loggböcker som upprättats av och förvarades hos bolaget Svevia som sköter driften av bron på uppdrag av Trafikverket. Journalisten överklagade men kammarrätten gav Trafikverket rätt. Uppgifterna om brovakternas namn ingår inte bland de uppgifter som Svevia enligt avtalet med Trafikverket är skyldigt att lämna ut.