Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: efterforska syfte
Behövde inte redogöra för syfte för att slippa GDPR-sekretess
En sökande som kallade sig Faktakollen begärde ut uppgifter om namn, avdelning och datum för uppsägningar på SMHI under en viss period. Myndigheten vägrade med hänvisning till att det kunde antas att den sökande skulle använda de begärda uppgifterna i strid mot dataskyddsförordningen, GDPR.
SMHI trodde inledningsvis att Faktakollen syftade på SVT:s eller Dagens nyheters Faktakollen, det vill säga en journalistisk verksamhet som är undantagen GDPR:s regler, men förstod efterhand att man hade att göra med en annan Faktakollen. Myndigheten började då ställa frågor om syftet med begäran, men sökanden vägrade svara. Det var mot den bakgrunden som SMHI avslog begäran.
Men sökanden överklagade till kammarrätten och fick rätt. Uppgifter om datum och avdelning är inte personuppgifter, konstaterade domstolen. När det gällde namnen bakom uppsägningarna menade domstolen att det inte fanns några konkreta omständigheter i målet som tydde på att uppgifterna skulle användas i strid mot GDPR.
Rektor underrättades när lärare begärde lönelistor
När en lärare begärde ut lönestatistik för anställda på en skola i Borlänge frågade tjänstemannen som tog emot förfrågan vad läraren hette och vad han skulle ha uppgifterna till. Tjänstemannen underrättade dessutom lärarens närmaste chef, en rektor, om att läraren gjort den aktuella begäran. Läraren JO-anmälde kommunens hantering och JO riktade kritik mot att tjänstemannen efterforskat lärarens identitet och syfte med begäran. JO ifrågasatte också det lämpliga i att tjänstemannen lämnat lärarens namn vidare till rektorn. Borlänge kommun fick också kritik för att kommunen dröjt för länge med att lämna ut den begärda statistiken.
JO 180-14
JO kritiserade Kalmar kommuns beslut att inte längre tillmötesgå eller ens pröva en persons begäran om att ta del av allmänna handlingar. Kommunen fattade beslutet efter att personen, under ett par års tid, lämnat in ett mycket stort antal förfrågningar, skrivelser och begäran om handlingar. Kommunen menade att personen missbrukat offentlighetsprincipen eftersom hon ofta inte hämtade ut handlingarna som kommunen tog fram åt henne, själv uppgav att hon inte var intresserade av handlingarna och dessutom betedde sig så provocerande mot kommunens personal att det hade blivit ett arbetsmiljöproblem. Det spelade ingen roll enligt JO som konstaterade att reglerna om allmänna handlingars offentlighet ska tillämpas strikt formellt utan beaktande av vilket ändamål reglernas tillämpning i det enskilda fallet kan tänkas främja eller inte främja. Därför stred beslutet mot TF och OSL och även mot regeringsformens regler om att en myndighet ska beakta allas likhet inför lagen.
JO 2005/06 s. 466
När en person begärde ut inkomst- och folkbokföringsuppgifter från Skattemyndigheten så ville en tjänsteman på myndigheten se personens legitimation och dessutom veta vad denne tänkte använda uppgifterna till. JO konstaterade att vissa av uppgifterna inte omfattades av någon sekretessregel och borde ha lämnats ut utan några efterforskningar. Om några av de andra efterfrågade uppgifter omfattades av en sekretessregel så borde tjänstemannen ha upplyst personen om att dessa bara kunde lämnas ut efter att denne lämnat uppgifter om sin identitet och vad uppgifterna skulle användas till.
JO 5812-11
När Skara kommun lämnade ut kopior av inspektionsrapporter från nio minkgårdar i kommunen fick samtliga uppfödare en kopia av beslutet om utlämnande. Av beslutet framgick namn och adress till den kvinna som begärt ut handlingarna. JO konstaterade att det inte finns något uttryckligt hinder mot att en myndighet upplyser en enskild om att en handling som rör honom eller henne har lämnats ut. Kvinnan hade inte heller utnyttjat rätten att begära ut handlingarna anonymt. Men kommunen borde enligt JO ha tagit hänsyn till de principer som bär upp offentlighetsprincipen och avstått från att skicka det aktuella beslutet för kännedom till uppfödarna. JO kritiserade även kommunen för formuleringar i beslutet som antydde att utlämnandet gjordes motvilligt.
JO 1836-11
JO kritiserade Norsjö kommun för att kommunen dröjde en vecka med att lämna ut kommunens årsredovisningar, som uppenbarligen var helt offentliga, till en student som skulle använda dessa i ett studentarbete. JO var också kritisk till att en tjänsteman frågade vad studenten skulle använda årsredovisningar till. Tjänstemannens förklaring, att han bara ville visa intresse för studentarbetet, var ingen ursäkt enligt JO.