Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Fortsatt sekretess för partsbilaga

Partsbilagan till ett beslut om omedelbart omhändertagande av två personer var hemlig i alla delar utom vad gällde de bådas personnummer. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Socialtjänstsekretessen gällde inte för uppgifterna eftersom partsbilagan var en del av förvaltningsrättens beslut om omhändertagande. Men sekretessen som skyddar parter med skyddad folkbokföring gällde trots att förvaltningsrätten inte uttryckligen hade hänvisat till att denna sekretess skulle vara fortsatt tillämplig.

Fortsatt sekretess för dom trots felaktig hänvisning

När förvaltningsrätten i Umeå meddelade dom i ett mål om tvångsvård beslutade domstolen samtidigt att fortsatt sekretess skulle gälla för en bilaga till domen. I bilagan fanns uppgifter om vårdnadshavarens och barnets namn, personnummer och adress. Som grund för detta hänvisade domstolen till socialtjänstsekretess.

En person begärde ut den sekretessbelagda bilagan och fick avslag av domstolen. Sökanden överklagade till kammarrätten som upphävde förvaltningsrättens beslut eftersom socialtjänstsekretessen inte är tillämplig på uppgifter som har tagits in i en dom. Ärendet gick tillbaka till förvaltningsrätten för prövning av om någon annan sekretessregel var tillämplig. Förvaltningsrätten lämnade ut personnumren men sekretessbelade uppgifterna om namn och personnummer med hänvisning till folkbokföringssekretess. De berörda personerna ansågs ha en hotbild mot sig.

Sökanden överklagade återigen till kammarrätten som denna gång fastställde förvaltningsrättens beslut. Sökanden överklagade då till HFD. Enligt HFD var frågan i målet om om uppgifter i en domstols dom, som har begärts ut med stöd av offentlighetsprincipen, kan hemlighållas med hänvisning till en annan sekretessbestämmelse än den som domstolen i domen har beslutat ska vara fortsatt tillämplig. HFD:s svar blev i detta fallet ja. HFD menade att det framgick tydligt av förvaltningsrättens beslut att fortsatt sekretess skulle gälla för uppgifterna var motiverat av samma skyddsintresse som skyddas av folkbokföringssekretessen, men att domstolen av misstag hänvisade till en annan sekretessregel. Därmed kunde folkbokföringssekretessen ändå tillämpas på uppgifterna.

Rättsutredning: Betalningssäkring

Skatteverket kan ansöka hos förvaltningsrätten om betalningssäkring hos en skattskyldig (fysisk eller juridisk person) som utreds för skattefusk. Det här gör Skatteverket om myndigheten misstänker att utredningen kommer att sluta med ett större skattekrav och den skattskyldige har pengar men inte kommer betala frivilligt. Om förvaltningsrätten bifaller Skatteverkets ansökan så får Skatteverket rätt att med hjälp av Kronofogden frysa delar av den skattskyldiges tillgångar. Den skattskyldige kan då inte flytta på eller göra sig av med tillgångarna för att komma undan fogdens indrivning.

Hos Skatteverket råder sträng sekretess för uppgifter i de utredningar som görs i taxeringsärenden eller i ärenden om betalningssäkring (se OSL 27:1 och 27:2). När samma utredningar hamnar hos en domstol så är utgångspunkten istället att uppgifterna är offentliga (OSL 27:4, se också RÅ 1985 Ab 137 och RÅ 1990 not. 286).

När domstolen väl har fattat sitt beslut om betalningssäkring så blir beslutet inklusive skälen i de allra flesta fall helt offentligt. Det här framgår av den huvudregel som finns OSL 43:8 och som säger att uppgifter i domar och domstolsbeslut inte omfattas av sekretess. Beslutet blir en allmän och offentlig handling i samband med att det expedieras till Skatteverket. Det här gäller även i de fall då beslutet inte delges den skattskyldige förrän Kronofogden har verkställt betalningssäkringen (se Skatteverkets handledning för betalningssäkring s. 73, avsnitt 6.1). Jag har varit med om att tjänstemän på domstolar inte velat lämna ut helt färska beslut om betalningssäkringar med motiveringen att inte ens den skattskyldige fått se beslutet. Men det finns inget rättsligt stöd för den invändningen. I vilket skede den skattskyldige delges beslutet har ingen betydelse för frågan om när beslutet blir en allmän och offentlig handling.