Sekretess på skatteutredning i försäkringsärende på grund av för generell fullmakt

När Länsförsäkringar begärde ut en utredning från Skatteverket kopplad till ett personskadeärende fick bolaget avslag, trots en utställd fullmakt för de uppgifter från Skatteverket ”som behövs i skaderegleringen”. Samtycket från den berörda personen var inte tillräckligt preciserat och bedömdes inte täcka in en utredning om inkomstskatt, enligt myndigheten, som därmed ansåg att uppgifterna var sekretessbelagda enligt OSL 27 kap. 1 §. Försäkringsbolaget stod på sig om fullmakten och hänvisade till att en stor mängd information behövs vid en skadereglering, bland annat den information som ett beslut om inkomstskatt baserats på i sin helhet.

Nu konstaterar kammarrätten att en enskild själv visserligen kan häva sekretessbelagda uppgifter till skydd för honom eller henne – något som dock inte är reglerat i OSL. Men domstolen instämmer i att det saknas uttryckligt samtycke för de begärda skatteuppgifterna och att fullmakten är för generellt formulerad för att kunna hörsamma begäran. Detta oaktat om uppgifterna är nödvändiga för bedöma personens rätt till ersättning.

Stadsdelsnämnd får rätt till inkomstuppgifter för att eftergranska biståndsutbetalningar

Skatteverkets beslut att neka Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd inkomst- och skatteuppgifter för ett antal biståndssökande personer underkänns i kammarrätten, som betonar att nämndens intresse av att få ut uppgifterna väger tyngre än det enskilda intrång i integriteten som ett utlämnande innebär. Skatteverket har argumenterat för att den sekretess som gäller inom en socialnämnds verksamhet är svagare än sekretessen inom beskattningsverksamheten. Den uppfattningen delas visserligen av kammarrätten, men domstolen betonar samtidigt att uppgifterna har stor betydelse för nämndens uppföljningsarbete.

Inkomst- och skatteuppgifterna ska enligt nämnden användas vid efterkontroller med syftet att upptäcka och återkräva felaktiga utbetalningar i biståndsärenden.

Underkände beslut att sekretessbelägga skattediarium

Handlingarna som fanns i ett ärende om så kallat tredjemansföreläggande vid Skatteverket omfattades av absolut sekretess. Handlingarna i ärendet hade inte heller tillförts det ärende där sökanden var part, vilket betydde att han inte hade rätt till partsinsyn i dessa. Däremot kunde det finnas uppgifter i diariet över handlingarna i ärendet om tredjemansföreläggande som var offentliga. Det bedömde kammarrätten i det här målet. Domstolen fastställde sekretessen för handlingarna i ärendet, men återförvisade ärendet till Skatteverket i den del som gällde diariet.

Skatteverket sekretessprövade det begärde diariet och kom fram till att samtliga uppgifter i detta var hemliga på grund av skattesekretess. Personen överklagade på nytt och fick delvis rätt. Kammarrätten slog fast att flera uppgifter i diariet skulle lämnas ut, bland annat diarienummer och datum.

HFD: Sekretess för uppgifter på skattekonto

En journalist på DN begärde utskrifter från tidigare statsminister Fredrik Reinfeldts skattekonto samt hans bolags skattekonto för en viss tidsperiod. Skatteverket lämnade ut uppgifter om slutlig skatt, beslut om avdragen skatt, debiterad preliminärskatt, moms att betala eller återfå och arbetsgivaravgifter att betala eller få tillbaka. I övrigt avslogs begäran med hänvisning till skattesekretess och den sekretess som gäller för uppgifter om enskilds ekonomiska förhållanden i skattedatabasen.

Journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag. Han gick då vidare till HFD. Där anförde han att uppgifter om saldon, inbetalningar, tillgodoförda belopp och räntor på ett skattekonto inte kan anses förekomma i en verksamhet som avser ”bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt”. Därmed omfattas dessa uppgifter inte av skattesekretessen. Han tyckte inte heller att uppgifterna var sekretessbelagda med stöd av databassekretessen, eftersom de omfattades av en sekretessbrytande regel.

HFD ansåg att uppgifterna var hemliga enligt regeln om databassekretess och gick därför inte in på om uppgifterna också omfattades av skattesekretess.

Inget sekretessundantag för beslut om tulltillägg

Uttrycket ”verksamhet som avser bestämmande av skatt” innefattar även påförande av tulltillägg, ansåg kammarrätten i den här domen. Därmed omfattas beslut om tulltillägg av skattesekretessen i OSL 27:1, trots att tulltillägg inte finns med i uppräkningen av administrativa sanktionsavgifter som ska jämställas med skatt vid tillämpning av OSL 27 kap.

Däremot, menade kammarrätten, är beslut om tulltillägg inte sådana beslut om bestämmande av skatt som är undantagna från sekretessen, enligt OSL 27:6. Det här eftersom tulltillägg, till skillnad från t.ex. skattetillägg, inte har jämställts med skatt.

Besluten om tulltillägg, som en journalist hade efterfrågat, kunde därför inte lämnas ut, eftersom det inte stod klart att det kunde ske utan skada för de berörda.

Saldo på skattekonto var hemligt

Klaganden menade att saldouppgifter på ett skattekonto har med inbetalning att göra och därför inte omfattas av den skattesekretess som gäller i verksamhet som avser ”bestämmande av” eller ”fastställande av underlag” för skatt. Han ansåg inte heller att uppgifterna omfattades av den sekretess som gäller uppgifter i beskattningsdatabasen.

Kammarrätten lät sig inte övertygas, utan delade Skatteverkets bedömning och avslog överklagandet utan att hämta in de sekretessprövade handlingarna.

Uppgifter på skattekonto var hemliga

En konkursförvaltare begärde ett skattekontoutdrag för ett konkursat bolag som han förvaltade, men nekades av Skatteverket. Uppgifterna ingick i myndighetens verksamhet för bestämmande skatt och omfattades alltså av skattesekretess, ansåg Skatteverket. Myndigheten bedömde också att uppgifterna var en del av beskattningsdatabasen och omfattades av den sekretess som gäller för uppgifter som har tillförts denna.

Konkursförvaltaren överklagade men kammarrätten fastställde Skatteverkets beslut.

Ingen skattesekretess i ärende om namnändring

Skattesekretessen omfattar inte namnändringsärenden hos Skatteverket. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Uppgifter på skattekonto var hemliga

En journalist på Dagens nyheter begärde en utskrift från tidigare statsminister Fredrik Reinfeldts och hans aktiebolags skattekonton under vissa angivna år. Journalisten fick ut uppgifter om slutlig skatt, beslut om avdragen skatt, debiterad preliminärskatt, moms att betala eller återfå och arbetsgivaravgifter att betala eller få tillbaka. Övriga uppgifter sekretessbelades av Skatteverket.

Journalisten överklagade till kammarrätten. I överklagandet påpekade han att Skatteverket inte hade specificerat vilka uppgifter som hade sekretessbelagts, men han gjorde ett antagande om att det var åtminstone uppgifter om saldo, inbetalningar, tillgodoförda debiterade skatter och avgifter och påförda respektive tillgodoräknade räntor.

Han påpekade att skattesekretessen gäller i verksamhet som avser ”bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt”. Saldouppgifter och uppgifter om ränta på skattekontot ingår inte i sådan verksamhet, enligt honom.

Han menade också att flera av de registrerade uppgifterna på skattekontot utgjorde beslut som därför borde omfattas av det undantag från sekretessen som gäller just uppgifter i Skatteverkets beslut.

Slutligen ansåg han att uppgifterna på skattekontot omfattades av en sekretessbrytande regel i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Enligt lagen får uppgifter om ”registrering enligt skatteförfarandelagen” lämnas ut till en enskild.

Kammarrätten avslog överklagandet och gick helt på Skatteverkets linje. Kammarrätten bedömde att Skatteverkets registrering av uppgifter på skattekontot är ”en integrerad del i myndighetens verksamhet att bestämma skatt” och därmed omfattas av skattesekretessen. Enligt domstolen är skattekontot också en del av beskattningsdatabasen och därför omfattas av den sekretess som gäller specifikt för denna.

Kammarrätten ansåg inte heller att de begärda uppgifterna omfattades av något undantag från sekretessen eller någon sekretessbrytande regel. Enligt domstolen gäller beslutsundantaget bara beslut som innebär att Skatteverket ”skiljt sig från ett beskattningsärende”.

Den sekretessbrytande regeln som innebär att uppgifter om ”registrering enligt skatteförfarandelagen” får lämnas ut syftar, enligt domstolen, inte på alla registrering på skattekontot utan på registreringar enligt 7 kap. skatteförfarandelagen, det vill säga uppgifter om att någon är registrerad som skattskyldig för till exempel moms eller arbetsgivaravgifter.

Kammarrätten fastställde sekretess för skattekonto

Uppgifter på enskildas skattekonton var under lång tid offentliga. År 2019 kom Skatteverket med ett nytt ställningstagande med innebörden att myndigheten i fortsättningen skulle hålla vissa uppgifter hemliga. Det gällde till exempel saldo på kontot, in- och utbetalningar samt uppgifter om indrivning av tidigare beslutade skatter.

Ställningstagandet byggde på en ny tolkning som innebar att uppgifter om in- och utbetalningar samt indrivning av beslutade skatter skulle ses som en del av Skatteverkets verksamhet avseende bestämmande av och fastställande av underlag för skatt. Tidigare hade den typen av uppgifter ansetts falla utanför den verksamheten. Enligt det nya ställningstagandet var uppgifterna även hemliga enligt den bestämmelse som omfattar uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden som har tillförts myndighetens beskattningsdatabas.

Detta mål rörde företaget Advice som hade begärt ut ”aktuellt och fullständigt” kontoutdrag för en enskild person. Skatteverket avslog i linje med det nya ställningstagandet. Någon närmare förklaring till varför indrivning och betalning av beslutade skatter skulle ses som en del av myndighetens verksamhet för bestämmande av skatt gavs inte i beslutet. Det fanns enligt myndigheten inte heller någon tillämplig sekretessbrytande regel som gjorde ett utlämnande möjligt.

Advice överklagande. Kammarrätten delade Skatteverkets bedömning att uppgifterna avsåg bestämmande av skatt och hänvisade i den delen till ett uttalande i förarbetena: ”Inte bara själva taxeringsärendena etc. täcks av uttrycket verksamhet som avser bestämmande av skatt osv. utan också t.ex. registerföring och annan verksamhet som har anknytning till förfarandet, men som saknar ärendekaraktär (prop. 1979/80:2 Del A s. 258)”.

Kammarrätten delade även Skatteverkets bedömning att uppgifterna på skattekontot omfattades av sekretessen som gäller uppgifter om enskilda som har tillförts beskattningsdatabasen. Domstolen gick inte in på frågan om det fanns några tillämpliga sekretessbrytande regler.