Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: polisanmälan
Hade inte rätt att få ut barnpornografi
En försvarsadvokat begärde kopior av handlingarna i en polisutredning som innehöll barnpornografisk material. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att rätten att ta del av allmänna handlingar inte omfattar handlingar som utgör barnpornografi.
Advokaten överklagade men fick avslag i kammarätten med samma motivering. Kammarrätten hade inte tagit till av de aktuella bilderna, men menade att det inte fanns någon anledning att ifrågasätta Polismyndighetens beskrivning av bildernas innehåll, det vill säga att dessa var barnpornografiska.
Sammanställning kunde göras med tillåtna sökbegrepp
En person begärde hos Åklagarmyndigheten att få en sammanställning av de anmälningar som han själv hade gjort och de beslut som myndigheten hade fattat med anledning av dessa. Han ville också ha uppgifter om vad respektive anmälan rörde. Myndigheten avslog begäran med hänvisning till att man var förhindrad att göra en sökning på personens personnummer för att ta fram de aktuella uppgifterna. Det här enligt lagen om åklagarväsendets behandling av personuppgifter.
Personen överklagade till kammarrätten som upphävde Åklagarmyndighetens beslut och skickade tillbaka ärendet dit. Kammarrätten tyckte inte att det rörde sig om förbjuda sökbegrepp enligt lagen om åklagarväsendets behandling av personuppgifter.
Hemligt varför avliden varit misstänkt för Palmemordet
En änka nekades uppgifter om varför hennes avlidne make hade varit misstänkt för mordet på förre statsministern Olof Palme. Hon ville bland annat veta vem som hade anmält maken. Polismyndigheten bedömde att enskilda kunde lida men av ett utlämnande och avslog begäran.
Kvinnan överklagade men kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning.
Uppgift om panikångest var offentlig
En person vände sig till Falu kommun och begärde ut en polisanmälan som kommunen hade gjort mot två av sina anställda gällande trolöshet mot huvudman och bedrägeri. Kommunen lämnade ut polisanmälan med undantag för uppgifter om att en av de anställda hade uppgett sig lida av panikångest och att dennes arbetsledare kände till sjukdomsbilden och hade ett rehabiliteringsansvar. Kommunen sekretessbelade också namnet på den som var ”tidigare avdelningschef eller liknande”. Kommunen stödde sig på den sekretess som gäller oavsett sammanhang och som bland annat skyddar uppgifter om sjukdomar i de fall det måste antas att den enskilde skulle lida betydande men om uppgifterna lämnades ut. Den sökande överklagade beslutet och fick rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg inte att ett utlämnande av de aktuella uppgifterna skulle leda till betydande men.
Anmälan om falsk tillvitelse inte beaktansvärt skäl
En person begärde ut en polisanmälan som hade riktats mot honom eftersom han ville göra en anmälan om falsk tillvitelse. Han fick ut anmälan men utan uppgiften om målsägandens namn. Polismyndigheten menade att målsäganden kunde lida men av ett utlämnande. Personens önskan om att anmäla målsäganden för falsk tillvitelse var inte ett sådant beaktansvärt skäl som krävs för att bryta sekretessen, ansåg Polismyndigheten. Personen överklagade till kammarrätten men domstolen delade Polismyndighetens bedömning.
Hemligt om namngiven person var polisanmäld
Förfrågningar om att ta del av alla eventuella polisanmälningar mot vissa angivna personer kunde inte bifallas på grund av sekretess. Det slog kammarrätten fast i de här domarna.
KR Göteborg 1744-11 och KR Göteborg 5276-11
En person begärde hos Polismyndigheten i Västra Götaland att få ut alla polisanmälningar under åren 2006-2010 där fyra närstående individer förekom som målsägande. Polismyndigheten menade att den varken kunde lämna ut anmälningarna i avidentifierat skick eller ens avslöja om det fanns några sådana anmälningar. Det skulle nämligen avslöja att åtminstone någon av de fyra förekommit som målsägande i en eller flera polisanmälningar. Kammarrätten upphävde polisens beslut efter att först ha konstaterat att det hos polisen fanns sådana polisanmälningar som begäran avsåg. Domstolen slog fast att polisen var skyldig att göra en noggrann sekretessprövning för varje handling.
Efter ny prövning lämnade polisen ut de begärda polisanmälningarna men med i stort sett samtliga uppgifter maskerade. Beslutet överklagades men kammarrätten delade polisens bedömning att de maskerade uppgifterna omfattades av sekretess.