Namnen på avstängda var offentliga

En journalist hade rätt att få ut namnen på de tre anställda vid Region Stockholm som vid tillfället var avstängda från sin arbeten. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Han hade däremot inte rätt att ta del av deras personnummer eftersom dessa uppgifter skyddas av en förstärkt sekretess när det gäller vårdpersonal.

Namnet på varnad var offentligt

Köpings kommun hade inte stöd för att sekretessbelägga namnet på en anställd som hade fått en skriftlig varning av arbetsgivaren för att inte ha meddelat sjukfrånvaro i tid. Kammarrätten kom fram till att det inte fanns någon tillämplig sekretessregel och bestämde att varningen skulle lämnas ut i sin helhet.

Inget sekretessundantag för beslut om tulltillägg

Uttrycket ”verksamhet som avser bestämmande av skatt” innefattar även påförande av tulltillägg, ansåg kammarrätten i den här domen. Därmed omfattas beslut om tulltillägg av skattesekretessen i OSL 27:1, trots att tulltillägg inte finns med i uppräkningen av administrativa sanktionsavgifter som ska jämställas med skatt vid tillämpning av OSL 27 kap.

Däremot, menade kammarrätten, är beslut om tulltillägg inte sådana beslut om bestämmande av skatt som är undantagna från sekretessen, enligt OSL 27:6. Det här eftersom tulltillägg, till skillnad från t.ex. skattetillägg, inte har jämställts med skatt.

Besluten om tulltillägg, som en journalist hade efterfrågat, kunde därför inte lämnas ut, eftersom det inte stod klart att det kunde ske utan skada för de berörda.

Fick personnummer men inte adresser

En journalist vände sig till Kronofogden och begärde ut alla ansökningar om verkställighet av utbetalning av skadestånd på grund av brott, som hade kommit in till myndigheten under en vecka. Myndigheten lämnade ut ansökningarna men med vissa uppgifter maskerade. Bland annat fick journalisten inte ut de sökandes adresser.

Han överklagade detta till kammarrätten och påpekade att han hade fått ut de sökandes namn och personnummer och därmed lätt kunde ta reda på deras adresser via öppna källor. Men kammarrätten tyckte inte att adressuppgifterna kunde ”anses ha gjorts tillgängliga genom utlämnandet av uppgifterna om sökandenas namn och personnummer”. Det blev avslag med andra ord.