Foton med blåljuspersonals ansikten var offentliga

En man vars son dött i en trafikolycka vände sig till Rättsmedicinalverket och begärde ut bilder från olyckplatsen och från den rättsmedicinska undersökningen av sonen. Myndigheten lämnade ut bilderna från olycksplatsen, men hade maskerat ansiktena på den blåljuspersonal som syntes på bilderna. Bilderna från den rättsmedicinska undersökningen sekretessbelade myndigheten helt. I båda fallen hänvisade myndigheten till den sekretess som gäller i rättsmedicinsk verksamhet för uppgifter om enskildas hälsotillstånd och personliga förhållanden.

Mannen överklagade till kammarrätten och fick delvis rätt. Bilderna från olycksplatsen skulle lämnas ut omaskerade, enligt kammarrätten. Blåljuspersonalen befann sig på platsen i egenskap av offentliga befattningshavare som utförde åtgärder i tjänsten, fotografierna som visade deras ansikten utgjorde då inte uppgifter om ”personliga förhållanden” i lagens mening. När det gällde fotografierna från den rättsmedicinska undersökningen delade kammarrätten Rättsmedicinalverkets bedömning att dessa var sekretessbelagda.

Diarienummer var hemliga

En nyhetsbyrå begärde ut beslut från Skatteverket om avregistrering av falska identiteter i folkbokföringen. Skatteverket lämnade ut besluten med ett antal uppgifter maskerade: namn, personnummer, adress, passnummer samt diarienummer.

Nyhetsbyrån invände att diarienummer inte är sådana personliga förhållanden som skyddas av sekretessregeln. Men Skatteverket stod fast vid att även diarienumren var hemliga. Nyhetsbyrån överklagade.

Kammarrätten fastställde Skatteverkets beslut. Domstolen skrev: ”Uppgifterna kan tillsammans med andra uppgifter bidra till upplysning om vilken person som avses eller ge ledning om var en person vistas”.

Socialtjänstsekretess skyddar inte företag

Socialnämnden i Uppsala kommun hade inte stöd för att sekretessbelägga en promemoria från polisen med hänvisning till socialtjänstsekretessen i OSL 26:1. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Promemorian hade skrivits av en polis som oroade sig för flyktingbarn som bodde på ett visst boende. Den innehöll uppgifter om personer som praktiserade på boendet, uppgifter om företaget som drev boendet och företagets företrädare samt uppgifter om ett antal ensamkommande ej namngivna barn.
Kammarrätten ansåg inte att innehållet kunde betraktas som uppgifter om enskildas personliga förhållanden enligt den aktuella sekretessregeln. Vad gällde uppgifterna om de oidentifierade barnen så kunde dessa inte härledas till enskilda individer och då fanns det inte heller risk för att någon skulle lida men av ett utlämnande.

KR_Sthlm_8248_15

HFD 7618-11 (HFD 2012 ref. 64)

Statistiksekretessen hindrar inte att Brottsförebyggande rådet, BRÅ, redovisar statistik över vilka påföljder som enskilda tingsrätter har dömt ut. Det slog HFD fast i denna dom och gav en journalist rätt att få ut uppgifterna. Enligt HFD gäller detta trots att man utifrån statistiken kan sluta sig till hur enskilda domare har dömt i de aktuella målen. Uppgifter om vad domare gör i tjänsten är inte uppgifter om ”personliga förhållanden” och omfattas därmed inte av sekretessregeln. Enligt HFD var journalistens avsikt att använda uppgifterna för att jämföra tingsrätterna rättstillämpning och inte att ta reda på vilka påföljder som enskilda personer hade dömts till. Följaktligen skulle inte heller de dömda lida men av ett utlämnande.

HFDdom_7618_11