Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Underkände beslut att sekretessbelägga skattediarium

Handlingarna som fanns i ett ärende om så kallat tredjemansföreläggande vid Skatteverket omfattades av absolut sekretess. Handlingarna i ärendet hade inte heller tillförts det ärende där sökanden var part, vilket betydde att han inte hade rätt till partsinsyn i dessa. Däremot kunde det finnas uppgifter i diariet över handlingarna i ärendet om tredjemansföreläggande som var offentliga. Det bedömde kammarrätten i det här målet. Domstolen fastställde sekretessen för handlingarna i ärendet, men återförvisade ärendet till Skatteverket i den del som gällde diariet.

Skatteverket sekretessprövade det begärde diariet och kom fram till att samtliga uppgifter i detta var hemliga på grund av skattesekretess. Personen överklagade på nytt och fick delvis rätt. Kammarrätten slog fast att flera uppgifter i diariet skulle lämnas ut, bland annat diarienummer och datum.

Hemligt vilka som klagat på Tullen

En journalist begärde ut alla klagomål som hade kommit in till Tullverket 2019 och som var kopplade till myndighetens verksamhet i Skåne. I de aktuella handlingarna beskrev enskilda hur de blivit utsatta för vad de uppfattade som kränkande behandling eller otrevligt bemötande av tulltjänstemän.

Tullverket lämnade ut klagomålen i maskerat skick och hade då tagit bort uppgifter om namn, kontaktuppgifter och andra uppgifter som kan avslöja identiteten på dem som hade lämnat in klagomålen.

Journalisten överklagade till kammarrätten. Domstolen konstaterade att merparten av klagomålen avsåg händelser inom Tullverkets tullkontroll. Inom denna verksamhet gäller absolut sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Därför var dessa uppgifter hemliga, enligt kammarrätten. Några av klagomålen rörde dock annan verksamhet och dessa var offentliga i sin helhet.

KR Goteborg 7342-12

Kammarrätten slog fast att ett antal uppgifter i Göteborgs stads tjänsteutlåtande om återkallelse av ett bolags serveringstillstånd var offentliga. Uppgifterna rörde bland annat bolagets omsättning och skatteverkets kontrollavgifter för särskild skattekontroll. Göteborgs stad hade maskerat uppgifterna när tjänsteutlåtandet lämnades ut till en journalist.

KR_Goteborg_7342_12

KR Sthlm 2325-11

Tullverket nekade en journalist att få del av uppgifter om vilka företag som importerar lax till Sverige. Kammarrätten fastställde beslutet.

KR_Sthlm_2325_11

Rättsutredning: Betalningssäkring

Skatteverket kan ansöka hos förvaltningsrätten om betalningssäkring hos en skattskyldig (fysisk eller juridisk person) som utreds för skattefusk. Det här gör Skatteverket om myndigheten misstänker att utredningen kommer att sluta med ett större skattekrav och den skattskyldige har pengar men inte kommer betala frivilligt. Om förvaltningsrätten bifaller Skatteverkets ansökan så får Skatteverket rätt att med hjälp av Kronofogden frysa delar av den skattskyldiges tillgångar. Den skattskyldige kan då inte flytta på eller göra sig av med tillgångarna för att komma undan fogdens indrivning.

Hos Skatteverket råder sträng sekretess för uppgifter i de utredningar som görs i taxeringsärenden eller i ärenden om betalningssäkring (se OSL 27:1 och 27:2). När samma utredningar hamnar hos en domstol så är utgångspunkten istället att uppgifterna är offentliga (OSL 27:4, se också RÅ 1985 Ab 137 och RÅ 1990 not. 286).

När domstolen väl har fattat sitt beslut om betalningssäkring så blir beslutet inklusive skälen i de allra flesta fall helt offentligt. Det här framgår av den huvudregel som finns OSL 43:8 och som säger att uppgifter i domar och domstolsbeslut inte omfattas av sekretess. Beslutet blir en allmän och offentlig handling i samband med att det expedieras till Skatteverket. Det här gäller även i de fall då beslutet inte delges den skattskyldige förrän Kronofogden har verkställt betalningssäkringen (se Skatteverkets handledning för betalningssäkring s. 73, avsnitt 6.1). Jag har varit med om att tjänstemän på domstolar inte velat lämna ut helt färska beslut om betalningssäkringar med motiveringen att inte ens den skattskyldige fått se beslutet. Men det finns inget rättsligt stöd för den invändningen. I vilket skede den skattskyldige delges beslutet har ingen betydelse för frågan om när beslutet blir en allmän och offentlig handling.