Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 28
Uppgifter om korttidspermittering var hemliga
En journalist begärde hos Tillväxtverket att få uppgifter om sex utpekade bolag hade fått stöd vid korttidsarbete och i så fall med vilket belopp. I andra hand ville han ha ut begärda handlingar i maskerat skick och i tredje hand med sekretessförbehåll.
Tillväxtverket avslog och journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Förekomsten av en ansökan om stöd vid korttidsarbete säger något om den sökandes ekonomiska ställning, konstaterade kammarrätten. Enligt domstolen var det inte heller möjligt att lämna ut handlingarna i maskerat skick, eftersom: ”…enbart vetskapen om förekomsten av någon av de begärda handlingarna skulle röja uppgift om huruvida ett visst bolag har ansökt om
stöd vid korttidsarbete.” Av samma skäl gick det inte att undanröja risken för skada med ett sekretessförbehåll, ansåg kammarrätten.
Lista med arbetsgivare inte hemlig
En person hade rätt att få ut en lista där man kunde utläsa för varje dag under perioden 7–17 april 2020 hur många ansökningar om stöd vid korttidsarbete som kommit in från arbetsgivare i Sundsvall, Timrå och Ånge, hur många anställda som omfattas och det belopp som begärts. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Domstolen ansåg att ingen enskild arbetsgivare kunde identifieras genom uppgifterna och därmed inte heller kunde skadas av ett utlämnande.
Hemligt vilka som fått stöd vid korttidspermittering
Det är hemligt om ett visst företag har ansökt om eller beviljats stöd vid korttidspermittering i samband med coronapandemin, slog kammarrätten fast i dessa domar. Stödet ska bara ges till arbetsgivare som har tillfälliga och allvarliga ekonomiska problem, vilket är att betrakta som känslig information ur affärssynpunkt. Den omfattas därför av den sekretess som gäller för affärsförhållanden i ärenden om anställningsfrämjande åtgärder.
Kammarrätten avslog överklagandena och fastställde Tillväxtverkets sekretessbeslut.
Mejl till internutredare inte hemligt
Fackförbundet ST begärde att få ta del av ett e-postmeddelande som en inskriven arbetssökande skickat till en av Arbetsförmedlingens internutredare. I meddelandet anmälde den inskrivne att hon hade blivit utsatt för brott av en av myndighetens medarbetare. Arbetsförmedlingen lämnade ut meddelandet med undantag för uppgifter om avsändarens namn, e-postadress samt uppgifter om dennes mående.
ST överklagade och fick rätt i kammarrätten. Enligt domstolen var uppgifterna inte hemliga enligt regeln om sekretess för enskilds hälsa och sexualliv. Domstolen trodde inte heller att den inskrivne skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om hennes e-postadress lämnades ut till ST. Slutligen förekom uppgifterna inte i ett ärende om arbetsförmedlingen. Därmed var sekretessen för uppgifter om personliga förhållanden i sådana ärenden inte tillämplig.
Inte hemligt hur många arbetsgivare som sökt stöd
En person begärde hos Tillväxtverket att få ut uppgifter om hur många arbetsgivare i fyra Skånekommuner som hade ansökt om stöd vid korttidsarbete, samt hur många arbetstagare som omfattades av dessa ansökningar.
Verket avslog men personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte inte att uppgifterna kunde kopplas till någon specifik arbetsgivare och därmed var de inte hemliga.
Arbetsgivare kan vara hemlig om journalist frågar
En journalist vände sig till Försäkringskassan för att ta reda på vilka arbetsgivare två personer hade. Myndighet avslog begäran med hänvisning till att personerna kunde antas lida men om uppgifterna lämnades ut.
Journalisten överklagade och kammarrätten skrev följande i sina domskäl:
”En uppgift om vilken arbetsgivare som finns registrerad hos Försäkringskassan för en viss person är dock av sådan art att den typiskt sett måste betraktas som harmlös och som därför i normalfallet inte behöver hållas hemlig”.
Men eftersom sökanden hade begärt ut uppgifterna i egenskap av journalist på TV4Nyheterna fanns det skäl att göra en närmare prövning av riskerna med ett utlämnande, ansåg kammarrätten. Domstolen skickade därför tillbaka ärendet till Försäkringskassan för en ny prövning.
Lönestöd till konkursade arbetsgivare offentliga
En person hade rätt att få ut sammanställningar av utbetalda lönestöd till ett antal arbetsgivare eftersom dessa hade gått i konkurs och konkurserna var avslutade. Det slog kammarrätten fast i denna dom och ändrade därmed Arbetsförmedlingens beslut att inte lämna ut sammanställningarna för dessa arbetsgivare. Arbetsförmedlingen hade bedömt att det inte stod klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan att arbetsgivarna skadades av det.
Två arbetsgivare hade försatts i konkurs men konkurserna var inte avslutade. Därmed bedömde kammarrätten att dessa arbetsgivare fortfarande kunde lida skada av ett utlämnande.
Uppgifter som kan avslöja bidragsfusk hemliga
En journalist ville ta reda på om några av de ledande politikerna i Nacka kommun hade fått ersättning från Försäkringskassan samtidigt som de fått ut lön eller annan ersättning från kommunen. Försäkringskassan vägrade dock lämna ut uppgifter som visade om de berörda politikerna fått ersättning från myndigheten. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde Försäkringskassans beslut eftersom politikerna kunde antas lida men om uppgifterna lämnades ut. Kammarrätten hänvisade till OSL:s förarbeten där man kan läsa att men anses följa på varje åtgärd som typiskt sett upplevs som en påtaglig nackdel för den berörde även om åtgärden är fullt rättsenlig och i övrigt acceptabel.
HFD 2015 ref. 11
Arbetsförmedlingen nekade en journalist att få ut en förteckning över de företag och organisationer som på uppdrag av Arbetsförmedlingen i Linköping sysselsätter och handleder personer inom Fas 3. Kammarrätten avslog journalistens överklagande. Men HFD upphävde Arbetsförmedlingens beslut och skickade tillbaka ärendet till förmedlingen för ny prövning. HFD pekade på att vissa av anordnarna i den begärda förteckningen var myndigheter och därför inte omfattades av den åberopade sekretessbestämmelsen som skyddar enskildas affärsförhållanden. Detsamma gällde enligt domstolen anordnare där arbetslösa sysselsätts i en verksamhet som inte kan anses utgöra affärsverksamhet.
KR Sthlm 1096-13
Försäkringskassan nekade en journalist att få ut en så kallad kontrollutredning som avsåg en riksdagsman. Kammarrätten fastställde Försäkringskassans beslut med hänvisning till att utredningen innehöll uppgifter om enskilds hälsotillstånd och personliga förhållanden samt att det kunde leda till men för den enskilde om uppgifterna lämnades ut. Domstolen tog ingen hänsyn till journalistens argument om att det var av stort allmänintresse att få ut utredningen eftersom politikern själv hade kritiserat hur bidrag betalades ut till vissa grupper.