Behövde inte redogöra för syfte för att slippa GDPR-sekretess

En sökande som kallade sig Faktakollen begärde ut uppgifter om namn, avdelning och datum för uppsägningar på SMHI under en viss period. Myndigheten vägrade med hänvisning till att det kunde antas att den sökande skulle använda de begärda uppgifterna i strid mot dataskyddsförordningen, GDPR.

SMHI trodde inledningsvis att Faktakollen syftade på SVT:s eller Dagens nyheters Faktakollen, det vill säga en journalistisk verksamhet som är undantagen GDPR:s regler, men förstod efterhand att man hade att göra med en annan Faktakollen. Myndigheten började då ställa frågor om syftet med begäran, men sökanden vägrade svara. Det var mot den bakgrunden som SMHI avslog begäran.

Men sökanden överklagade till kammarrätten och fick rätt. Uppgifter om datum och avdelning är inte personuppgifter, konstaterade domstolen. När det gällde namnen bakom uppsägningarna menade domstolen att det inte fanns några konkreta omständigheter i målet som tydde på att uppgifterna skulle användas i strid mot GDPR.

Toppbetalda på AP-fond offentliga

En journalist på Tidningen Publikt hade rätt att få ut en lista över de 20 högst betalda medarbetarna på Första AP-fonden. Listan innehöll uppgifter om namn, personnummer (alternativt födelsedatum och kön), heltidslön, tjänstgöringsgrad, titel/befattning, BESTA-kod, tjänstgöringsort, anställningsform samt uppgifter om eventuell tjänstledighet. Första AP-fonden hävdade att listan var hemlig eftersom myndighetens konkurrenter kunde använda den för att identifiera nyckelpersoner på myndigheten och locka dem till sig. Myndigheten hänvisade också till att syftet med dess verksamhet var närmast identiskt med ett aktiebolags. Kammarrätten slog fast att att uppgifter om offentliganställdas löner och anställningsvillkor enligt etablerad praxis är offentliga. Domstolen kunde inte heller se att myndighetens konkurrenter skulle gynnas av att listan lämnades ut.

KR_Sthlm_1845_16