Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Uppgifter i en tillsynsrapport om brister som hade uppdagats vid en inspektion av fartyget Visborg omfattades av affärssekretess, enligt Transportstyrelsen. Den kunde därför inte lämnas ut till fackförbundet Seko.
Seko överklagade till kammarrätten som upphävde Transportstyrelsens beslut. Domstolen delade visserligen myndighetens bedömning att uppgifterna omfattades av affärssekretess, men ansåg att Seko kunde ha rätt till partsinsyn eftersom fackförbundet hade överklagat Transportstyrelsens beslut om säkerhetsbesättning på fartyget. Därför skickade domstolen tillbaka ärendet till Transportstyrelsen för ny prövning.
Transportstyrelsen avslog på nytt. Myndigheten tyckte inte att SEKO hade rätt till partsinsyn eftersom tillsynsrapporten inte hade utgjort underlag för beslutet om säkerhetsbesättning. SEKO överklagade till kammarrätten men domstolen fastställde Transportstyrelsens beslut.
Två bolag som var föremål för en tillsyn av Folkhälsomyndigheten hade rätt att genom partsinsyn få information om identiteten på uppgiftslämnare i ärendet. Det slog kammarrätten fast i det här målet.
En förälder till en elvaårig elev hade rätt att ta del av klagomål som andra elevers föräldrar hade riktat mot elvaåringen. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Enligt klagomålen hade elvaåringen utsatt andra elever för våld och trakasserier. Kammarrätten bedömde att klagomålen och rektorns svar på dessa klagomål fick anses ingå i ett ärende om tillrättaförande av elvaåringen och att föräldern därmed hade rätt till insyn som part i ärendet. Visserligen kunde de andra barnen och deras föräldrar anses lida men av ett utlämnade men inte av ett så allvarligt slag att det hindrade partsinsyn, bedömde kammarrätten.
En man begärde hos Socialnämnden i Sundsvall att få ut alla orosanmälningar gällande honom själv, hans dotter och dotterns mamma. Socialnämnden vägrade lämna ut vissa av de begärda uppgifterna. Mannen överklagade till kammarrätten som gav honom delvis rätt. Domstolen konstaterade att de begärda uppgifterna omfattades av socialtjänstsekretess och prövade sedan om det fanns någon tillämplig sekretessbrytande bestämmelse. För två av de begärda orosanmälningarna fanns det inte det, enligt domstolen. Men en av anmälningarna hade lett till en utredning om mannens dotters situation och i den utredningen var mannen part. Men eftersom ärendet var avslutat bedömde kammarrätten att han inte hade ett så beaktansvärt intresse av insyn att det bröt sekretessen. Kammarrätten konstaterade dock att mannen, som vårdnadshavare, hade rätt att få del av uppgifter om dottern eftersom det inte kunde antas att dottern skulle lida betydande men av detta.