GDPR väger tyngre än frivilligt utgivningsbevis i nytt avgörande

Ett bolag som arbetar med bakgrundskontroller nekas få ut allmänna handlingar, då det enligt kammarrätten kan antas att de begärda personuppgifterna kommer att behandlas i strid med EU:s dataskyddsförordning. Bakgrunden är att bolaget, som innehar ett så kallat frivilligt utgivningsbevis, inte fick ta del av uppgifter i två brottmålsärenden hos Åklagarmyndigheten. Kammarrätten – som har prövat relationen mellan dataskyddsförordningen och den svenska yttrandefrihetsgrundlagen – bedömer att de registrerade personernas rättigheter väger tyngre än de grundlagsskyddade rättigheter som innehavare av frivilliga utgivningsbevis åtnjuter. Rätten betonar att uppgifterna i ärendena avser lagöverträdelser, och att bolagets redan etablerade rekryteringsverksamhet framstår som det egentliga syftet med behandlingen av personuppgifterna. Detta särskilt då bolaget ansökte om ett utgivningsbevis först efter Åklagarmyndighetens avslag och av allt döma inte har påbörjat någon journalistisk verksamhet, enligt utslaget. Kammarrättens slutsats blir därmed att de begärda uppgifterna omfattas av sekretess enligt OSL.

Tips till myndighets webbtidning är allmän handling

En e-postlogg över mejl till webbtidningen Extrakt, som ges ut av det statliga forskningsrådet Formas, utgör en allmän handling i sin helhet. Detsamma gäller inkomna tips avsedda för publicering, enligt en dom i kammarrätten som går emot Formas tidigare beslut. Att loggen kan innehålla meddelanden som inte är allmänna förändrar inte bedömningen i sak, enligt rätten. Det gör inte heller det faktum att vissa uppgifter i handlingarna kan omfattas av grundlagsskyddad tystnadsplikt. Det senare då Formas har argumenterat för att ett utlämnande skulle undergräva tidningens möjligheter att värna rätten till anonymitet och källskydd. Till skillnad från forskningsrådet betecknar nämligen kammarrätten Extrakt som en databas med utgivningsbevis snarare än en tryckt periodisk skrift, med följden att ett åberopat undantag i TF inte är tillämpligt.

I och med det upphävda beslutet ska Formas nu pröva om enskilda handlingar kan omfattas av sekretess.

Riksarkivet fick dubbel bakläxa på GDPR-sekretess plus JO-kritik

Kammarrätten upphävde Riksarkivet beslut att sekretessbelägga källhistoriskt material med stöd av GDPR-sekretess. Företaget som hade begärt ut materialet avsåg att publicera det på en webbplats med utgivningsbevis. Den avsedda personuppgiftsbehandlingen var alltså undantagen GDPR. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Riksarkivet för prövning av om materialet var sekretessbelagt på någon annan grund.

Riksarkivet överklagade domen. HFD avvisade överklagandet eftersom bara sökanden är behörig att överklaga ett beslut angående rätten att ta del av allmänna handlingar. Riksarkivet hade därför inte rätt att överklaga kammarrättens dom.

Riksarkivet fattade ett nytt beslut där myndigheten återigen avslog företagets begäran med hänvisning till GDPR-sekretess. Myndigheten tyckte att kammarrätten hade ”lämnat motstridiga skäl” och sade sig var skyldig att tillämpa sekretess ”om det finns skäl både för och emot”. Företaget överklagade till kammarrätten som återigen upphävde Riksarkivets beslut.

Domstolen konstaterade att företaget i stort sett är undantagen regleringen i GDPR genom sitt utgivningsbevis, men att det finns ett undantag. Det är bestämmelsen i 1 kap. 20 § yttrandefrihetsgrundlagen som säger att grundlagen inte hindrar förbud mot databaser där man kan söka på känsliga personuppgifter som till exempel etniskt ursprung, hudfärg och religiös övertygelse. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Riksarkivet för att myndigheten skulle pröva om undantagsbestämmelsen var tillämplig i ärendet.

Efter att kammarrätten för andra gången återförvisat ärendet till Riksarkivet lät myndigheten det ligga utan några åtgärder. Företaget JO-anmälde då myndigheten. JO riktade allvarlig kritik mot Riksarkivet eftersom myndighetens agerande närmast fick betecknas som domstolstrots.