Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En man begärde hos polisen att få ut namnen på de poliser och utredare som hade gjort sökningar om honom i misstanke- och belastningsregistret. Polisen vägrade med hänvisning till förundersökningssekretess, sekretessen för uppgifter i polisens register som kan skada den framtida verksamheten eller förutsedda åtgärder.
Kammarrätten fastställde Säpos beslut att inte lämna ut hela personakten om toppdiplomaten Sverker Åström till en journalist. Kammarrätten menade att vissa uppgifter var för känsliga med tanke på att Sverker Åström var en offentlig person under sin livstid och att uppgifterna därför i större utsträckning påverkade hans eftermäle. Vissa uppgifter omfattades även av underrättelsesekretess enligt kammarrätten.
Säpo vägrade lämna ut avtal med och dokumentation av utbetalningar till en konsultfirma som myndigheten hade tagit hjälp av vid en större omorganisation. Säpo menade att handlingarna avslöjade vilka enskilda konsulter som hade arbetat med Säpo och därmed fått en inblick i myndighetens arbete. Det kunde skada myndighetens framtida verksamhet om det kom ut, menade myndigheten. Journalisten som hade begärt ut handlingarna överklagade till kammarrätten men fick avslag.
En journalist begärde hos Säkerhetspolisen, Säpo, att få ut diarienumret för en operation som pågick under år 2001, kallad ”operation Paul”. Säpo vägrade eftersom myndigheten inte ville avslöja om det hade förekommit någon ”operation Paul”. Säpo menade att uppgifterna inte kunde lämnas ut eftersom det skulle skada myndighetens framtida verksamheten. Kammarrätten avslog journalistens överklagande och fastställde myndighetens avslagsbeslut.
Hammarby IF fotbollförening fick bara ut delar av de hot- och riskanalyser som Stockholmspolisen hade gjort inför ett antal fotbollsmatcher. Polisen menade att analyserna innehöll uppgifter om polisens arbetsmetoder samt uppgifter från polisens underrättelseverksamhet som måste hållas hemliga för att skydda myndighetens framtida verksamhet. Hammarby IF överklagade och ville bland annat ha ut uppgifter om hur många risksupportar som polisen hade bedömt skulle komma till matcherna. Men kammarrätten delade polisens bedömning och avslog överklagandet.
Dåvarande Regeringsrätten gav forskaren Birgitta Almgren rätt att ta del av Säpos material om ett antal svenskar som misstänktes för samarbete med östtyska säkerhetstjänsten Stasi. Materialet utlämnades med förbehåll om att Birgitta Almgren inte fick avslöja personernas identitet. Regeringsrätten tog hänsyn till att Östtyskland inte längre existerar som stat, att Tyskland offentliggjort stora delar av Statis arkiv samt att delar av Säpos matieral offentliggjorts i riksdagen samt av Säpo själv.
Riksarkivet nekade en person att få ut vissa uppgifter ur akterna för två personer som var aktiva inom fredsrörelsen på 1950-talet som underrättelsetjänsten intresserat sig för. Kammarrätten delade myndighetens bedömning att uppgifter om bland annat uppgiftslämnare, arbetsmetoder och beteckningar omfattades av försvars- och underrättelsesekretess.
En person nekades av Riksarkivet att få ut gamla SÄPO-handlingar om relationen mellan Sverige och Östtyskland. Kammarrätten fastställde beslutet med hänsyn till underrättelsesekretessen i OSL 18:2.
En journalist som begärde ut gamla SÄPO-handlingar från Riksarkivet för att undersöka det historiska samröret mellan Kristdemokraterna och det nazistiska partiet Nordiska rikspartiet fick ut handlingar om Kristdemokraterna men nekades handlingar om Nordiska rikspartiet. Kammarrätten, som fastställde Riksarkivets beslut, menade att ett utlämnande kunde skada SÄPO:s framtida möjligheter att kartlägga personer som kan begå brott mot rikets säkerhet. Dessutom tyckte domstolen att det fanns skäl för sekretess av hänsyn till enskilda som förekom i handlingarna.
En SVT-journalist nekades av polisen att få ut rapporter om misstänkt penningtvätt från Swedbank Stora torget i Karlstad. Kammarrätten fastställde polisens beslut eftersom ett offentliggörande av uppgifterna kunde skada polisens underrättelseverksamhet.