Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En man begärde hos Närhälsan i Hisings backa att få ta del av en ljudupptagning från ett samtal mellan hans avlidne far och sjukvårdsupplysningen. Samtalet skulle ha skett samma kväll som fadern avled. Närhälsan avslog och kammarrätten fastställde beslutet efter det att mannen överklagat. Domstolen var oenig men majoriteten menade att uppgifterna kunde kränka “…den frid som bör tillkomma den avlidne”. Domstolen hänvisade till det tillfälle då uppgifterna lämnades och att de lämnades anonymt.
Region Skåne hade tillgång till patientuppgifter från privata vårdgivare genom ett system för sammanhållen journalföring. Kammarrätten bedömde att uppgifterna var förvarade hos och inkomna till regionen och därmed allmänna handlingar. Uppgifterna skulle på begäran lämnas såvida de inte var sekretessbelagda.
Konsultföretaget BDO Consulting Group granskade Citysjukhuset + 7 i Göteborg på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Det resulterade i en granskningsrapport som fick Västra Götalandsregionen att ifrågasätta om Citysjukhuset levt upp till sitt avtal med regionen. Citysjukhuset + 7 begärde senare ut underlaget till rapporten för att bland annat få reda på vilka journaler som hade granskats av BDO. Västra Götalandsregionen vägrade vid två tillfällen att lämna ut underlaget med hänvisning till att det inte var en allmän handling men fick bakläxa i kammarrätten vid båda tillfällena. Regionen sekretessbelade då istället underlaget enligt OSL 19:9 eftersom ett utlämnande skulle försvaga regionens ställning som part i en kommande rättstvist med Citysjukhuset + 7. I överklagandet hävdade Citysjukhuset + 7 att det inte fanns någon pågående eller förestående rättstvist vid den tid då underlaget togs fram. Men enligt kammarrätten ugjorde underlaget grunden för en möjlig kommande rättstvist därför var det sekretessbelagt.
Se även:
En journalist nekades få ut de incidentrapporter som rörde IT-säkerheten för Karolinska universitetssjukhuset under 2012 och 2013. Även uppgiften om antalet rapporter om IT-säkerheten vid sjukhuset var sekretessbelagd. Det slog kammarrätten fast med hänvisning till att ett utlämnande kunde motverka landstingets säkerhetsåtgärder. Landstinget hade bland annat hävdat att en uppgift om antalet IT-incidentrapporter i sig kunde utlösa ett försök att testa myndighetens säkerhetssystem.
En journalanteckning blir allmän direkt när den skrivs in i en patientjournal. Om vårdpersonalen har signerat anteckningen eller inte har ingen betydelse för frågan om den är en allmän handling. Det konstaterade HFD i denna dom.
Sjukvårdens dokumentation kring enskilda personers patientavgifter är hemlig eftersom den avslöjar om personerna i fråga har besökt sjukvården. Det framgår av denna kammarrättsdom.
Kammarrätten undanröjde Landstinget Värmlands beslut om sekretess för uppgifter i en mejlkorrespondens. Kammarrätten påpekade att den beslutande myndigheten noggrant ska pröva varje uppgift i en allmän handling. Om en uppgift inte kan lämnas ut ska myndigheten precisera vilken skada eller men som ett utlämnande skulle innebära. Det hade inte landstinget gjort, menade kammarrätten, som därmed skickade tillbaka ärendet till landstinget för ny prövning.
En journalist begärde ut en skrivelse som hade kommit in till Malmöhus läns landstings förtroendenämnd från en kvinna som hade synpunkter på den sjukvård som hennes mamma hade fått. En registrator lämnade ut skrivelsen efter att ha avidentifierat den genom att ta bort patientens namn och födelsenummer (utom födelseåret) och avsändarens namn och adress. I ett yttrande till JO, som granskade ärendet, skrev en kanslichef vid landstinget att avidentifieringen borde ha gått ett steg längre och även omfattat sådana omständigheter som kunde leda till att en begränsad, redan delvis initierad, krets människor kunde identifiera avsändaren och hennes mamma. JO delade den bedömningen och konstaterade att stor försiktighet är nödvändigt vid prövning av om uppgifter inom hälso- och sjukvården kan hänföras till en enskild person.
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, hade inte stöd för att sekretessbelägga var en anmäld läkare arbetade eller hade arbetat. Det slog kammarrätten fast. Kammarrätten poängterade att det bara är särskilt integritetskänsliga uppgifter som kan sekretessbeläggas enligt den bestämmelse (OSL 25:8 b) som gäller hos ansvarsnämnden.
Kammarrätten avslog överklagandena i två mål som gällde personer som begärt ut sina föräldrars medicinska journaler i syfte att använda dem i arvstvister. I båda fallen hade föräldrarna testamenterat eller gett bort egendom till anhöriga i slutskedet av livet, egendom som annars hade tillfallit de klagande i form av arv. Kammarrätten konstaterade att de anhöriga som fått egendom av den avlidne skulle kunna lida men av ett utlämnande.