Sekretess på kommunanställdas uppgifter även för kommunpolitiker

Det finns ingen rättslig grund i dataskyddsförordningen som ger en kommunpolitiker i Örebro rätt att få ut personuppgifterna för de anställda på en fritidsgård. Det anser kammarrätten, efter att politikern överklagat ett tidigare avslag från kommunförvaltningen. Politikern har begärt uppgifterna efter en brottshändelse på fritidsgården och har argumenterat för att behandlingen av dem är nödvändiga inom ramen för hans uppdrag. Därmed borde ett sekretessundantag i OSL som gäller utlämnande till myndighet eller nämnd vara tillämpligt, menar han. Men domstolen konstaterar att det misstänkta brottet redan utreds av polis, och att det dagliga praktiska arbetet hos kommunen ligger på förvaltningssidan. Därmed är personuppgiftsbehandlingen i fallet inte nödvändig, enligt rätten.

Söktjänst får inte publicera känsliga personuppgifter i mål om missbruksvård

EU:s dataskyddsförordning (GDPR) är en sådan lag som medför ett förbud mot publicering av personuppgifter om bland annat hälsa, enligt vad som avses i en undantagsbestämmelse i den svenska yttrandefrihetsgrundlagen. Den bedömningen gör Högsta förvaltningsdomstolen. Bakgrunden är söktjänsten Verifieras överklagande efter beslutet att stoppa offentliggörandet av domar med sökbara personuppgifter i LPT- och LVM-mål, det vill säga tvångspsykiatrisk vård och missbruksvård. HFD prövade inte målet i övrigt, med följden att Integritetsskyddsmyndighetens beslut i ärendet står fast.

Underinstanserna har tryckt på att Verifiera visserligen har ett utgivningsbevis, men att personuppgiftsbehandlingen i fråga inte kan anses ha skett för journalistiska ändamål. Söktjänsten har samtidigt – i strid med GDPR – publicerat en sådan sökbar uppgiftssamling med integritetskänsliga uppgifter som undantagsbestämmelsen i YGL tar sikte på.