Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Överförmyndarnämnden i Malmö kommun nekade en journalist på Sydsvenskan att få ut vissa uppgifter om gode män. Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att domstolen skulle tvinga nämnden att lämna ut:
Kammarrätten avslog det första yrkandet eftersom det skulle krävas allt för omfattande efterforskningar för att hitta de begärda klagomålen. Nämnden skulle behöva söka igenom både det digital dagboksregistret och göra en manuell sökning i alla akter. Det andra yrkandet återförvisades till överförmyndarnämnden eftersom nämnden inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning enligt kammarrätten. Slutligen biföll kammarrätten det tredje yrkandet och bestämde att de begärda uppgifterna skulle lämnas ut. Enligt kammarrätten stod det klart att uppgifter om att en person är förordnad som god man samt hur många huvudmän som personen har kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Se även KR Göteborg 5619-15 m.fl. där domstolen kom till en delvis motsatt slutsats.
Två SVT-journalister begärde ut uppgifter om vilka personer som hade i uppdrag att vara gode män åt ensamkommande barn i ett antal Skånekommuner samt hur många barn respektive god man hade hand om. Överförmyndarnämnderna vägrade lämna ut uppgifterna och journalisterna överklagade. Kammarrätten fastställde nämndernas avsagsbeslut med hänvisning till att de gode männen kunde lida men om uppgifterna lämnades ut. Det här mot bakgrund av att journalisterna avsåg att använda uppgifterna bland annat för att granska de gode männens arbete.
Se även KR Göteborg 5475-13 där domstolen kom till delvis motsatt slutsats.
En person begärde ut sina tidigare gode mäns CV, betyg, belastningsregisterutdrag, utdrag ur kronofogdens register och intervjuanteckningar från Överförmyndarnämnden i Nacka kommun. Nämnden nekade med hänvisning till OSL 32:4. Det var fel konstaterade kammarrätten eftersom handlingarna inte tillhörde ett specifikt godmansärenden och därmed inte heller ett ärende enligt föräldrabalken.
En journalist hade inte rätt att få veta om en person hade god man och vem den gode mannen i så fall var. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Enligt kammarrätten kunde det inte anses vara av väsentlig betydelse för en journalist att få veta om en person har god man.