GD kritiserades för användande av privat e-post

Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist fick skarp kritik av JO efter att ha använt sin privata e-postadress för att kommunicera med en extern aktör. Kommunikationen handlade om en ännu opublicerad forskningsrapport. Innehållet i rapporten var tjänsterelaterat för Sundqvist. Mejlet som kom in från den externa aktören blev inte diariefört utan raderades av honom.

”Enligt JO kan generaldirektörens uppgifter om händelsen inte uppfattas på annat sätt än att hans åtgärder syftade till att kringgå handlingsoffentligheten”, skrev JO i beslutet. 

Kommuntjänstemän använde privat e-post

En fristående konsult skickade ett utkast till en rapport till fem tjänstemän på Arvika kommun. Utkastet skickades till deras privata e-postadresser. JO konstaterade att utkastet var en inkommen och därmed allmän handling som borde ha diarieförts av kommunen, vilket inte hade skett.

I ett första yttrande uppgav kommunen att man hade använt privata e-postadresser för att rapporten skulle hanteras som just ett utkast. Efter kompletterande frågor från JO tog kommunen tillbaka den motiveringen, utan att lämna någon alternativ förklaring. JO konstaterade att användningen av privat e-post lätt kunde uppfattas som ett försök av kommunen att kringgå offentlighetsprincipen.

Anmälaren påstod också att kommunen hade raderat vissa e-postmeddelanden efter att en e-postlogg hade begärts där dessa meddelanden fanns med. Trots upprepade frågor från JO gav kommunen inget klart svar på när de aktuella meddelanden hade raderats. JO gjorde den välvilliga tolkningen att meddelandena nog redan var raderade när loggen begärdes ut och lät saken bero.

JO kritiserade kommunen för dess hantering och menade att den tydde på utbredda kunskapsbrister.

Tjänsteman får inte begränsa sökandens begäran

En person JO-anmälde en tjänsteman vid Kriminalvården för att denne vid flera tillfällen hade tolkat en begäran om samtliga handlingar i ett ärende som en begäran om enbart besluten i ärendet. Det här utan att fråga den sökande hur begäran skulle tolkas, och utan att underrätta vederbörande om att det som lämnades ut faktiskt inte var samtliga handlingar. Anmälaren bifogade också ett mejl mellan tjänstemannen och en annan anställd på Kriminalvården där tjänstemannen själv skrev att han brukade tolka allmänt hållna begäran på det här sättet.

JO begärde att Kriminalvården skulle yttra sig över anmälan. I svaret framgick att den anmälda tjänstemannen påstod att han hade ringt till den sökande för att diskutera dennes begäran, och att sökanden då hade begränsat begäran till enbart besluten. Det fanns dock inga tjänsteanteckningar från dessa telefonsamtal.

Anmälaren yttrade sig över myndigheten svar och bestred att det skulle ha förekommit några telefonsamtal. Han påpekade att sökanden aldrig hade uppgett sitt telefonnummer för myndigheten. Däremot hade tjänstemannen mejlat sökanden från sin privata mejladress under sin föräldraledighet.

JO började med att konstatera följande: ”En enskild tjänsteman får inte på eget bevåg begränsa omfattningen av en ingiven framställning”.

JO påpekade också att en tjänsteman som lämnar uppgifter på JO:s begäran har sanningsplikt. JO tyckte nämligen att dokumentationen talade emot tjänstemannens påståenden om att det hade förekommit telefonsamtal där sökanden själv hade begränsat sin begäran. JO kunde dock inte med tillräcklig säkerhet slå fast att tjänstemannen hade lämnat oriktiga uppgifter.

Om det var som tjänstemannen påstod, att det hade förekommit telefonsamtal, borde dessa ha dokumenterats. I så fall förtjänade tjänstemannen kritik för att inte ha gjort det, tyckte JO.

JO kritiserade även tjänstemannen för att han hade använt sin privata e-postadress vid kontakter med allmänheten.

Kritik mot polischef som använde privat mejl

JO kritiserade en regionpolischef som vid ett stort antal tillfällen hade använt sin privata e-postadress för att kommunicera i tjänsteärenden. Det hade visserligen inte framkommit att några sekretessbelagda uppgifter hade röjts eller att allmänna handlingar inte hade diarieförts men riskerna med en så omfattande användning av privat e-post var tillräckligt för att JO skulle vara kritisk.

”Användningen av en privat e-postadress i tjänsten innebär en risk för att allmänna handlingar inte blir diarieförda och för att handlingsutlämnanden försvåras. Det finns dessutom en risk att det uppstår misstankar om att den privata e-postadressen används för att kringgå handlingsoffentligheten”, står det bland annat i JO-beslutet.

Även Polismyndigheten fick kritik av JO eftersom myndigheten hade tillhandahållit en e-postapp för mobiler som ökade risken för att personal förväxlade sin privata e-postadress med tjänsteadressen.

Kritik mot användning av privata e-postadresser

JO riktade allvarlig kritik mot Sjöfartsverket och Näringsdepartementet för att tjänstemän där hade använt privata e-postadresser för myndighetskorrespondens och dessutom struntat i att diarieföra allmänna handlingar. Myndigheterna fick också kritik för att hanteringen resulterade i att allmänna handlingar inte kunde lämnas ut på begäran. Vidare fick Sjöfartsverket kritik för att ha kallat offentlighetsprincipen för ”direkt kontraproduktiv” och för att ha lämnat ut handlingar utan att först sekretesspröva dem.

JO_5883_15

Kriminalvårdares privata mejladresser hemliga

En journalist begärde hos Kriminalvården att få ta del e-postloggar för 90 dagar avseende e-post från och till sju namngivna tjänstemän – generaldirektören, presschefen och fem anställda vid Nationella Transportenheten. Myndigheten lämnade ut loggarna men med en rad uppgifter maskerade.

Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att vissa av de maskerade uppgifter skulle lämnas ut till henne. Det gällde privata e-postadresser tillhörande tjänstemän vid Kriminalvården, mejladresser till utomstående som haft mejlkontakt med presschefen och enskildas namn som förekommit i ämnesraden i vissa meddelanden i den mån de varit anställda eller före detta anställda vid myndigheten.

Kammarrätten avslog hennes yrkande om att få ut anställdas privata e-postadresser. En uppgift om en tjänstemans privata e-postadress utgjorde enligt kammarrättens uppfattning en uppgift i myndighetens personaladministrativa verksamhet. Och det stod enligt domstolen inte klart att uppgifterna kunde röjas utan men för de anställda. Inte heller ”kapade” adresser som bara visade avsändarens eller mottagarens namn kunde lämnas ut, enligt domstolen.

Kammarrätten biföll journalistens yrkande om att få ut personliga e-postadresser till personer som haft kontakt med Kriminalvårdens presschef. Dessa uppgifter var inte sekretessbelagda även om vissa av dem tagit kontakt med presschefen för att begära ut allmänna handlingar.

Kammarrätten biföll också journalisten yrkande om att få ut namn på anställda eller före detta anställda vid Kriminalvården som förekom i ämnesraderna i e-postloggen. Anställda omfattas inte av sekretessen i OSL 35:15 som skyddar enskildas personliga förhållanden. Domstolen ansåg inte heller att de berörda personerna riskerade att utsättas för våld eller annat allvarligt men (OSL 39:3 1 st) om journalisten fick ut deras namn.

KR_Jonkoping_1323_15