Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: totalförsvaret
Försvarssekretess gäller för kockar inom Kriminalvården
En person som begärde ut namnen och befattningarna för samtliga anställda lärare, bespisnings- eller hälso- och sjukvårdspersonal vid två av Kriminalvårdens anstalter nekades dessa och överklagade myndighetens avslagsbeslut till kammarrätten i Jönköping. Kriminalvården hade argumenterat att myndigheten är en del av totalförsvaret och att lämna ut uppgifter om samtliga dessa anställda utgör en säkerhetsrisk, de skulle kunna användas för att kartlägga myndighetens kapacitet eller för otillåten påverkan.
Efter att avslagsbeslutet hade överklagats till kammarrätten begärde en annan person ut samma uppgifter, men från domstolen, som hade tagit emot dem från Kriminalvården. Kammarrätten avslår den sökandes begäran på samma rättsliga grunder. Domstolen slår i sitt beslut fast att handlingarna är en sammanställning av personal hos Kriminalvården, som är en del av totalförsvaret och därför omfattas av försvarssekretess, men utvecklar inte skälen vidare.
Kammarrätten i Jönköping har även fattat ett likalydande beslut i ett snarlikt ärende, där dock uppgiften om personalens löner bedöms kunna lämnas ut.
Söktjänst nekas sammanställning från sjukvårdsregister
Försvarssekretess hindrar ett massutlämnande av personuppgifter om anställda inom hälso- och sjukvården, enligt Kammarrätten i Stockholm, som därmed avslår ett överklagande från nyhetsbyrån Vivalto. Bakgrunden är att bolaget i fjol begärde ut en bred sammanställning av uppgifter ur Socialstyrelsens så kallade HOSP-register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Myndigheten sade nej till begäran med hänvisning till såväl dataskyddssekretess och försvarssekretess. Kammarrätten gör nu samma bedömning på den senare punkten, med argumentet att den civila vården hör till totalförsvaret, och att personuppgifterna skulle kunna användas för att kartlägga den svenska sjukvårdens resurser och kapacitet. Frågan om ett utlämnande även skulle strida mot dataskyddsförordningen , GDPR, blir därmed överflödig, enligt domstolen.
Delar av telefonbok var försvarshemlighet
En journalist begärde ut det kommunala bolaget Göteborg energi AB:s interna telefonbok med nummer till samtliga anställdas fasta och mobila telefoner samt uppgift om deras namn och befattning. Han fick ut uppgifter om knappt två tredjedelar av personalen. Resten var hemligt enligt bolaget. Journalisten överklagade. Bolaget omprövade sitt beslut delvis och bestämde sig för att lämna ut ytterligare uppgifter som ändå framgick av bolagets hemsida. Resten av uppgifterna var fortsatt hemliga enligt bolaget. I ett yttrande över överklagandet hänvisade bolaget till en ny sekretessregel som skyddar uppgifter om totalförsvaret. Bolagets verksamhet är en del av totalförsvaret eftersom det handlar om samhällets energi- och kommunikationsförsörjning, argumenterade bolaget. Vissa av de anställda på bolaget har säkerhetsklassade tjänster eftersom de får ta del av uppgifter som har betydelse för rikets säkerhet. Bolaget menade att uppgifter i telefonboken som gällde dessa personer inte kundel ämnas ut. Kammarrätten instämde i bolagets bedömning och avslog överklagandet.
Övertid på ledningscentralen var hemlig
En journalist begärde ut uppgifter om antalet övertidstimmar per månad för vissa befäl vid polisens regionledningscentral i Umeå. Polismyndigheten avslog begäran eftersom ett utlämnande skulle avslöja detaljer om hur polisen är bemannad och organiserad. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde polisens avslagsbeslut.
Ingen försvarssekretess för polisens ingripandemeddelanden
En person begärde hos polismyndigheten att få ta del av ingripandemeddelanden som upprättats under natten mellan den 28 februari och 1 mars 1986. Polismyndigheten lämnade ut meddelandena men maskerade signaturerna på dessa med hänvisning till försvarssekretess. Enigt polisen röjde signaturerna namnen på ett antal personer som arbetade vid polismyndighetens sambandscentral och dessa personer hade viktiga uppgifter inom totalförsvaret. Sökanden överklagade ändå upp till Regeringsrätten som undanröjde polismyndighetens beslut. Domstolen ansåg inte att uppgifterna skyddades av försvarssekretess. För det första hade nästan alla signaturer redan lämnats ut till sökanden i ett annat utlämnandeärende. För det andra avsåg ingripandemeddelandena en mycket begränsad tidsperiod för flera år sedan.
Får inte ut polisens telefonkatalog
En journalist begärde ut namn samt direkttelefonnummer till samtliga anställda vid Rikspolischefens kansli, Avdelningen for särskilda utredningar samt Nationella Operativa Rådet (NOA). Polisen avslog och journalisten överklagade. Men kammarrätten fastställde polisens beslut med hänvisning till sekretess som skyddar uppgifter som kan skada polisens framtida verksamhet respektive totalförsvaret.