Blankningsanmälningar var hemliga

En person begärde hos Finansinspektionen att få ett utdrag ur myndighetens blankningsregister som visade aktuella korta nettopositioner som understiger 0,5 % men överstiger 0,2 % av aktiekapitalet.

Finansinspektionen avslog med hänvisning till att den begärda informationen hade lämnats till myndigheten enligt EU:s blankningsförordning. Enligt förordningen finns en skyldighet för personer och företag att lämna information till Finansinspektionen om korta nettopositioner över ett visst gränsvärde. Det görs genom myndighetens portal för blankningsanmälningar. Informationen samlas i myndighetens blankningsregister. Enligt Finansinspektionen skyddades informationen av sekretess eftersom den hade inhämtats för att lämnas över till Europeiska värdepappersmyndigheten (Esma), och ett utlämnande kunde antas försämra Sveriges möjligheter att delta i det internationella samarbetet.

Personen överklagade och hänvisade till att uppgifterna inte enbart samlas in för att lämnas över till Esma utan även för Finansinspektionens egen tillsynsverksamhet och därför borde vara offentlig. Kammarrätten avslog dock överklagandet.

Viktigare skydda EU-samarbete än att informera allmänheten

En person begärde hos Kemikalieinspektionen att få ut ett utkast till bedömningsrapport om förnyelse av Europeiska kommissionens godkännande av ämnet klorpyrifos. Myndigheten maskerade vissa sidor i utkastet med hänvisning till att ett utlämnande kunde försämra Sveriges möjligheter att delta i EU-samarbetet.

Personen överklagade och skrev att klorpyrifos är ett bekämpningsmedel som misstänks orsaka allvarliga genetiska skador och fosterskador. Uppgifterna hade därför ett uppenbart allmänintresse, enligt klaganden.

Kammarrätten delade Kemikalieinspektionens bedömning att ett utlämnande kunde skada Sveriges samarbete med övriga EU-länder. Domstolen prövade sedan de sekretessbrytande regler som finns gällande miljöinformation respektive uppgifter om utsläpp till miljön.

Kammarrätten landade i att allmänintresset av den maskerade miljöinformationen inte var så stort att det hade företräde framför intresset av att skydda Sveriges möjligheter att delta i EU-samarbetet. Inte heller den sekretessbrytande regeln som avser uppgifter om utsläpp i miljön var tillämplig eftersom den bara bryter sekretessen i vissa kapitel i OSL som inte var aktuella i detta mål.