Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En advokat begärde kopior av två listor som förs vid Linköpings tingsrätt. Den ena listan visar advokater som vill ha förordnanden som offentliga försvarare. Den andra visar advokater och andra jurister som vill ha förordnande som målsägarbiträde och särskild företrädare för barn.
Listorna används av tingsrätten för att hålla koll på hur uppdragen fördelas över tid. När ett förordnande blir aktuellt tillfrågas en advokat eller jurist på listan och tingsrätten antecknar svaret som ”förordande”, ”avböjt” eller ”Hela byrån – nej”.
Tingsrätten vägrade lämna ut listorna med hänvisning till att de var ”ett internt hjälpmedel”, ”utomordentligt enkla” och ”internt arbetsmaterial”. Advokaten överklagade.
En oenig kammarrätten avslog överklagandet. Majoriteten tyckte inte att listorna var sådana löpande förda förteckningar som är allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen. Noteringarna i listorna var nämligen inte daterade, därmed var listorna ingen registrering av händelser vartefter de inträffar, tyckte majoriteten.
Den skiljaktiga ledamoten tyckte inte att avsaknaden av datering hade någon avgörande betydelse. Det handlade ändå om registrering av händelser vartefter de inträffar. ”Även om kronologisk sortering är en omständighet som kan beaktas vid prövningen av om en förteckning ska anses vara förd fortlöpande, saknas det enligt min uppfattning stöd i rättspraxis, förarbeten och normalt språkbruk för att det skulle vara en nödvändig förutsättning”, skrev han.
Telefon- och adresslistor i en myndighetsanställds tjänstemobil är inte allmänna handlingar, ansåg kammarrätten i den här domen. Förteckningen över in- och utgående samtal är däremot att likna vid en e-postlogg, det vill säga en sådan löpande förd förteckning som är en allmän handling.
Landstingsstyrelsen i Västerbotten vägrade lämna ut e-postloggar till en journalist med hänvisning till att de begärda loggarna inte kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder. Landstinget uppgav att myndighetens e-postsystem inte automatiskt loggar e-posthändelser. Däremot fanns en logg i Notes, landstingets kalender- och e-postsystem, men där blandades uppgifter om e-post med bland annat kalenderbokningar och det skulle ta mer än 4–6 timmar att skapa en lista med enbart uppgifter om e-post. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen fastställde myndighetens beslut.
En person hade inte rätt att få ut e-postloggar för privata e-postkonton tillhörande anställda vid byggnadsnämnden och kommunstyrelsen i Göteborgs kommun. Kommunen förfogade inte över de anställdas privata e-postkonton och därmed var loggarna inte förvarade hos kommunen, enligt kammarrätten. Det spelade ingen roll om de anställda hade använt sina privata e-postkonton för att kommunicera i tjänsteärenden eller inte.
Uppgifter som forskare vid Karolinska institutet hade samlat in och registrerat i en databas som en del av ett forskningsprojekt var inte allmänna handlingar, enligt denna dom. Databasen var inte avsedd att tillföras uppgifter ”kontinuerligt och för obestämd tid”. Därmed var den inte ett sådant register som är en allmän handling enligt TF 2:10 2 st 1 p. Kammarrätten bedömde vidare att forskningsprojektet skulle kategoriseras som ett ärende snarare än så kallat faktiskt handlande. Därmed var uppgifterna i databasen inte allmänna så länge ärendet pågick.
En person vände sig till Havs- och vattenmyndigheten och begärde ut en förteckning (e-postlogg) över de mejl som hade kommit in till myndighetens tidning Hav och vatten under en viss dag. Myndigheten avslog begäran eftersom tidningen hade fått in ett tips via mejl den dagen och förteckningen avslöjade avsändaren. Myndigheten motiverade beslutet med att förteckningen inte var allmän och att uppgifterna dessutom omfattades av tystnadsplikt. Personen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Han gick vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som biföll överklagandet och bestämde att Havs- och vattenmyndigheten skulle lämna ut e-postloggen. HFD förklarade att en e-postlogg är en allmän handling i sin helhet även om vissa av de mejl som finns upptagna i loggen inte är allmänna handlingar. Domstolen konstaterade att det inte heller finns någon sekretessregel som kan användas för att hemlighålla e-postloggen i den aktuella situationen. Journalisterna i redaktionen för Hav och vatten har visserligen tystnadsplikt när det gäller vem som lämnar tips till tidningen men det påverkar inte Havs- och vattenmyndighetens skyldighet att lämna ut e-postloggen, konstaterade domstolen.
En journalist begärde hos Kriminalvården att få ta del e-postloggar för 90 dagar avseende e-post från och till sju namngivna tjänstemän – generaldirektören, presschefen och fem anställda vid Nationella Transportenheten. Myndigheten lämnade ut loggarna men med en rad uppgifter maskerade.
Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att vissa av de maskerade uppgifter skulle lämnas ut till henne. Det gällde privata e-postadresser tillhörande tjänstemän vid Kriminalvården, mejladresser till utomstående som haft mejlkontakt med presschefen och enskildas namn som förekommit i ämnesraden i vissa meddelanden i den mån de varit anställda eller före detta anställda vid myndigheten.
Kammarrätten avslog hennes yrkande om att få ut anställdas privata e-postadresser. En uppgift om en tjänstemans privata e-postadress utgjorde enligt kammarrättens uppfattning en uppgift i myndighetens personaladministrativa verksamhet. Och det stod enligt domstolen inte klart att uppgifterna kunde röjas utan men för de anställda. Inte heller ”kapade” adresser som bara visade avsändarens eller mottagarens namn kunde lämnas ut, enligt domstolen.
Kammarrätten biföll journalistens yrkande om att få ut personliga e-postadresser till personer som haft kontakt med Kriminalvårdens presschef. Dessa uppgifter var inte sekretessbelagda även om vissa av dem tagit kontakt med presschefen för att begära ut allmänna handlingar.
Kammarrätten biföll också journalisten yrkande om att få ut namn på anställda eller före detta anställda vid Kriminalvården som förekom i ämnesraderna i e-postloggen. Anställda omfattas inte av sekretessen i OSL 35:15 som skyddar enskildas personliga förhållanden. Domstolen ansåg inte heller att de berörda personerna riskerade att utsättas för våld eller annat allvarligt men (OSL 39:3 1 st) om journalisten fick ut deras namn.
En elektroniskt kalender i exempelvis programmet Outlook kan inte jämställas med en sådan fortlöpande förd förteckning som anses upprättat så snart den har färdigställts för anteckningar. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, fast i den här domen. Tidningen Lundagård begärde hos Lunds universitet att få ta del av elektroniskt förda kalendrar för rektor, prorektor och vicerektorer under ett års tid. Lunds universitet avslog tidningens begäran med motiveringen att kalendrarna inte var att betrakta som allmänna handlingar. Kammarrätten och senare HFD gick på samma linje och avslog tidningens överklaganden. HFD motiverade sitt ställningstagande med att kalendrarna inte användes för att registrera händelser varefter de inträffade och att noteringarna inte gjordes i kronologisk ordning.
En journalist begärde ut e-postloggen för samtliga mejl som hade skickats och tagits emot av en tjänsteman på Krokoms kommun. Kommunen lämnade ut e-postloggen men utan uppgifter om de mejl som bara hade skickats internt inom kommunen. I kammarrätten hävdade kommunen att den hade valt att ha e-postloggar som inte visade interna mejl. Kammarrätten tog ingen hänsyn till det utan konstaterade att kommunen, om den ville, kunde sammanställa en e-postlogg som även omfattade tjänstemannens interna mejlkorrespondens och att en sådan logg var en allmän handling. Domstolen skickade tillbaka ärendet till kommunen för att den skulle pröva om loggen innehöll några hemliga uppgifter eller kunde lämnas ut i sin helhet.