Söktjänst nekas sammanställning från sjukvårdsregister

Försvarssekretess hindrar ett massutlämnande av personuppgifter om anställda inom hälso- och sjukvården, enligt Kammarrätten i Stockholm, som därmed avslår ett överklagande från nyhetsbyrån Vivalto. Bakgrunden är att bolaget i fjol begärde ut en bred sammanställning av uppgifter ur Socialstyrelsens så kallade HOSP-register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Myndigheten sade nej till begäran med hänvisning till såväl dataskyddssekretess och försvarssekretess. Kammarrätten gör nu samma bedömning på den senare punkten, med argumentet att den civila vården hör till totalförsvaret, och att personuppgifterna skulle kunna användas för att kartlägga den svenska sjukvårdens resurser och kapacitet. Frågan om ett utlämnande även skulle strida mot dataskyddsförordningen , GDPR, blir därmed överflödig, enligt domstolen.

Inrapporterade uppgifter om corona var hemliga

Socialstyrelsen nekade en tidning att få ut de uppgifter som kommunerna i Sörmland hade rapporterat in till Socialstyrelsens databas gällande coronapandemin. Tidningen överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Kammarrätten delade nämligen Socialstyrelsens bedömning att uppgifterna var hemliga eftersom de avsåg planering och förberedelse för hantering av en fredstida krissituation. Enligt Socialstyrelsen skulle uppgifterna äventyra samhällets säkerhet om de blev kända.

Uppgifter om skyddsutrustning var hemlig

Handlingar som visade i vilken omfattning Länsstyrelsen i Östergötland hade begärt stöd av Socialstyrelsen i form av skyddsutrustning till länets kommuner, samt Socialstyrelsens svar på denna begäran, var delvis hemliga. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Enligt domstolen kunde det antas att det allmännas arbete med att förebygga fredstida kriser skulle motverkas om uppgifterna blev offentliga.

Coronadata var inte potentiell handling

En journalist vände sig till Socialstyrelsen och begärde ut den data som Hässleholms kommun rapporterat in till Socialstyrelsens rapporteringsverktyg för covid-19. Myndigheten vägrade med hänvisning till att man inte kunde extrahera datan för Hässleholm med rutinbetonade åtgärder. Det skulle kräva två dagars programmering.

Journalisten begärde också att få ta del av den lägesbild som Socialstyrelsen hade gett till berörd länsstyrelse. Socialstyrelsen lämnade ut lägesbilden med vissa uppgifter maskerade.

Kammarrätten fastställde Socialstyrelsens beslut efter att journalisten hade överklagat. Kammarrätten tyckte inte att det fanns något skäl att ifrågasätta Socialstyrelsens uppskattning av hur lång tid det skulle ta att extrahera den begärda datan. Kammarrätten delade också Socialstyrelsens bedömning när det gällde de sekretessbelagda delarna av den begärda lägesbilden.

Fick inte ut uppgifter för att bygga eget register

Ett företag begärde att få ut uppgifter om samtliga legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor med uppgifter om deras utbildningskoder, examensår, eventuella specialisering, förskrivningsrätt och tiosiffrigt personnummer ur Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP-registret).

Socialstyrelsen gjorde bedömningen att företaget skulle använda uppgifterna i strid med GDPR om dessa lämnades ut, av den anledningen sekretessbelade Socialstyrelsen uppgifterna.

Företaget överklagade men fick avslag även i kammarrätten. Företaget hade uppgett marknadsföring som ändamål för den tänka personuppgiftsbehandlingen. Det kan i och för sig vara ett berättigat intresse, konstaterade domstolen. Men i det här fallet tänkte företaget använda uppgifterna för att bygga upp ett eget register över all vårdpersonal, vid sidan av det så kallade HOSP-registret som förs av Socialstyrelsen. Det är uttömmande reglerat vad Socialstyrelsen får använda HOSP-registret till – en reglering som skulle bli meningslös om en annan aktör kunde begära ut samtliga uppgifter och skapa ett eget register, ansåg kammarrätten.

Isoleringskapacitet i vården var hemlig

Socialstyrelsen avslog en journalists begäran om att få ta del av nationella siffror över isoleringskapaciteten respektive IVA-platser i isolering. Siffrorna utgjorde underlag till en nationell lägesbild av Sveriges beredskap för det pågående utbrottet av covid-19.

Socialstyrelsen menade att siffrorna skyddades av den sekretess som gäller för myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer. Journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag även där.