Avregistrering av organisationsnummer ej skatteärende

En person begärde ut ett protokoll med bilagor som lämnats in till Skatteverket i samband med att en ideell förening begärt att bli avregistrerat från organisationsnummerregistret. Skatteverket avslog med hänvisning till en sekretessregel som gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt. Personen överklagade och kammarrätten upphävde Skatteverkets beslut eftersom avregistrering av organisationsnummer inte utgör verksamhet för bestämmande av skatt. Domstolen återförvisade ärendet till Skatteverket för prövning av om de begärda handlingarna omfattades av någon annan sekretessregel.

KR_Sthlm_6802_15

HFD 554-13

Det är inte hemligt vilka företag som ingått en avsiktsförklaring om s.k. fördjupad samverkan med Skatteverket. Det slog HFD fast i denna dom. Enligt HFD ska fördjupad samverkan ses som en form av kontinuerlig rådgivning. Det är alltså inte fråga om bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt. Därför faller verksamheten utanför det område som omfattas av skattesekretessen i OSL 27:1.

HFD_554_13

HFD 2314-11

Ett likviderat företag kan inte lida skada eller men av att en kammarrätt lämnar ut taxeringsuppgifter om företaget. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast i denna dom.

HFD_2314_11

HFD 2314-11

Ett företag som är likviderat kan inte lida men av att en domstol lämnar ut uppgifter ur ett skattemål. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast i denna dom.

HFD_2314_11

Rättsutredning: Betalningssäkring

Skatteverket kan ansöka hos förvaltningsrätten om betalningssäkring hos en skattskyldig (fysisk eller juridisk person) som utreds för skattefusk. Det här gör Skatteverket om myndigheten misstänker att utredningen kommer att sluta med ett större skattekrav och den skattskyldige har pengar men inte kommer betala frivilligt. Om förvaltningsrätten bifaller Skatteverkets ansökan så får Skatteverket rätt att med hjälp av Kronofogden frysa delar av den skattskyldiges tillgångar. Den skattskyldige kan då inte flytta på eller göra sig av med tillgångarna för att komma undan fogdens indrivning.

Hos Skatteverket råder sträng sekretess för uppgifter i de utredningar som görs i taxeringsärenden eller i ärenden om betalningssäkring (se OSL 27:1 och 27:2). När samma utredningar hamnar hos en domstol så är utgångspunkten istället att uppgifterna är offentliga (OSL 27:4, se också RÅ 1985 Ab 137 och RÅ 1990 not. 286).

När domstolen väl har fattat sitt beslut om betalningssäkring så blir beslutet inklusive skälen i de allra flesta fall helt offentligt. Det här framgår av den huvudregel som finns OSL 43:8 och som säger att uppgifter i domar och domstolsbeslut inte omfattas av sekretess. Beslutet blir en allmän och offentlig handling i samband med att det expedieras till Skatteverket. Det här gäller även i de fall då beslutet inte delges den skattskyldige förrän Kronofogden har verkställt betalningssäkringen (se Skatteverkets handledning för betalningssäkring s. 73, avsnitt 6.1). Jag har varit med om att tjänstemän på domstolar inte velat lämna ut helt färska beslut om betalningssäkringar med motiveringen att inte ens den skattskyldige fått se beslutet. Men det finns inget rättsligt stöd för den invändningen. I vilket skede den skattskyldige delges beslutet har ingen betydelse för frågan om när beslutet blir en allmän och offentlig handling.