Lista på handläggare som lämnat ut handlingar inte rutinbetonad åtgärd

En sammanställning över alla handläggare som lämnat ut handlingar med personuppgifter som rör fällande domar i brottmål till Nyhetsbyrån Siren, under en angiven period i år. Den begäran riktade en person till Kammarrätten i Göteborg, som konstaterade att det skulle krävas dubbla manuella genomgångar för att hörsamma önskemålet. Efterforskningsåtgärderna skulle sammantaget vara så omfattande att de går utöver de arbetsinsatser som domstolen är skyldig att utföra, enligt rätten.

Nu slår Högsta förvaltningsdomstolen fast beslutet. Den efterfrågade sammanställningen kan inte genomföras med rutinbetonade åtgärder och anses därmed inte förvarad hos myndigheten. Därmed är det inte fråga om en allmän handling, konstaterar HFD.

HFD: Upphandlingsbeslut allmän handling även vid överprövning

När en upphandlande myndighet meddelar ett tilldelningsbeslut innebär det de facto att myndigheten skiljer ärendet i från sig, och att det är slutbehandlat. Och det ska därmed fortsatt anses som slutbehandlat i tryckfrihetsförordningens mening, även om det sedan blir föremål för en överprövningsprocess. Det konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen i en dom, som innebär att Transportstyrelsen får bakläxa efter att först ha nekat en advokat dokument kopplat till en så kallad okulärbesiktning av provexemplar av nya registreringsskyltar. Myndigheten och kammarrätten gjorde motsatt bedömning som HFD, det vill säga att den inledda överprövningen innebar att handlingarna inte kunde anses som upprättade och allmänna.

Det blir nu upp till Transportstyrelsen att lämna ut handlingarna, såvida inga andra grunder för sekretess finns i ärendet.

HFD: Sammanställning av personuppgifter förenligt med GDPR

Det är tillräckligt att kammarrätten lämnar ut sammanställningar av de personuppgifter som behandlas i ett antal sekretessprövade mål vid domstolen, kopplat till en persons utlämnandeärenden. Den bedömningen gör Högsta förvaltningsdomstolen efter att personen överklagat och begärt ut handlingarna i sin helhet. HFD utgår från formuleringarna i EU:s dataskyddsförordning, som stadgar att en registrerad person ska ha möjlighet att säkerställa att berörda personuppgifter är korrekta och behandlas enligt lagen. I sammanhanget räcker det alltså med en sammanställning för att slå vakt om de grundläggande rättigheterna enligt GDPR, anser domstolen.

Inkomstdeklaration inte sekretessbelagd för ekonomisk förvaltare

En förvaltare som hade begärt ut en inkomstdeklaration för en av sina huvudmän får tillgång till handlingen i sin helhet efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen. HFD:s prövning gällde frågan om en förvaltares rätt att få ta del av sekretesskyddad information utan huvudmannens samtycke. Domstolen bedömer att det handlar om uppgifter som behövs för att kunna fullfölja uppdraget, med följden att de ska lämnas ut.

Både Skatteverket och kammarrätten avslog begäran med hänvisning till att huvudmannens samtycke saknades, och att det inte var visat att personen var oförmögen att lämna detta. Förvaltaren själv anförde till HFD att det inte kan ha varit lagstiftarens mening att en myndighet vid en utlämningsbegäran, inom ramen för uppdraget, ska kunna överpröva tingsrättens beslut om förvaltarskap.

Sekretessmotivering för anställdas namn får underkänt i HFD

Uppgift om namn och kan inte maskeras med hänvisning till det andra eller tredje stycket i 39 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen, rörande personaladministrativ sekretess. Det blir både Kammarrätten i Göteborg och Kammarrätten i Jönköping påminda om av Högsta förvaltningsdomstolen, efter att en person begärt ut namn- och löneuppgifter för vardera tre anställda hos kammarrätterna, utifrån angivna personnummer. Kammarrätten i Göteborg bedömde i sitt beslut att ”sekretesskyddet för domstolens personal lätt skulle kunna kringgås” om efterfrågade uppgifter lämnades ut och ett angivet personnummer skulle kunna kopplas till en anställd. Motsvarande domstol i Jönköping konstaterade att löneuppgifter som sådana oftast är offentliga, men att sekretessbestämmelserna gjorde att namn på anställda inte kan lämnas ut utifrån uppgift om personnummer. Men bägge avslag rivs nu alltså upp.

Tjänstetitel på vårdpersonal med skyddad identitet lämnas ut

Kammarrätten i Jönköping avslog i ett tidigare beslut en persons begäran om att få ta del av uppgifter om namn och tjänstetitel på vårdpersonal som förekom i en journalkopia i ett mål om psykiatrisk tvångsvård, med hänvisning till att sekretess gäller för till skydd för part med skyddad folkbokföring. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) upphävt beslutet såvitt gäller uppgiften om tjänstetitel, efter att personen modifierat sin begäran i målet. Enligt HFD kan denna, varken enskilt eller tillsammans med andra uppgifter i målet, ge någon vägledning om vart parten i målet vistas. Därmed omfattas den inte av sekretess.

HFD: Separata begäran om handlingsutlämnande kan inte betraktas som identiska

Kammarrätten i Jönköping avvisade en persons begäran om handlingar med hänvisning till att domstolen redan hade fattat ett beslut efter en tidigare, identisk begäran – som i sin tur hade överklagats vidare till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). I och med att HFD ännu inte hade avgjort det ärendet var kammarrätten förhindrad att pröva den nya begäran, enligt rätten. Men nu upphäver HFD avvisningsbeslutet. Enligt HFD ska varje enskild utlämnandebegäran prövas ”med beaktande av den då föreliggande situationen”. Därmed blir frågan om en ny begäran avser samma sak som en tidigare inte aktuell, skriver domstolen, som tillägger att bestämmelsen om litispendens alltså inte är tillämplig i fallet. Litispendens innebär förenklat att om en fråga är föremål för prövning i domstol så får inte en annan domstol ta sig an samma fråga innan den är avgjord.

Kammarrätten måste nu pröva personens förnyade begäran i ärendet i sak.

Riksdagsförvaltningens åtalsanmälan omfattas av förundersökningssekretess

En journalist som begärt ut handlingar kopplat till ett disciplinärende på Riksdagsförvaltningen, där en person har åtalsanmälts, får även i Högsta förvaltningsdomstolen beskedet att dokumenten inte kommer att lämnas ut. HFD, som pekar på att den så kallade förundersökningssekretessen i OSL 18 kap. 1 § även omfattar de myndigheter som bistår polis och åklagare, konstaterar vidare att det är ett nära samband i tid mellan Riksdagsförvaltningens avslag och åtalsanmälan. Det är samtidigt än så länge oklart vilka åtgärder som kommer att vidtas på basis av uppgifterna, skriver domstolen. Sekretessundantaget för disciplinärenden är inte heller tillämpligt i fallet, då de samtidiga sekretessbestämmelserna bedöms ha företräde. Domstolen anser precis som Riksdagsförvaltningen att samtliga uppgifter i handlingarna ska hemlighållas.

Nekas HFD-prövning utan styrkt identitet

För att få ett allmän handling-mål prövat i domstol måste den klagande personen ha gjort sin identitet känd. Det skriver Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i ett avvisningsbeslut efter att en person överklagat i ett utlämnandeärende. HFD konstaterar att personen har ombetts inkomma med sitt fullständiga namn och styrka sin identitet genom personnummer eller på annat sätt, utan att hörsamma detta. I en mejlväxling med domstolen har mannen uppgett ett namn samt förklarat att han saknar personnummer eftersom han inte är svensk medborgare. Han har även inkommit med en mejladress och en fysisk adress i annat land och hävdat att detta sammantaget uppfyller de villkor som ställs för att målet ska kunna avgöras enligt förvaltningsprocesslagen (3 § andra stycket). HFD delar inte den bedömningen, och avvisar alltså överklagandet.

Kammarrätten i Stockholm har tidigare avslagit personens begäran med hänvisning till att de efterfrågade uppgifterna inte finns i någon allmän handling.

HFD: Sekretess på uppgift som tagits in i lägre instans beslut

En uppgift som rör en enskild persons hälsa i ett kammarrättsmål ska inte lämnas ut omaskerad. Det beslutar Högsta förvaltningsdomstolen, efter att en person överklagat och anfört att uppgiften tillförts målet i förvaltningsrätten. HFD konstaterar att sekretess kopplat till enskild persons hälsa visserligen inte gäller för uppgift som tas in i ett beslut. Men domstolen tar samtidigt sikte på att uppgiften i fråga inte tillfogats Kammarrätten i Jönköpings egna handlingar. Huruvida samma uppgift finns även i lägre instans dom är irrelevant, med följden att hälsosekretessen därmed är tillämplig i fallet.