GDPR-sekretess underkändes

En person begärde att få personnummer och examensuppgifter för samtliga examina som har utfärdats på grundnivå och avancerad nivå vid Malmö universitet fram till och med september 2021. Universitetet avslog med hänvisning till GDPR-sekretess trots att personen hade utgivningsbevis för den databas där han hade tänkt behandla uppgifterna.

Personen överklagade och kammarrätten underkände den sekretessgrund som universitetet hade tillämpat.

Uppgifter om jaktledare var hemliga

En person vände sig till länsstyrelsen och begärde ut information om jaktledarna vid jakten på de åtta björnar som dittills fällts under årets licensjakt på björn. Myndigheten avslog med hänvisning till den sekretess som gäller för uppgifter i jaktkorts- respektive jägarexamensregistret, samt med hänvisning till GDPR-sekretess.

Personen överklagade till kammarrätten. Domstolen underkände länsstyrelsens första grund för sekretess. De begärda uppgifterna hade inte sitt ursprung i de aktuella registren, konstaterade domstolen.

Däremot såg domstolen en risk att uppgifterna skulle komma att användas i strid med GDPR. Sökanden hade uppgett att han tänkte använda uppgifterna i en rättsprocess mot jaktledarna. Enligt kammarrätten kunde det vara ett berättigat intresse, men sökanden hade ”dock inte angett några egentliga skäl till varför han ska driva en process mot jaktledarna eller på vilket sätt det skulle finnas grund för någon sådan process”. Jaktledarna intresse av att få sina personuppgifter skyddade vägde därför över, enligt domstolen.

Ingen GDPR-sekretess för personalregister

En person begärde ut personalregistret för kommunanställda i Lunds kommun 1997. Registret fanns bevarat i form av en utskrift där de anställda var förtecknade i alfabetisk ordning. Registret innehöll uppgifter om de anställdas namn, personnummer, befattning och anställningstid. Personens syfte med begäran var att fastställa identiteten på en lärare som var anställd vid kommunen det aktuella året. Personen avsåg att väcka enskilt åtal mot läraren för misshandel.

Kommunen avslog med hänvisning till GDPR-sekretess. Personen överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut och återförvisade ärendet till kommunen för prövning av om någon annan sekretessregel var tillämplig på registret. Enligt kammarrätten fanns det inte skäl att tro att personen skulle använda registret i strid med GDPR.

Radhus elförbrukning inte hemlig

En person begärde ut uppgifter från ett kommunalt energibolag om historisk elförbrukning för ett radhus eftersom han misstänkte att energideklarationen för det aktuella huset var felaktig. Energibolaget avslog med motiveringen att det kunde antas att personen skulle använda uppgifterna i strid med GDPR, samt att uppgifterna utgjorde affärsförhållanden av en typ som omfattas av sekretess.

Personen överklagade till kammarrätten och fick rätt. Domstolen bedömde att personen skulle använda uppgifterna för privat bruk och tyckte inte att det fanns någon anledning att tro att han skulle använda dem i strid med GDPR. Domstolen ansåg inte heller att uppgifter om elförbrukning för en privatbostad avsåg sådant affärsförhållande som skyddas av sekretess.

Hemlighöll överenskommelser på fel grund

En journalist begärde ut samtliga överenskommelser om avslut av anställning mellan Kungsbacka kommun och arbetstagare under tiden den 1 januari 2020 – den 25 augusti 2021. Kommunen lämnade ut överenskommelserna men hade maskerat namn, personnummer och i vissa fall även adresser till de berörda personerna.

Vad gällde personnumren hänvisade kommunen till GDPR-sekretessen. Vad gällde övriga uppgifter hänvisade kommunen till den sekretess som gäller i personaladministrativ verksamhet för uppgifter som skulle kunna leda till våld och andra allvarliga men mot enskilda om de lämnades ut.

Journalisten överklagade till kammarrätten som underkände båda sekretessgrunderna med hänvisning till att de aktuella uppgifterna begärdes ut för journalistiska ändamål. Kammarrätten återförvisade ärendet till kommunen för en prövning av om någon annan sekretessregel var tillämplig på uppgifterna.

GDPR-sekretess för enstaka personuppgift underkändes

En person begärde att få ta del av ett anonymt mejl som hade skickats till Södertörns högskola i samband med ett då pågående anställningsärende och som innehöll negativa uppgifter om honom. Avsändaren hade angett två andra personer med namn och kontaktuppgifter i mejlet. Högskolan maskerade det ena namnet med tillhörande kontaktuppgifter när mejlet lämnades ut. Det här med hänvisning till GDPR-sekretess.

Personen överklagade och kammarrätten upphävde högskolans beslut. Det rörde sig om en enstaka personuppgift och domstolen kunde inte se att det uppgivna ändamålet med begäran, att överväga en polisanmälan om förtal, skulle strida mot GDPR.

Personer med sociala kontrakt var hemliga

En person ville ha ut en lista med namn och personnummer på alla med bostadssociala kontrakt i Sundsvalls kommun, det vill säga personer som får hyra lägenheter i andra hand av kommunen därför att de har svårt att få en bostad på annat sätt. Personen vände sig till två olika kommunala nämnder för att få uppgifterna: kommunstyrelsen och individ- och arbetsmarknadsnämnden.

Kommunstyrelsen avslog med hänvisning till socialtjänstsekretess och GDPR-sekretess. Båda dessa grunder underkändes av kammarrätten efter att personen hade överklagat dit. Enligt domstolen hade det inte kommit fram något som tydde på att personen tänkte använda personuppgifterna för något annat än privat bruk. Därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig.

Enligt kammarrätten var inte heller socialtjänstsekretessen tillämplig, eftersom andrahandsuthyrningen genom bostadssociala kontrakt, är en verksamhet som bedrivs inom kommunstyrelsen:

”Även om uthyrningen sker till personer som förekommer inom socialtjänsten anser kammarrätten att kommunstyrelsens andrahandsuthyrning inte kan anses vara socialtjänstverksamhet”

Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunstyrelsen för en prövning av om uppgifterna i stället kunde hemlighållas med stöd av den sekretess som gäller kommunal bostadsuthyrningsverksamhet.

Kammarrätten fastställde däremot individ- och arbetsmarknadsnämndens beslut. Nämndens arbete med bostadssociala kontrakt var att betrakta som socialtjänst och uppgifterna där omfattades av socialtjänstsekretess.

P-vakts personuppgifter var hemliga

En person begärde ut namn och andra personuppgifter som fanns i ett anställningsavtal för en parkeringsvakt med nummer 301 vid Teknik- och fastighetsnämnden i Karlstads kommun. Nämnden avslog med motiveringen att personen bakom begäran sålde uppgifter om kommunens parkeringsvakter via sociala medier. Enligt nämnden fanns det en risk att parkeringsvakterna skulle utsättas för trakasserier, samt att uppgifterna skulle användas i strid med GDPR.

Personen överklagade men fick avslag av kammarrätten som delade nämndens bedömning. Domstolen konstaterade bland annat att begäran om parkeringsvaktens personuppgifter inte var kopplad till en viss parkeringsanmärkning. Om den hade varit det så hade parkeringsvaktens namn kunnat vara offentligt, enligt tidigare domstolspraxis.

GDPR-sekretess kunde inte åberopas mot reporter

En tidningsreporter begärde ut transaktionslistor för ett antal konton i kommunala bostadsbolaget Alingsåshems bokföring. Bolaget lämnade ut listorna men maskerade personuppgifterna i dessa med hänvisning till GDPR:s regler om dataskydd. Reportern överklagade och fick rätt i kammarrätten. Det här eftersom journalistisk verksamhet är undantagen GDPR.

GDPR-sekretess för lönelista

En person begärde en lönelista för samtliga cirka 500 anställda vid socialförvaltningen i Örebro kommun. Kommunen avslog med motiveringen att det kunde antas att personen skulle använda uppgifterna i strid med dataskyddsförordningen, GDPR. Uppgifterna omfattades alltså av GDPR-sekretessen i offentlighets- och sekretesslagen.

Personen överklagade till kammarrätten som avslog. Domstolen resonerade bland annat kring om personens användning av uppgifterna var av rent privat natur och därför inte omfattades av GDPR. Men eftersom personen inte hade redogjort för ändamålet med begäran tyckte domstolen inte att det fanns tillräckligt underlag för slutsatsen att det rörde sig om privat användning.