Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Förundersökningssekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden (nuvarande OSL 35:1) gäller även i så kallade förutredningar. Det slog dåvarande Regeringsrätten fast i denna dom. Men den som är misstänkt i utredningen kan betraktas som part och därmed ha rätt till partsinsyn även när det gäller sekretessbelagt material. Rätten till partsinsyn kan i dessa fall inte grundas direkt på rättegångsbalken eller förvaltningslagen utan följer av allmänna rättsgrundsatser, enligt Regeringsrätten. Rätten till partsinsyn kan finnas kvar även efter det att förutredningen är avslutad om parten har ”beaktansvärda motiv” för insyn. Regeringsrätten konstaterade att den misstänkte i det aktuella fallet hade det eftersom han behövde det begärda materialet för att tillvarata sin rätt i en pågående civilrättslig process.
En företrädare för det företag som ger ut Statskalendern hade rätt att få ut en rad uppgifter om samtliga anställda åklagare vid Åklagarmyndigheten. Uppgifterna rörde namn, tjänstgöringsort, titel, födelseår och år när angiven tjänst tillträtts. Kammarrätten kunde inte se att Åklagarmyndighetens förmåga att utföra sin arbetsuppgifter skulle skadas av att de uppgifterna lämnades ut.
Se även HFD 1428-16 där födelseår på sommarnotarier inte lämnades ut.
En journalist fick inte ut förhör med målsäganden, förhör med den misstänkte eller
förhör med ansvarig inom landstinget Kronoberg i en nedlagd förundersökning om våldtäkt. Handlingarna kunde inte ens lämnas ut i avidentifierad form, menade Åklagarmyndigheten och fick medhåll av kammarrätten.
En journalist hade rätt att få ut personuppgifterna i Åklagarmyndighetens beslut om att inte inleda förundersökning eller lägga ned förundersökning i ärenden om djurplågeri. För denna typ av beslut gäller, enligt OSL 35:6 1 p, inte den sekretess till skydd för uppgifter om enskilda som finns i OSL 35:1.
En journalist fick inte ut alla uppgifter i ett försättsblad från Åklagarmyndigheten rörande en begäran om internationell rättshjälp från Skottland. Myndigheten hade maskerat uppgifterna om identiteten på den misstänkte terrorist som ärendet gällde. Kammarrätten anförde att det råder starkt presumtion för sekretess enligt OSL 18:17 för uppgifter i ärenden som rör internationellt straffrättsligt samarbete och avslog journalistens överklagande.
En myndighet kan inte kräva att en begäran om allmänna handlingar ska ske skriftligen. Om det finns flera personer som är behöriga att pröva en begäran om att få ut allmänna handlingar så kan myndigheten inte bestämma att bara en av dessa får göra det.