Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Landstingsstyrelsen i Västerbotten vägrade lämna ut e-postloggar till en journalist med hänvisning till att de begärda loggarna inte kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder. Landstinget uppgav att myndighetens e-postsystem inte automatiskt loggar e-posthändelser. Däremot fanns en logg i Notes, landstingets kalender- och e-postsystem, men där blandades uppgifter om e-post med bland annat kalenderbokningar och det skulle ta mer än 4–6 timmar att skapa en lista med enbart uppgifter om e-post. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen fastställde myndighetens beslut.
I den här domen konstaterade kammarrätten bland annat att mejl som hade skickats mellan anställda på Pensionsmyndigheten och personer i myndighetens styrelse inte därigenom hade blivit allmänna handlingar. Enligt kammarrätten hade styrelsen inte en sådan självständig ställning i förhållande till myndigheten som krävs för att mejlen skulle anses som expedierade respektive inkomna.
En handling kan anses vara av uppenbart ringa betydelse för en myndighets verksamhet även om den innehåller sekretessbelagda uppgifter. Det bedömde JO i detta beslut. Ombudsmannen kritiserade därför inte Utrikesdepartementet för att myndigheten inte hade diariefört ett antal mejl.
JO poängterade att det är handlingens betydelse för myndighetens verksamhet som avgör om den är av ”uppenbart ringa betydelse” enligt OSL 5:1 4 st. Att en handling som saknar betydelse för myndighetens verksamhet ändå har ett intresse från offentlighetssynpunkt medför därför inte att handlingen måste registreras eller hållas tillgänglig på annat sätt, vilket framgår av prop. 1979/80:2 Del A s. 353 f.
En person begärde ut 119 mejl som hade skickats mellan Luleå kommun och kommunikationsföretaget Vinter. I ett avslagsbeslut fick sökanden veta att 22 av mejlen hade raderats. Hon begärde då uppgifter om vid vilken tidpunkt mejlen hade raderats. Kommunen avslog begäran nummer två och sökanden överklagade till kammarrätten. Domstolen fastställde kommunens beslut med hänvisning till att de begärde uppgifterna inte fanns i kommunens e-postlogg och inte heller kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder.