Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Beslut som begränsar nyhetsrapportering om domstolshandlingar fryses

Kammarrätten fryser ett beslut från förvaltningsrätten i Stockholm om att villkora utlämningen av allmänna handlingar från domstolen till Nyhetsbyrån Siren. Förvaltningsrätten beslutade nyligen – med hänvisning till EU:s dataskyddsförordning (GDPR) – att lämna ut handlingarna till Siren med förbehållet att handlingar innehållande personuppgifter kopplade till brott eller hälsa inte fick delas med kunder, som andra medier, via en databas. Nyhetsbyrån menade att detta gjorde att dess verksamhet inte kunde utföras, då den går ut på att dela nyheter med andra medier genom nyhetsbyråns publiceringssystem, som i sin tur är en databas. Siren överklagade beslutet till kammarrätten i Stockholm, som nu beslutar att inskränkningen i nyhetsbyråns rätt att förfoga över innehållet i handlingarna inhiberas – det vill säga inte ska gälla – i väntan på att överklagandet prövas i sak av kammarrätten.

GDPR väger tyngre än frivilligt utgivningsbevis i nytt avgörande

Ett bolag som arbetar med bakgrundskontroller nekas få ut allmänna handlingar, då det enligt kammarrätten kan antas att de begärda personuppgifterna kommer att behandlas i strid med EU:s dataskyddsförordning. Bakgrunden är att bolaget, som innehar ett så kallat frivilligt utgivningsbevis, inte fick ta del av uppgifter i två brottmålsärenden hos Åklagarmyndigheten. Kammarrätten – som har prövat relationen mellan dataskyddsförordningen och den svenska yttrandefrihetsgrundlagen – bedömer att de registrerade personernas rättigheter väger tyngre än de grundlagsskyddade rättigheter som innehavare av frivilliga utgivningsbevis åtnjuter. Rätten betonar att uppgifterna i ärendena avser lagöverträdelser, och att bolagets redan etablerade rekryteringsverksamhet framstår som det egentliga syftet med behandlingen av personuppgifterna. Detta särskilt då bolaget ansökte om ett utgivningsbevis först efter Åklagarmyndighetens avslag och av allt döma inte har påbörjat någon journalistisk verksamhet, enligt utslaget. Kammarrättens slutsats blir därmed att de begärda uppgifterna omfattas av sekretess enligt OSL.

Behövde inte redogöra för syfte för att slippa GDPR-sekretess

En sökande som kallade sig Faktakollen begärde ut uppgifter om namn, avdelning och datum för uppsägningar på SMHI under en viss period. Myndigheten vägrade med hänvisning till att det kunde antas att den sökande skulle använda de begärda uppgifterna i strid mot dataskyddsförordningen, GDPR.

SMHI trodde inledningsvis att Faktakollen syftade på SVT:s eller Dagens nyheters Faktakollen, det vill säga en journalistisk verksamhet som är undantagen GDPR:s regler, men förstod efterhand att man hade att göra med en annan Faktakollen. Myndigheten började då ställa frågor om syftet med begäran, men sökanden vägrade svara. Det var mot den bakgrunden som SMHI avslog begäran.

Men sökanden överklagade till kammarrätten och fick rätt. Uppgifter om datum och avdelning är inte personuppgifter, konstaterade domstolen. När det gällde namnen bakom uppsägningarna menade domstolen att det inte fanns några konkreta omständigheter i målet som tydde på att uppgifterna skulle användas i strid mot GDPR.

Toppbetalda på AP-fond offentliga

En journalist på Tidningen Publikt hade rätt att få ut en lista över de 20 högst betalda medarbetarna på Första AP-fonden. Listan innehöll uppgifter om namn, personnummer (alternativt födelsedatum och kön), heltidslön, tjänstgöringsgrad, titel/befattning, BESTA-kod, tjänstgöringsort, anställningsform samt uppgifter om eventuell tjänstledighet. Första AP-fonden hävdade att listan var hemlig eftersom myndighetens konkurrenter kunde använda den för att identifiera nyckelpersoner på myndigheten och locka dem till sig. Myndigheten hänvisade också till att syftet med dess verksamhet var närmast identiskt med ett aktiebolags. Kammarrätten slog fast att att uppgifter om offentliganställdas löner och anställningsvillkor enligt etablerad praxis är offentliga. Domstolen kunde inte heller se att myndighetens konkurrenter skulle gynnas av att listan lämnades ut.

KR_Sthlm_1845_16