Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En journalist som begärde ut uppgifter om avvisade personer från riksdagen under en angiven period fick ut incidentrapporter där uppgifter om bland annat diarienummer och händelsebeskrivningar hade maskerats, med hänvisning till sekretess för uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder enligt enligt 18 kap. 8 § 1 och 3 i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). ”Ett utlämnande av de maskerade uppgifterna kan innebära en risk för kartläggning av vilka åtgärder som vidtas för att förhindra obehöriga tillgång till riksdagens lokaler”, bedömde Riksdagsförvaltningen i sitt avslag tidigare i år.
Men nu underkänns förvaltningens bedömning i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), som inte ser några skäl till sekretess utifrån vare sig de angivna grunderna eller från några andra bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). HFD pekar i sina domskäl på att en uppgift som typiskt sett måste betraktas som harmlös i normalfallet anses falla utanför sekretessens ramar. Därmed är det upp till Riksdagsförvaltningen att lämna ut materialet enligt begäran.
En person frågade Riksdagsförvaltningen om vilka åtgärder den vidtar om en riksdagsledamot förlorar sin mobiltelefon. Riksdagsförvaltningen tolkade begäran som en begäran om utlämnande av allmän handling. Den aktuella handlingen som prövades av förvaltningen var arbetsflödet i det ärendehanteringssystem som används vid förlust av mobiltelefoner. Riksdagsförvaltningen menade att denna handling inte hänförde sig till något ärende som hade slutbehandlats och att den inte heller hade justerats eller färdigställts på annat sätt.
Personen överklagade till HFD som delade Riksdagsförvaltningens bedömning och avslog.
Fejkat scientologmaterial, som bland annat talar om den modige Zenon Panoussis i det avslägsna kungadömet Sverige, skyddades inte av sekretess enligt OSL 31:23 1 st. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast i den här domen. Svensken Zenon Panoussis är känd för att ha offentliggjort scientologtexter och därför hamnat i tvist med scientologikyrkan.
En journalist begärde hos Riksdagsförvaltningen att få en förteckning över e-post som skickats mellan riksdagen och Transportstyrelsen under ett antal månader. Riksdagsförvaltningen avslog begäran med hänvisning till att myndigheten inte har någon ”loggning i den externa e-postservern”. I sitt överklagandet till HFD invände journalisten att e-postservern har en SMTP-logger som kan ta fram e-post som har gått från riksdagen. Hon anförde vidare att riksdagen bör ha ett back up-system och att e-post loggas i spamfiltret. HFD såg ingen anledning att ifrågasätta Riksdagsförvaltningens uppgift att myndigheten inte kunde ta fram den begärda förteckningen. Därmed fanns ingen allmän handling att lämna ut.
Företaget Informator hade rätt att få ut anbud som två bemanningsföretag lämnat till Riksdagsförvaltningen i en upphandling av supporttekniker. Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att anbuden skulle lämnas ut med undantag för uppgifter om namn på anställda och konsulter i företagen samt namnen på det ena företagets kunder. Det andra företaget hade inte begärt att namnen på deras kunder skulle omfattas av sekretess.
I vilken utsträckning gäller offentlighetsprincipen för riksdagsledamöterna? Riksdagen har gett sin syn på saken i lathunden för ledamöter.