Journalist får ny chans om beslutsbilaga hos Riksbanken

När en journalist begärde att få ta del av en bilaga till en avslutad utredning hos Riksbanken om en misstänkt oegentlighet sa myndigheten nej, med hänvisning till att det handlade om ett brottsärende. Nu slår Högsta förvaltningsdomstolen fast att begäran i fallet måste utredas på nytt. Enligt HFD förefaller det finnas uppgifter i den 50 sidor långa bilagan som av allt att döma saknar koppling till frågor om eventuella brottsmisstankar.

Journalisten tryckte i sitt överklagande i ärendet på att Riksbanken inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, och avslagsbeslutet var för oprecist.

Riksbanksuppgifter om elderivatstöd lämnas inte ut

Dokument och handlingar som låg till grund för regeringens och Riksbankens beslut i september i fjol, om att ställa ut högst 250 miljarder kronor till elproducenter knutna till elderivatmarknaden i Nasdaq Clearing, ska inte lämnas ut i omaskerad form. Det står Högsta förvaltningsdomstolen fast i en dom, med hänvisning till att uppgifterna om de ekonomiska förhållandena för berörda aktörer omfattas av absolut sekretess.

En överklagandepunkt som gällde vissa övriga handlingar avslås samtidigt för att de inte anses finnas förvarade hos Riksbanken. Det var en privatperson som först gjorde begäran i ärendet till Riksbanken i mars i år, med samma nekande besked.

Handlingar från Kommittén för finansiell stabilitet offentliga hos Riksbanken

Riksbanken ville inte lämna ut handlingar som hade skickats mellan Kommittén för finansiell stabilitet och myndigheten till en person som hade begärt att få ta del av dem. Detta eftersom Riksbanken ansåg att kommittén borde betraktas som en del av dess myndighetsorganisation. Handlingarna ansågs inte vara offentliga varken som inkomna till eller expedierade av Riksbanken.

Högsta förvaltningsdomstolen underkänner dock den bedömningen. Ingenstans i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank finns stöd för att Kommittén för finansiell stabilitet organisatoriskt ingår i myndigheten. Handlingar som har skickats mellan Riksbanken och kommittén är därför som utgångspunkt allmänna hos Riksbanken.

Undantaget är handlingar som rör kommitténs verksamhet och som endast har sänts till eller från tjänstemän hos Riksbanken som även är knutna till kommittén. Just de handlingarna bedöms varken vara inkomna till eller expedierade av myndigheten.

Mäklarstatistik omfattades av biblioteksundantaget

Statistik om bostadsförsäljningar som Riksbanken får in löpande från Svensk mäklarstatistik AB omfattas av biblioteksundantaget. Det slog HFD fast i denna dom. HFD hänvisade till att riksbanken använder statistiken på samma sätt som man använder böcker eller databaser i ett bibliotek. Det gick alltså inte att få ut statistiken från myndigheten med stöd av offentlighetsprincipen.

Fel att kräva undertecknad begäran

I en anmälan till JO framkom det att journalister som besökte Riksbanken för att ta del av allmänna handlingar inte släpptes in av vakten om de inte uppgav sitt namn. Enligt anmälan var journalisterna också tvungna att begära ut handlingarna skriftligen och underteckna sina begäran. Riksbanken tillbakavisade uppgifterna om kravet på undertecknade. JO konstaterade att om myndigheten kräver att besökare identifierar sig för att komma in på myndigheten behöver det finnas någon lokal, t.ex. i anslutning till ingången, där representanter för allmänheten kan ta del av allmänna handlingar utan att identifiera sig. En myndighet får inte kräva att en sökande undertecknar sin begäran om allmänna handlingar, slog JO också fast.

JO_1978_79_s_212

Uppgifter om svenska guldreserven hemliga

HFD slog i denna dom fast att följande uppgifter gällande den svenska guldreserven var hemliga: guldtackors individuella serie- respektive märkningsnummer, uppgifter i minnesanteckningar vid inventeringen av guldreserven som förvaras hos utländska centralbanker samt uppgifter om var Riksbanken förvarar sitt guld i Sverige.

HFD_7180_15

RÅ 1978 2:19

Riksbankens valutastyrelse var inte skyldig att sammanställa en förteckning på begäran av Svenska maskinbefälsförbundet.

RA_1978_2_19