Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En person begärde ut Arbetsförmedlingens beslut om anvisning och återtagen anvisning till en viss utbildning åren 2015-2018. Arbetsförmedlingen avslog begäran. Besluten från 2015 hade överlämnats till Riksarkivet och förvarades inte längre hos Arbetsförmedlingen. Besluten från senare år fanns visserligen i Arbetsförmedlingens system men hade endast bevarats för vetenskapliga ändamål enligt den personuppgiftsreglering som gäller för uppgifter om arbetssökande i en arbetsmarknadspolitisk databas. Att lämna ut besluten som allmänna handlingar överensstämde inte med det syftet, bedömde Arbetsförmedlingen.
Personen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen fastställde Arbetsförmedlingens avslagsbeslut i den del som gällde handlingar som hade överlämnats till Riksarkivet. De var inte längre förvarade hos Arbetsförmedlingen, konstaterade kammarrätten och avslog överklagandet i den delen.
Besluten från senare år var däremot allmänna handlingar, ansåg kammarrätten. ”En bestämmelse som anger att material eller uppgifter ska bevaras för vissa ändamål innebär dock inte en begränsning i rätten att ta del av allmänna handlingar”, skrev kammarrätten och skickade tillbaka ärendet till Arbetsförmedlingen för sekretessprövning av besluten.
En person hade inte rätt att få ut telefonloggar för tre anställda vid kommunala SYD-B Entreprenad AB. Begäran avsåg in- och utgående telefonsamtal under en angiven tidsperiod. Kammarrätten hänvisade till att loggarna inte förvarades hos bolaget i ”läsbar form”. Enligt bolaget skulle man bli tvungen att läsa av de samtalslistor som finns i telefonerna och manuellt skriva av uppgifterna om samtalen. Det kunde inte kategoriseras som rutinbetonade åtgärder, enligt kammarrätten. Därmed var loggarna inte allmänna handlingar.
En person begärde att få ta del av alla e-postmeddelanden hos Arbetsförmedlingen vars ämnesrad innehöll något av vissa angivna sökord och som hade skickats under vissa angivna månader, oavsett vem som var avsändare eller mottagare. Arbetsförmedlingen avslog, bland annat med hänvisning till att begäran inte var tillräckligt preciserad för att de begärda handlingarna skulle kunna identifieras. Kammarrätten delade den bedömningen. Enligt kammarrättens mening saknades det anledning att ifrågasätta Arbetsförmedlingens bedömning att det krävdes en betydande arbetsinsats för att identifiera de efterfrågade handlingarna, eftersom begäran omfattade samtliga e-postmeddelanden hos myndigheten med något av de angivna sökorden.
Fotografier på anställda som finns i ett bildgalleri på en myndighets intranät är redan existerande handlingar med ett bestämt innehåll. De är alltså färdiga elektroniska handlingar, konstaterade kammarrätten i denna dom. Statens institutionsstyrelse hade därför gjort fel som avslog en begäran om att ta del av fotografierna med hänvisning till att de inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till myndigheten för sekretessprövning av fotografierna.
OBS! Numera finns det en särskild sekretessregel som gäller för den här typen av foton. Se OSL 39:3 2 st.
En journalist begärde hos Göteborgs kommun att få ut mejl som politikerna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige skickat under en viss tidsperiod och som innehöll vissa ord. De aktuella orden var tiggare, tiggeri, tiggar- (valfri ändelse), hemlös, hemlösa, hemlöshet, zigenar- (valfri ändelse), romer, uteliggare och missbrukare. Kommunen avslog med hänvisning till att mejlen inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder. Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att journalisten inte hade begärt någon sammanställning av uppgifter utan önskade ta del av de enskilda mejlen, det vill säga ett antal färdiga elektroniska handlingar. Kommunen hade alltså avslagit begäran på felaktiga grunder. Kammarrätten återförvisade ärendet till kommunen för ny prövning.
Kommunen gjorde en sökning utifrån journalistens önskemål och den visade att 13 politiker hade skickat sammanlagt 171 mejl som innehöll de uppräknade orden. Kommunen bedömde att 25 av dessa mejl vara allmänna handlingar och lämnade ut dem till journalisten. Kommunen ansåg att övriga mejl inte vara allmänna handlingar därför att de,
1. avsåg mejl av privat karaktär,
2. avsåg mejl som avsändaren sänt i annan egenskap än som företrädare för kommunstyrelsen eller fullmäktige som myndigheter,
3. eller avsåg mejl som enbart sänts till mottagare inom kommunstyrelsen.
Journalisten överklagade återigen. Kammarrätten återförvisade ärendet på nytt eftersom kommunen inte prövat om mejlen som enbart sänts till mottagare inom kommunstyrelsen ändå var allmänna handlingar därför att de var färdigställda.
Kommunen prövade ärendet en tredje gång och kom fram till att mejlen som bara skickats intern inom kommunstyrelsen inte heller vara allmänna handlingar på den grunden att de blivit färdigställda. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde kommunens beslut.
En person begärde ut e-postloggar för samtlig 65 anställda vid Konsthögskolan ett år tillbaka i tiden. Myndigheten avslog begäran eftersom den var allt för arbetskrävande. Personen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Domstolen konstaterade att de begärda loggarna inte kunde betraktas som färdiga elektroniska handlingar utan att det rörde sig om sammanställningar av uppgifter (potentiella handlingar). Frågan blev då om dessa sammanställningar kunde göras med rutinbetonade åtgärder. Det tyckte inte kammarrätten eftersom e-postloggarna för samtliga anställda skulle ta mer än tio timmar att sammanställa.
En person begärde ut 1 709 namngivna timanställdas så kallade månadsackar i Trollhättans kommuns system för registrering av anställdas LAS-dagar. Kommunen avslog med hänvisning till att sammanställningen inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder. Efter överklagande upphävde kammarrätten kommunens avslagsbeslut. Domstolen ansåg att månadsackarna var färdiga elektroniska handlingar eftersom de hade ett fixerat innehåll. Månadsackarna skulle därför betraktas som förvarade hos kommunen oavsett om de kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder eller inte. Domstolen kom också fram till att månadsackarna var upprättade handlingar eftersom de gav en bild av respektive persons arbetade dagar i kommunen och hörde till personalärenden som slutbehandlades av myndigheten månadsvis.
En journalist begärde att från AB Svensk Bilprovning på ut närmare 250 beslut om att betala ut ersättning till personer som köpt begagnade bilar i tron att de klarat besiktningen. I själva verket misstänkte bolaget att bilarna godkänts på grund av att inspektörerna blivit mutade. Bolaget vägrade lämna ut besluten av i huvudsak två skäl. För det första menade bolaget att besluten inte var fattade inom den verksamhet inom bolaget, dvs. fordonskontroll, som omfattas av offentlighet enligt bilagan till OSL. För det andra så var besluten lagrade elektroniskt och bolaget menade att ett utlämnande krävde att bolaget gjorde en sammanställning av uppgifter som inte var möjligt med rutinbetonade åtgärder. Kammarrätten konstaterade för det första att Regeringsrätten slagit fast att begreppet fordonskontroll inte ska tolkas allt för snävt (RÅ 2009 not. 131). Kammarrätten konstaterade för det andra att journalisten inte hade begärt någon sammanställning av uppgifter utan hade begärt ut beslutshandlingarna. Det spelade då ingen roll att dessa var lagrade elektroniskt. Kammarrätten konstaterade att besluten var allmänna handlingar och återförvisade ärendet till bolaget för bedömning av om handlingarna omfattades av sekretess.