HFD: Handlings offentlighet påverkar inte registrerads rätt till personuppgifter

Det finns inget hinder i tryckfrihetsförordningen mot att lämna ut personuppgifter ur handlingar som inte är allmänna till en person vars personuppgifter förekommer i handlingarna. Inte heller dataskyddsförordningens (GDPR) föreskrifter om rätten för en registrerad person att ta del av personuppgifter påverkas av om handlingen är allmän eller inte. Det beslutar Högsta förvaltningsdomstolen, som därmed river upp ett tidigare beslut i Kammarrätten i Jönköping.

Bakgrunden är en begäran från en person som har velat ta del av flera dokument i ett antal mål om allmän handling där hans egna personuppgifter förekom, med stöd av artikel 15 i GDPR. Men kammarrätten betraktade inte de berörda handlingarna som formellt inkomna till domstolen, och därmed inte som allmänna. Att lämna ut dem, eller uppgifter ur dem, skulle därmed strida mot tryckfrihetsförordningen och gå utöver vad som är den enskildes rätt enligt GDPR, bedömde domstolen. HFD underkänner alltså den bedömningen och skickar tillbaka målet för ett omtag i frågan. Samtidigt konstaterar HFD att ”rätten till tillgång till personuppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning inte innebär en rätt att få del av den handling där personuppgifterna förekommer”.

I en efterföljande dom har HFD gjort samma bedömning i en snarlik fråga.

HD: Nyhetsbyrå får ut brottmålshandlingar med förbehåll

Nyhetsbyrån Siren och rättsdatabasen Trobar ska få ut brottmålshandlingar från domstolar med förbehåll som innebär att de inte får förmedla handlingarna inklusive personuppgifter vidare till betalande kunder eller allmänheten, eller ge utomstående sökmöjligheter till personuppgifter i handlingarna. Det har Högsta domstolen beslutat i två prejudicerande beslut, där EU:s dataskyddsförordning bedöms väga tyngre än Sveriges mediegrundlagar. Beslutet innebär ett underkännande av svensk lag, i dataskyddslagen 1 kap. 7 § första stycket föreskrivs att dataskyddsförordningen och dataskyddslagen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. HD var oenig, två skiljaktiga justitieråd gjorde motsatt bedömning i knäckfrågan och ytterligare ett var skiljaktig avseende lämpligheten i utlämnande med förbehåll.

Bakgrunden till HD:s beslut är i Sirens fall ett tidigare meddelat förbehåll från Hovrätten för Övre Norrland efter en begäran om allmän handling. I och med uppfattningen att unionsrätten trumfar grundlagen – och det faktum att nyhetsbyrån systematiskt har begärt ut brottmålshandlingar – blir den sammanfattande bedömningen att personuppgifterna kommer att behandlas i strid med GDPR, varför de omfattas av sekretess. Samtidigt konstaterar HD att Siren främst kommer att använda personuppgifterna för journalistiska ändamål, varför ett utlämnande med förbehåll anses vara en rimlig avvägning mellan intresset att skydda den personliga integriteten och att kunna bedriva journalistisk verksamhet. Därmed får Siren använda personuppgifterna i redaktionellt bearbetade nyhetstexter och nyhetsunderlag. I målet som gäller Trobar är resonemanget och den sammanfattande bedömningen snarlik, med det ytterligare förbehållet att databasen inte får använda personuppgifterna för att avisera andra om handlingarnas innehåll.

HFD: Sammanställning av personuppgifter förenligt med GDPR

Det är tillräckligt att kammarrätten lämnar ut sammanställningar av de personuppgifter som behandlas i ett antal sekretessprövade mål vid domstolen, kopplat till en persons utlämnandeärenden. Den bedömningen gör Högsta förvaltningsdomstolen efter att personen överklagat och begärt ut handlingarna i sin helhet. HFD utgår från formuleringarna i EU:s dataskyddsförordning, som stadgar att en registrerad person ska ha möjlighet att säkerställa att berörda personuppgifter är korrekta och behandlas enligt lagen. I sammanhanget räcker det alltså med en sammanställning för att slå vakt om de grundläggande rättigheterna enligt GDPR, anser domstolen.

Söktjänst får inte publicera känsliga personuppgifter i mål om missbruksvård

EU:s dataskyddsförordning (GDPR) är en sådan lag som medför ett förbud mot publicering av personuppgifter om bland annat hälsa, enligt vad som avses i en undantagsbestämmelse i den svenska yttrandefrihetsgrundlagen. Den bedömningen gör Högsta förvaltningsdomstolen. Bakgrunden är söktjänsten Verifieras överklagande efter beslutet att stoppa offentliggörandet av domar med sökbara personuppgifter i LPT- och LVM-mål, det vill säga tvångspsykiatrisk vård och missbruksvård. HFD prövade inte målet i övrigt, med följden att Integritetsskyddsmyndighetens beslut i ärendet står fast.

Underinstanserna har tryckt på att Verifiera visserligen har ett utgivningsbevis, men att personuppgiftsbehandlingen i fråga inte kan anses ha skett för journalistiska ändamål. Söktjänsten har samtidigt – i strid med GDPR – publicerat en sådan sökbar uppgiftssamling med integritetskänsliga uppgifter som undantagsbestämmelsen i YGL tar sikte på.