Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En förälder till en elvaårig elev hade rätt att ta del av klagomål som andra elevers föräldrar hade riktat mot elvaåringen. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Enligt klagomålen hade elvaåringen utsatt andra elever för våld och trakasserier. Kammarrätten bedömde att klagomålen och rektorns svar på dessa klagomål fick anses ingå i ett ärende om tillrättaförande av elvaåringen och att föräldern därmed hade rätt till insyn som part i ärendet. Visserligen kunde de andra barnen och deras föräldrar anses lida men av ett utlämnade men inte av ett så allvarligt slag att det hindrade partsinsyn, bedömde kammarrätten.
Rätten till partsinsyn innebär inte en rätt att få kopior av handlingar i det egna ärendet avgiftsfritt. Det slog kammarrätten fast i denna dom som gällde en intagen på en anstalt som ville ha ut kopior på rapporter om arbetsvägran som gällde honom själv.
En man begärde ut ett antal förundersökningar som gällde honom själv från polisen men fick avslag. Han överklagade till kammarrätten och skrev att han behövde handlingarna för att kunna motbevisa anklagelser som riktades mot honom i en vårdnadstvist. Kammarrätten ansåg att det var ett sådant beaktansvärt motiv som ger rätt till partsinsyn enligt OSL 10:3 trots att förundersökningarna där handlingarna ingick var avslutade.
Skatteverket har i ett antal beslut slagit fast att rätten till partsinsyn enligt 10 § förvaltningslagen (16 § i gamla förvaltningslagen) bara ger en rätt att ta del av material på plats hos myndigheten. Parter som vill ha kopior av allmänna handlingar måste betala för dem som alla andra, med undantag för de situationer som anges i 21 § avgiftsförordningen.
Det är till Skatteverket man kan överklaga myndigheters beslut om avgifter för kopior av allmänna handlingar enligt 15 § avgiftsförordningen. Skatteverket är sista instans – myndighetens beslut kan alltså inte överklagas (se 23-24 §§ avgiftsförordningen).
En person vände sig till Göta hovrätt och begärde kopior av handlingar som hon själv hade skickat in i ett mål där hon var part. Hovrätten lämnade ut kopiorna i elektronisk form per e-post och tog ut en avgift för det. Sökanden överklagade avgiftsuttaget till Domstolsverket. Hon invände att hovrätten inte i förväg hade informerat henne om avgiften samt att hon borde få kopior gratis eftersom hon var part i målet. Domstolsverket avslog överklagandet. Myndigheten konstaterade att det i och för sig är lämpligt att informera i förväg om att en avgift kommer att tas ut men att det inte är ett krav. Domstolsverket konstaterade också att parter har rätt till gratis kopior av vissa handlingar i ett mål, bland annat domar, beslut och vissa protokoll. Men i det här fallet hade sökanden begärt kopior på handlingar som hon själv gett in och då gällde ingen avgiftsfrihet, enligt Domstolsverket.
Förundersökningssekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden (nuvarande OSL 35:1) gäller även i så kallade förutredningar. Det slog dåvarande Regeringsrätten fast i denna dom. Men den som är misstänkt i utredningen kan betraktas som part och därmed ha rätt till partsinsyn även när det gäller sekretessbelagt material. Rätten till partsinsyn kan i dessa fall inte grundas direkt på rättegångsbalken eller förvaltningslagen utan följer av allmänna rättsgrundsatser, enligt Regeringsrätten. Rätten till partsinsyn kan finnas kvar även efter det att förutredningen är avslutad om parten har ”beaktansvärda motiv” för insyn. Regeringsrätten konstaterade att den misstänkte i det aktuella fallet hade det eftersom han behövde det begärda materialet för att tillvarata sin rätt i en pågående civilrättslig process.
En person som hade sökt men nekats tjänst som gruppchef vid insatsstyrkan inom Polismyndighetens region väst begärde ut uppgifter om de kandidater som hade fått tjänsterna. Det handlade om resultat från begåvnings- och personlighetstest samt från en av de intervjuer som hade genomförts i rekryteringen. Polismyndigheten vägrade lämna ut uppgifterna med hänvisning till att ett utlämnande kunde innebära en allvarlig kränkning av de numera anställda gruppchefernas integritet. Personen överklagade till kammarrätten som fastställde polisens beslut. Domstolen bedömde att personen hade ställning som part i rekryteringen men att han kunde tillvarata sin rätt, bland annat vid ett överklagande till Statens överklagandenämnd, genom uppgifter i andra handlingar som han hade fått ut från Polismyndigheten. De begärda test- och intervjuresultaten kunde därför inte lämnas ut enligt reglerna om partsinsyn. De kunde inte heller lämnas ut med sekretessförbehåll, enligt kammarrätten.
En person anmälde till JO att hon inte hade fått del av försäkringsläkarens yttrande i hennes ärende hos försäkringskassan. Enligt försäkringskassan var yttrandet inte en allmän handling eftersom det inte var undertecknat. JO konstaterade att försäkringsläkarens yttrande normalt blir en allmän handling först när ärendet som det tillhör avslutas. Men att reglerna om partsinsyn och kommunicering kan medföra att myndigheten måste expediera yttrandet redan innan ärendet har avslutats. Det blir då en allmän handling genom själva expeditionen. JO konstaterade att sökanden i detta fall hade rätt att få del av försäkringsläkarens yttrande enligt reglerna om partsinsyn oavsett om handlingen var expedierad eller inte.
Kommunens motpart i en pågående rättsprocess hade inte rätt att få ut mejl som kommunen hade utväxlat med sitt juridiska ombud. Det slog HFD fast i denna dom. Ett rättegångsombud agerar inte självständigt utan företräder sin uppdragsgivare inför domstolen. Handlingar som utväxlas mellan ombud och uppdragsgivare blir därför inte allmänna handlingar, konstaterade HFD.
Motparten kunde inte heller få ut handlingarna med stöd av partsinsyn. HFD påpekade att förvaltningslagens bestämmelse om partsinsyn inte ger rätt för en enskild att ta del av handlingar hos en myndighet som avser en pågående rättsprocess i högre instans där myndigheten intar ställning som den enskildes motpart.
En person begärde hos kommunala bostadsbolaget Huge fastigheter att få ut dels sina egna störningsanmälningar mot en grannfamilj, dels de anmälningar som andra grannar gjort mot samma familj. Bostadsbolaget vägrade lämna ut de andra grannarnas anmälningar. Bolaget ansåg att både den anmälda familjen och anmälarna kunde lida men av att handlingarna lämnades ut. Personen som begärt ut handlingarna ansågs inte ha rätt till partsinsyn. Efter överklagande fastställde kammarrätten bostadsbolagets beslut.