Utgivningsbevis satte GDPR-sekretess ur spel

En person vände sig till Domstolsverket och begärde ut e-postloggar som visade alla mejl som skickats från Sveriges domstolar till @expressen och @faktum. Syftet var att undersöka ur vilka mål som journalister på tidningarna Expressen och Faktum hade begärt uppgifter som rörde honom själv. Personen tänkte publicera uppgifterna i en databas för vilken han hade utgivningsbevis. Han önskade få loggarna utlämnande i elektronisk form.

Domstolsverket sekretessbelade alla personuppgifter i loggarna med hänvisning till GDPR-sekretess. Enligt myndigheten omfattade begäran minst 7 000 personuppgifter, exempelvis i form av personnamn i e-postadresser samt målnummer jämte uppgift om specifik domstol. Enligt myndigheten rörde det sig alltså om ett massuttag. Domstolsverket bedömde att personen inte hade något journalistiskt syfte med sin begäran. Sammanfattningsvis menad man att den planerade behandlingen av personuppgifter stred mot GDPR.

Personen överklagade och kammarrätten upphävde myndighetens beslut. Enligt domstolen var det ostridigt att databasen hade utgivningsbevis, därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig, och det fanns inte stöd för att vägra lämna ut handlingarna med de aktuella uppgifterna i ”fysisk form”. Huruvida uppgifterna skulle lämnas ut elektroniskt var en fråga för Domstolsverket att avgöra och kammarrätten återförvisade ärendet dit.

Hovrättsdom inte allmän handling hos Domstolsverket

En person begärde ut en hovrättsdom från Domstolsverket, men fick svaret att han fick vända sig till hovrätten för att få ut domen. Han överklagade beslutet och menade att domen var en allmän handling hos Domstolsverket eftersom myndigheten har tillgång till domstolarnas målhanteringssystem (Vera) där domarna finns lagrade digitalt.

Domstolsverket yttrade sig över överklagandet och förklarade att det finns personal på myndigheten som har central behörighet till Vera. Men för att få tillgång till enskilda domar i systemet behöver de dessutom be den berörda domstolen om lov.

Kammarrätten avslog överklagandet. Enligt kammarrätten hade Domstolsverket infört sådana tekniska och administrativa begränsningar av personalens tillgång till Vera som innebar att domarna i systemet inte var allmänna handlingar hos myndigheten. Domstolsverket hade bara tillgång till handlingar som ett led i teknisk bearbetning och lagring för annans räkning, ansåg kammarrätten.

JK: Omfattande begäran om kopior motiverar tidsbaserad avgift

JK såg inte skäl att kritisera Jönköpings tingsrätt för att den i undantagsfall tar ut en avgift beräknad på tidsåtgång vid utlämnande av kopior av allmänna handlingar. Som regel tar tingsrätten ut en avgift per kopia enligt schablonen i avgiftsförordningen. Men vid ”…omfattande beställningar som kräver en arbetsinsats utöver det vanliga tas en avgift ut med 125 kronor per påbörjad fjärdedels arbetstimme” i stället. Det kan handla om att någon har begärt ut handlingar i en sådan omfattning att ”…personalen inte kan hantera beställningen inom ordinarie arbetstid eller om extrapersonal måste anställas”. Enligt JK finns det ett utrymme för myndigheter att göra undantag från den ordinarie taxan när det gäller ”…omfattande beställningar som innebär ett betydande merarbete”.

JK_720_17_21

Part hade inte rätt till avgiftsfria kopior

En person vände sig till Göta hovrätt och begärde kopior av handlingar som hon själv hade skickat in i ett mål där hon var part. Hovrätten lämnade ut kopiorna i elektronisk form per e-post och tog ut en avgift för det. Sökanden överklagade avgiftsuttaget till Domstolsverket. Hon invände att hovrätten inte i förväg hade informerat henne om avgiften samt att hon borde få kopior gratis eftersom hon var part i målet. Domstolsverket avslog överklagandet. Myndigheten konstaterade att det i och för sig är lämpligt att informera i förväg om att en avgift kommer att tas ut men att det inte är ett krav. Domstolsverket konstaterade också att parter har rätt till gratis kopior av vissa handlingar i ett mål, bland annat domar, beslut och vissa protokoll. Men i det här fallet hade sökanden begärt kopior på handlingar som hon själv gett in och då gällde ingen avgiftsfrihet, enligt Domstolsverket.

DV_1125_13

KR Jönköping 3545-12

Domstolsverket avslog en begäran från en journalist om att få ut födelsedatum för samtliga anställda och samtliga nämndemän vid landets domstolar. Journalisten fick däremot ut uppgifter om för- och efternamn, arbetsort och födelseår. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen fastställde Domstolsverkets beslut med hänvisning till att uppgifterna skyddas av ett omvänt skaderekvisit enligt 39 kap. 3 § andra stycket OSL och 10 § offentlighets- och sekretessförordningen.

KR_Jonkoping_3545_12

Se även HFD 1428-16 där födelseår på sommarnotarier inte lämnades ut.