Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: forskning
Forskningsprojekt var ett ärende
Uppgifter som forskare vid Karolinska institutet hade samlat in och registrerat i en databas som en del av ett forskningsprojekt var inte allmänna handlingar, enligt denna dom. Databasen var inte avsedd att tillföras uppgifter ”kontinuerligt och för obestämd tid”. Därmed var den inte ett sådant register som är en allmän handling enligt TF 2:10 2 st 1 p. Kammarrätten bedömde vidare att forskningsprojektet skulle kategoriseras som ett ärende snarare än så kallat faktiskt handlande. Därmed var uppgifterna i databasen inte allmänna så länge ärendet pågick.
Fel att gallra enkätsvar
Enkätsvar som hade kommit in till Stockholms universitet från sjätteklassare födda 1953 i det så kallade Metropolitprojektet var allmänna handlingar. JK konstaterade att universitetet inte hade haft rätt att gallra enkätsvaren utan tillstånd från Riksarkivet. Det spelade ingen roll att forskarna hade lovat deltagarna att enkätsvaren skulle förstöras. JK gjorde också bedömningen att ett forskningsprojekt av det aktuella slaget inte är ett ärende i arkivreglernas mening.
KR Sthlm 5905-12
Bara det faktum att ett visst läkemedelsföretag har lämnat in en ansökan om godkännande av ett visst läkemedel till Läkemedelsverket är inte hemligt. Det slog kammarrätten fast i denna dom. En person hade begärt ut en specifik inkommen ansökan och Läkemedelsverket vägrade bekräfta att en sådan ansökan hade kommit in. Myndigheten hänvisade till att en ansökan av den aktuella typen alltid innehåller känsliga uppgifter om forskningsresultat och att i stort sett alla uppgifter måste maskeras före ett utlämnande. Myndigheten menade att den då inte var skyldig att lämna ut sådana handlingar eftersom innehållet blir meningslöst för mottagaren (se RÅ 1989 ref. 111). Men kammarrätten konstaterade att handlingen inte kunde bli meningslös för sökanden mot bakgrund av hur han formulerat sin begäran. Det framgick av begäran att mannen i första hand var intresserade av att få veta om en ansökan hade kommit in.
KR Göteborg 3395-03 och KR Göteborg 3396-0
I dessa domar slog kammarrätten bland annat fast att villkoren i ett förbehåll bara får ha som syfte att undanröja den skaderisk som avses i den tillämpliga sekretessregeln. Kammarrätten undanröjde därför villkor som Göteborgs universitet ställt upp om att två forskare bara fick ta del av det begärda materialet på plats under en begränsad tid och en i taget. Dessa villkor hade ingen betydelse för att undanröja skaderisken enligt domstolen.
RR 1516-10
Dåvarande Regeringsrätten gav forskaren Birgitta Almgren rätt att ta del av Säpos material om ett antal svenskar som misstänktes för samarbete med östtyska säkerhetstjänsten Stasi. Materialet utlämnades med förbehåll om att Birgitta Almgren inte fick avslöja personernas identitet. Regeringsrätten tog hänsyn till att Östtyskland inte längre existerar som stat, att Tyskland offentliggjort stora delar av Statis arkiv samt att delar av Säpos matieral offentliggjorts i riksdagen samt av Säpo själv.
KR Sthlm 6699-11
En journalist begärde hos Karolinska institutet att få ut internrevision eller EU-revision av en forskares forskningsprojekt. Karolinska institutet avslog med hänvisning till förundersökningssekretess eftersom institutet höll på att granska den aktuella forskaren och granskningen kunde komma att leda till en anmälan om brott. Kammarrätten fastställde sekretessbeslutet.