Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En person som gjorde en orosanmälan till socialtjänsten kunde inte själv bestämma att hennes namn skulle hållas hemligt för dem som berördes av anmälan. Socialtjänsten kunde inte heller utlova detta eftersom sekretessen inte är absolut utan beroende av vem som begär ut uppgifterna och i vilket sammanhang det sker. Det framgår av detta JO-beslut.
Socialförvaltningen i Härnösands kommun lämnade av misstag ut sekretessbelagda handlingar till olika medier inför ett sammanträde i socialnämnden. JO bedömde att det inte var fråga om ett brott eftersom det inte skett uppsåtligen utan av misstag. Händelsen hade även polisanmälts men åklagaren valde att lägga ned förundersökningen.
Socialförvaltningen i Örebro gjorde fel som ingick skriftliga avtal om sekretessförbehåll med familjehemsföräldrar. Avtalen innebar att familjehemsföräldrarna skrev på en skriftlig utfästelse att inte sprida vidare några av de uppgifter om personliga förhållanden som kunde komma att få från socialförvaltningen under sitt uppdrag som fosterhemsföräldrar. JO var kritisk dels till att sekretessförbehållen hade formen av ett avtal, dels till att förbehållen gällde generellt för alla uppgifter som kunde komma att lämnas ut.
En internutredningspromemoria som visade hur Socialnämnden i Umeå kommun hanterade ett ärende gällande en kvinna som senare avled var en offentlig handling. Det slog kammarrätten fast och ändrade därmed socialnämndens beslut att sekretessbelägga handlingen. Kammarrätten tog vid sin bedömning hänsyn till att det inte fanns några uppgifter i promemorian som gjord att den avlidna kvinnan kunde identifieras.
En journalist begärde ut en anmälan som en skola lämnat in till Sjöbo kommun om att barn misstänktes fara illa. Kommunen vägrade lämna ut anmälan ens i avidentifierat skick. Det här eftersom journalisten sett på postlistan från vilken skola anmälan kom och skolan ifråga hade väldigt få elever. Kammarrätten fastställde skolans beslut efter det att journalisten överklagat.
En person som begärde ut en handling från Uppsala kommun hade redan fått ut handlingen från kammarrätten. Det fanns därför inte skäl för kommunen att sekretessbelägga handlingen, ansåg kammarrätten.
En genomförandeplan som upprättats för en person inom äldreomsorgen i Krokoms kommun kunde inte lämnas ut ens i avidentifierad form eftersom fallet hade uppmärksammats i lokalmedier och personen mot den bakgrunden kunde identifieras.
När en anställd inom kommunens vård eller omsorg gör en anmälan till socialnämnden enligt Lex Sarah så är den anställda så pass självständig i förhållande till nämnden att anmälan anses som inkommen och därmed en allmän handling hos nämnden. Detta trots att den anställde formellt sett är underställd socialnämnden. Det här mot bakgrund av att det är den anställde själv som måste avgöra om han eller hon omfattas av anmälningsskyldigheten enligt Lex Sara.
Se även kammarrättsdomar i samma ämne här.
En kommunanställd skrev ett brev ställt till socialnämndens ordförande där hon uppmärksammade ordföranden på vissa problem inom kommunens verksamhet. Både avsändare och mottagare intygade att de uppfattade brevet som personligt. Regeringsrätten konstaterade dock att brevet rörde en fråga som låg inom socialnämndens ansvarsområde och att det därför inte var ett sådant privat meddelande som avses i TF 2:8 och som är undantaget från handlingsoffentligheten. Det spelade inte heller någon roll att brevet inte hade diarieförts av socialnämnden.
En journalist hade inte rätt att få ut en socialsekreterares personnummer från socialtjänsten i Kungälvs kommun.