Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Kriminalvården vägrade lämna ut uppgifter till en journalist om de privata företag som hade avtal med myndigheten om att köpa varor som hade producerats av fångarna på ett antal anstalter. Kriminalvården lämnade däremot ut uppgifter om de myndigheter som var kunder. Efter överklagande fastställde kammarrätten myndighetens avslagsbeslut i fråga om de privata företagen.
Lönespecifikationer som Swedbank skickar till Kriminalvårdens anställda och uppdragstagare, när dessa får lön från myndigheten, är inte allmänna handlingar. Specifikationerna är nämligen inte förvarade hos Kriminalvården enligt TF 2:3. Det spelar ingen roll att dessa är utskrivna på Kriminalvårdens brevpapper och att myndigheten anges som avsändare. Det här har kammarrätten slagit fast i en dom.
En fånge på Kristianstadsfängelset begärde ut en kopia av Kriminalvårdens säkerhetshandbok. Kriminalvården vägrade lämna ut någon del av handboken och hänvisade bland annat till att den innehåller instruktioner om hur personalen ska agera för att förhindra rymningar och fritagningar. Fången överklagade men kammarrätten delade Kriminalvårdens bedömning och fastställde myndighetens beslut.
Ett fängelse fick kritik för att det inte gett en tillräckligt utförlig motivering av ett beslut att inte låta en fånge ta emot ett obevakat besök av en bekant. Anstalten ville inte uppge för fången varför besökaren ansågs vara riskabel och hänvisade till att dessa uppgifter var sekretessbelagda av hänsyn till besökarens integritet. ”Allmänt kan sägas att det inte är tillräckligt att i beslut som går parten emot bara hänvisa till den lagtext som är tillämplig. Principen är att det av beslutet skall gå att utläsa vad som i det enskilda fallet varit avgörande för utgången. Utgörs skälen av sekretesskyddade uppgifter är det naturligtvis svårare att ge en motivering utan att röja dessa uppgifter Det bör ända ha varit möjligt för anstalten att i mer allmänna ordalag ange varför besöket inte kunde medges”, skrev JO.
En journalist hade rätt att få ut identiteten på personer som dömts till fängelse men sedan lyckats hålla sig undan polisen så länge att påföljden till slut preskriberats och inte längre fick verkställas. Kammarrätten menade att Kriminalvårdens så kallade registeruppgifter om bortfallande av påföljd var offentliga handlingar i sin helhet liksom besluten om efterlysning respektive avlysning för samma personer.
En journalist begärde ut dokumentation av den vård som en dömd för barnporrbrott fått under sin skyddstillsyn. Journalisten gjorde detta med hänvisning till att den dömde hade återfallit i brott efter avtjänat straff. Kriminalvården avslog begäran med hänvisning till sekretess till skydd för den enskilde. Kammarrätten fastställde Kriminalvårdens beslut.
Kriminalvårdens beslut om vid vilka anstalter fångar ska vara placerade är offentliga. Det slår kammarrätten fast i denna dom. Sekretessregeln som skyddar uppgifter inom Kriminalvården om enskildas personliga förhållanden gäller inte för uppgifter i beslut.
Kriminalvården kan inte hemlighålla beslut om att placera en fånge på en viss säkerhetsavdelning med hänvisning till att uppgifterna skulle kunna användas för rymning eller fritagning.