JO: Offentlighetsprincipen central när digitala kontaktvägar införs

Det är av största vikt att offentlighetsprincipen beaktas vid valet av nya tekniska lösningar och kontaktvägar hos myndigheterna. Det påminner chefs-JO Erik Nymansson om i ett beslut riktat mot Region Dalarna, mot bakgrund av en anmälan om bristfällig hantering av en persons begäran om journalhandlingar. Chefs-JO konstaterar att regionen – som har inrättat en gemensam utlämningsfunktion med en rutin med telefonbeställningar till ett automatiserat system – av allt att döma inte haft offentlighetsprincipen i förgrunden. Varken myndighetens organisatoriska indelning eller dess arbetssätt får leda till att ”principen om allmänna handlingars offentlighet beskärs”, till men för de som inte vill eller kan använda sig av digitala kontaktvägar, skriver Justitieombudsmannen (JO).

Regionen får i det enskilda ärendet kritik för att de begärda handlingarna lämnades ut först efter två månader, i uppenbar strid med skyndsamhetskravet i TF. Anmälaren fick i samband med sin begäran beskedet att han skulle bli uppringd två veckor senare, och att det inte gick att beställa journalkopiorna via e-post.

Polisen slipper lämna ut lokal brottsdata till kommun

Polisens framtida verksamhet kan ta skada om ett stort antal uppgifter över polisanmälda brott lämnas ut till Sala kommun, enligt en dom i kammarrätten. Kommunen har – mot bakgrund av ett samarbete med det berörda lokalpolisområdet – begärt ut data kopplat till 79 specificerade brottskoder i polisens systemstöd Hobit2. Informationsdelningen behöver komma igång så fort som möjligt för att slå vakt om det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, enligt kommunen, som har fört fram att dess egen lagring inte skulle avse sekretesskyddad information.

Kammarrätten slår dock fast att ett utlämnande strider mot tre paragrafer i OSL, och att den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 27 § OSL inte är tillämplig i fallet. Domstolen anser bland annat att vissa koordinatangivelser kopplat till enskilda brottsrubriceringar – som kommunen hade efterfrågat – indirekt kan peka ut personer som misstänks för brott, varför även de omfattas av sekretess.

Kommunens begäran rörde data under perioden 2020-2025. Gällande framtida uppgifter konstaterade Polisen i sitt avslag lakoniskt att myndigheten ”av uppenbara skäl” inte kunde lämna ut någon information som den ännu inte förfogar över för egen del.

Avvisat överklagande i utlämnandefråga prövas av förvaltningsrätt

Vid de tillfällen då ett utlämnandeärende överklagas vid fel tidpunkt – och talan formellt avvisas av berörd myndighet – ska överklagandet i avvisningsfrågan prövas av förvaltningsrätt. Det står klart efter ett beslut som Högsta förvaltningsdomstolen har fattat. Bakgrunden är att en person som velat ta del av en handling hos Partibidragsnämnden först hade fått avslag, för att sedan få beskedet att ett efterföljande överklagande hade kommit in för sent.

HFD överlämnar nu ärendet till Förvaltningsrätten i Stockholm för prövning i avvisningsfrågan. I den tidigare förvaltningslagen angavs att avvisningsbeslut skulle prövas av samma domstolsinstans som hanterat huvudfrågan, men i 2017 års uppdaterade lagtext finns ingen motsvarande skrivelse, konstaterar HFD i sitt nya klargörande.

Statligt skadestånd efter sekretessmiss om bortadopterat barn

En integritetskänslig uppgift om en förälders bortadopterade barn lämnades, på grund av ett registerfel hos Skatteverket, ut efter en inkommen begäran för tolv år sedan. Nu får den drabbade personen 7 000 kronor i statlig ersättning för kränkning. Justitiekanslern (JK) understryker i ett beslut att utlämnandet inneburit ett obehag och att informationen också funnits under lång tid i folkbokföringsdatabasen. Skatteverket har för sin del medgett att det handlat om uppgifter som omfattas av sekretess, och har skyllt på en felaktig registrering som följde med i överföringen av folkbokföringen från kyrkan 1991. Myndigheten ansåg utifrån det att rätten till skadestånd var preskriberat. Den uppfattningen delar dock inte JK, med hänvisning till att uppgifterna i databasen rättades först 2020.

Bakgrunden är en begäran om att få ut samtliga personnummer till den berörde personens barn. Bland dessa uppgifter fanns det bortadopterade barnet, som alltså fortsatt var registrerat på den biologiska föräldern.

Kommun vägrade lämna ut mejlväxling mellan chefer

Trots att tre mejl mellan en tidigare förvaltningschef och kommunstyrelsens ordförande i Hedemora hade expedierats och rörde angelägenheter direkt kopplade till förvaltningens verksamhet, bedömde omsorgsnämnden att mejlen inte utgjorde allmänna handlingar. Nu får nämnden bakläxa av kammarrätten, efter att den journalist som stod bakom begäran överklagat i ärendet. Domstolen pekar i sitt utslag på att mejlen inte har skickats till respektive chef endast som innehavare av annan ställning, och att förutsättningarna enligt 2 kap. 8 § TF – som nämnden hade hänvisat till för egen del – därmed är uppfyllda.

Skolinspektionens handläggningsrutiner för tillsyn omfattas inte av biblioteksregeln

Två identifierade handlingar med skriftlig dokumentation om Skolinspektionens handläggningsrutiner för tillsyn på generell nivå och individnivå omfattas av biblioteksregeln och är inte allmänna, enligt myndigheten. Skolinspektionen anser nämligen att det handlar om myndighetsinterna handböcker för stöd och vägledning, enbart avsedda för viss personal och tillgängliga på en digital biblioteksplattform.

Men kammarrätten gör en annan bedömning i frågan efter att en forskare ifrågasatte inspektionens avslag. Domstolen menar att det inte räcker med att en handling ska användas som stöd och hjälp i en verksamhet, och pekar på att biblioteksregeln i grunden gäller handlingar som en myndighet använder för att söka efter exempelvis faktaunderlag eller rättsfallsreferenser. Kriterierna för att regeln ska vara tillämplig i fallet är därmed inte uppfyllda, enligt rätten. Skolinspektionen får nu tillbaka begäran på sitt bord för en prövning i sekretessfrågan.

Fel att maskera uppgifter om namn i utvisningsbeslut

Namnuppgifter i ett utvisningsbeslut ”torde” inte kunna hemlighållas med stöd av en av Migrationsverket angiven paragraf i OSL, enligt en dom i kammarrätten. Domstolens besked kommer efter ett överklagande från en person som begärt ut namn- och telefonnummer till ett antal berörda personer. När det gäller telefonuppgifterna gör kammarrätten samma bedömning som verket om sekretess för enskilds personliga förhållanden, men alltså inte i fråga om för- och efternamn. Sekretessen bör i detta fall endast gälla de angivna skälen i ett utvisningsbeslut, är domstolens mening. Rätten hänvisar till ett tidigare meddelat utslag från 2008, och anser att Migrationsverkets prövning i frågan inte har varit fullständig. Myndigheten har även svepande hänvisat till ytterligare ett lagrum att göra någon egentlig prövning mot den bestämmelsen, enligt domen.

Migrationsverket måste nu hantera frågan på nytt i ljuset av kammarrättens ställningstagande.

Business Sweden ingen myndighet – slipper lämna ut bolagslistor

Sveriges Export- och Investeringsråd, Business Sweden, är varken en myndighet eller ett sådant organ som enligt bilagan till OSL ska jämställas med en myndighet när det gäller rätten att ta del av allmänna handlingar. Det slår kammarrätten fast efter en begäran om sammanställningar över bolags- och projektinvesteringar från handelssekreterare verksamma i 21 olika länder. Personen bakom begäran anförde i sitt överklagande att såväl handelssekreterarna som exportrådgivarna på Business Sweden omfattas av offentlighetsprincipen. Investeringsrådet instämmer när det gäller de situationer då handelssekreteraren agerar i sin myndighetsroll – men menar samtidigt att denna är begränsad till vissa uppgifter. De flesta av de begärda handlingarna rör Business Sweden eller dess koncernbolag, och inte sekreterarna i deras myndighetsroll, är uppfattningen. En linje som alltså kammarrätten delar. Domstolen konstaterar för sin del även att det var lagstiftarens avsikt att Business Sweden, vid dess bildande 2013, inte ska betraktas som varken myndighet eller bolag. I och med slutsatsen i målet kan de 21 berörda avslagsbesluten inte överklagas, varför begäran formellt avvisas.

Business Sweden samägs av två huvudmän, staten och det privata näringslivet. Dess uppdrag är att stödja och främja svensk export samt investeringar i Sverige.

Sekretess på uppgift om domares ålder och födelseår

Kammarrätten i Göteborg nekar en persons begäran om att få ta del av uppgifter om födelseår för vissa domare på domstolen. De uppgifterna omfattas nämligen av personaladministrativ sekretess, enligt ett beslut. Kammarrätten understryker att bestämmelsen i det aktuella lagrummet i OSL har ett så kallat omvänt skaderekvisit – med presumtion för sekretess – med följden att uppgifter enbart kan röjas när det står klart att vare sig berörda enskilda eller närstående inte lider men. I centrum för domstolens närmare resonemang finns begreppet ”andra jämförbara uppgifter avseende personalen”, vilket tolkas som information som gör det möjligt att nå personalen utanför arbetstid. Födelsedatum, födelsenummer och postnummer utgör exempel på sådana uppgifter, enligt beslutet.

I ett snarlikt beslut bedömer samma kammarrätt att även anställdas ålder i hela år omfattas av sekretess.

Uppgifter om slutkandidater till kommundirektörspost måste lämnas ut efter dom

Det var fel av kommunstyrelsen i Falun att inte lämna ut namnen på slutkandidaterna till posten som ny kommundirektör, utöver den person som tackade ja till tjänsten. Kammarrätten i Sundsvall ser ingen grund för sekretess vare sig i OSL 21 kap. 1 § eller i OSL 39 kap. 5 b § – som kommunen hade lutat sig mot i sitt tidigare avslagsbeslut. Domstolen påpekar att det första lagrummet gäller uppgifter om enskilds hälsa och sexualliv eller liknande, och att ansökningshandlingarna inte omfattar några sådana uppgifter. Gällande det senare lagrummet konstaterar kammarrätten att bestämmelsen inte är tillämplig på kommunala anställningsärenden, utan enbart för uppgifter i ärenden som gäller vissa höga myndighetschefer inom staten. Eftersom inget tyder på att någon annan sekretessbestämmelse är aktuell ska handlingarna nu lämnas ut till en person som gjort begäran i fallet.