Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Hade inte rätt att få ut barnpornografi

En försvarsadvokat begärde kopior av handlingarna i en polisutredning som innehöll barnpornografisk material. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att rätten att ta del av allmänna handlingar inte omfattar handlingar som utgör barnpornografi.

Advokaten överklagade men fick avslag i kammarätten med samma motivering. Kammarrätten hade inte tagit till av de aktuella bilderna, men menade att det inte fanns någon anledning att ifrågasätta Polismyndighetens beskrivning av bildernas innehåll, det vill säga att dessa var barnpornografiska.

Mötesanteckningar i gemensam mapp inte allmänna

Powerpointpresentationer som hade använts för att presentera olika samhällsbyggnadsprojekt för en styrgrupp inom samhällsbyggnadsavdelningen vid Huddinge kommun var inte allmänna handlingar enligt denna dom.

Presentationerna förvarades i mappsystemet F för samhällsbyggnadsavdelningen, i mappen för Tvärförbindelse Södertörn samt i projektverktyget Antura. Åtminstone 152 personer hade tillgång till dessa gemensamma lagringsytor. Kammarrätten konstaterade att presentationerna hörde till pågående ärenden och inte var färdigställda, och därmed inte heller upprättade och allmänna handlingar.

På samma gemensamma lagringsytor fanns minnestanteckningar med uppgifter om vad som hade avhandlats vid styrgruppens möten, bland annat vilka beslut som hade fattats. Inte heller dessa var allmänna handlingar enligt kammarrätten:

”Enligt kammarrätten innebär den omständigheten att de bevaras i mappsystemet ”F” för samhällsbyggnadsavdelningen inte att anteckningarna ska anses färdigställda”.

Digitalt och maskat eller omaskat på papper mot avgift

Miljö- och byggnadsnämnden i Smedjebackens kommun lämnade ut handlingar i ett ärende digitalt med vissa personuppgifter maskerade, bland annat med hänvisning till GDPR. I beslutet fanns en upplysning om att en fysisk kopia av handlingarna kunde lämnas ut i omaskerat skick men att en avgift då skulle komma att utgå enligt kommunens fastställda taxa.

Personerna som hade fått ut handlingarna överklagade och yrkade att få ut handlingarna kostnadsfritt, bland annat eftersom de var parter i det aktuella ärendet.

Kammarrätten avslog överklagandet. Domstolen konstaterade inledningsvis att frågor rörande partsinsyn överklagas till förvaltningsrätten som första instans. Domstolen begränsade alltså sin prövning till den del som avsåg utlämnande av allmän handling enligt tryckfrihetsförordningen.

I den delen konstaterade domstolen att myndigheter inte har någon skyldighet att lämna ut allmänna handlingar i digital form om det inte följer av lag, vilket det inte gjorde i det här fallet. Någon rätt att få ut kopior avgiftsfritt finns inte heller, slog kammarrätten fast.

Mötesanteckningar som ”lagts till handlingarna” var allmänna

Mötesprotokoll/minnesanteckningar från chefsmöten vid Vård- och äldrenämnden i Borås Stad var allmänna handlingar, bedömde kammarrätten i den här domen. Kammarrätten noterade att majoriteten av protokollen innehöll uppgifter om beslut som hade fattats vid mötena. I samtliga protokoll, förutom ett, fanns också en rubrik med texten ”Genomgång av föregående minnesanteckningar och uppföljning av beslut”, där det i samtliga fall hade noterats att föregående minnesanteckningar lagts till handlingarna. Mot bakgrund av detta menade kammarrätten att handlingarna var färdigställda och allmänna.

Gode mäns kontaktuppgifter fick sammanställas

Överförmyndaren i Vimmerby kommun avslog en begäran från ett assistansbolag om att få kontaktuppgifter till alla personer med uppdrag som god man eller förvaltare i kommunen. Överförmyndaren menade att en sammanställning av dessa uppgifter inte var förvarad hos myndigheten eftersom man inte hade rätt att göra den personuppgiftsbehandling som skulle krävas för att sammanställa uppgifterna. Det saknades rättslig grund enligt dataskyddsförordningen, ansåg överförmyndaren.

Bolaget överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut. Det finns visserligen en bestämmelse i förmyndarskapsförordningen som anger vad en överförmyndares register får användas till. Enligt kammarrätten innebär dock denna bestämmelse bara en ändamålsbegränsning och inte ett direkt förbud mot att använda vissa sökbegrepp för sammanställningar i registret. Därför menade domstolen att kommunen hade befogenhet att göra den aktuella sammanställningen. Kammarrätten återförvisade ärendet till överförmyndaren.

Radiouttalande fick JK-kritik

JK kritiserade en nämndordförande i Västerås kommun för ett uttalande som hon hade gjort i radio om en advokat som begärt ut handlingar från kommunen. Enligt JK stred uttalandet mot det ändamål som bär upp anonymitetsskyddet i tryckfrihetsförordningen.

I inslaget sade nämndordföranden bland annat följande om advokaten, som hon också namngav:  ”han begärde ut alla handlingar som fanns i det här ärendet, cirka 1 400 sidor. Vi hade två personer på förvaltningen som lade nästan tre veckor av sin arbetstid [på detta]. När det här är gjort tyckte han inte att han behöver de här papprena, utan de ligger i en fin hög någonstans nere på förvaltningen just nu.” 

JK bedömde för det första att nämndordföranden gjorde uttalandet som representant för myndigheten och inte som någon personlig meningsyttring. Uttalande skyddades alltså inte av meddelarfriheten. För det andra menade JK att uttalandet stred mot ändamålet för anonymitetsskyddet i tryckfrihetsförordningen. En myndighet ska inte i onödan sprida uppgifter om identiteten på personer som begära ut allmänna handlingar.

JK prövade också om uttalandet stred mot kravet på att myndighetsföreträdare ska agera sakligt och opartiskt. JK ansåg visserligen att uttalandet kunde uppfattas som polemiskt och därmed tveksamt ur objektivitetssynpunkt, men ändå inte stred mot grundlagens krav på saklighet och opartiskhet.

HD: Initialer kan vara uppgift om hälsa

En person vände sig till Svea hovrätt och begärde ut ett överklagande från tidigare justitierådet Göran Lambertz. Överklagandet gällde den skadeståndstalan som Lambertz hade riktat mot staten efter att ha suttit häktad som misstänkt för våldtäkt.

Kvinnan som hade anklagat Lambertz för våldtäkt omnämndes med initialer i överklagandet och hovrätten maskerade dessa initialer innan handlingen lämnades ut. Det här med hänvisning till den sekretess som gäller för uppgifter som rör enskilds hälsa och sexualliv, och som gäller om ett utlämnande skulle leda till betydande men för den enskilda i fråga.

Sökanden överklagade sekretessbeslutet men fick avslag även i Högsta domstolen. HD skrev bland annat:

”Även om information om en persons identitet inte i sig är en uppgift om en enskilds hälsa eller sexualliv, kan alltså informationen tillsammans med information om personens hälsa eller sexualliv omfattas av sekretess.”

Mötesanteckningar var inte allmänna

En journalist begärde ut anteckningar från dialogmöten som hade hållits mellan tjänstemän och politiker på olika nämnder i Hässleholms kommun kring detaljplanen för ett reningsverk. Kommunen avslog med hänvisning till att det rörde sig om minnesanteckningar som tillkommit endast för föredragning eller beredning av ärenden och inte hade tillfört ärendena några nya sakuppgifter. Dessutom var de berörda ärendena ännu inte avslutade.

Journalisten överklagade. Hon menade att de begärda handlingarna var att jämställa med protokoll, eftersom syftet var att dokumentera vad som sagts och överenskommits i olika frågor av gemensamt intresse för de olika nämnder som var representerade vid mötena. Kommunen, som yttrade sig över överklagande, gav en annan bild. Enligt kommunen handlade det om enkla agendor inför mötena: ”Anteckningarna ligger i OneNote och skickas inte ut för synpunkter eller justering. De kan liknas vid en komihåg-lista och ett arbetsmaterial för samordning och information mellan de olika förvaltningarna med tillhörande nämnder.”

Kammarrätten avslog överklagandet. Domstolen konstaterade inledningsvis att de aktuella anteckningarna inte var expedierade. Här tog man fasta på kommunens uppgifter om att anteckningarna inte hade skickats till ”vare sig dem som närvarade vid mötena eller till någon annan”. Samtidigt slog kammarrätten fast att flera personer hade haft tillgång till anteckningarna i digital form, men huruvida dessa fanns på olika nämnder/förvaltningar och om handlingarna därmed hade korsat gränsen mellan fristående organ inom kommunen berördes inte av domstolen.

Domstolen gick i stället vidare till en bedömning av om anteckningarna hade färdigställts på annat sätt, men kom fram till att så inte var fallet, eftersom de inte hade justerats. Deras slutliga innehåll hade inte heller bestämts på något annat sätt, enligt domstolen.

Enligt kammarrätten kunde det tänkas att vissa anteckningar innehöll uppgifter om ärenden som numera var avslutade. Domstolen tyckte dock inte att det fanns något som tydde på att dessa anteckningar i så fall hade tillfört några sakuppgifter till dessa avslutade ärenden. De var därför inte allmänna av det skälet heller.

Sammanställning kunde göras med tillåtna sökbegrepp

En person begärde hos Åklagarmyndigheten att få en sammanställning av de anmälningar som han själv hade gjort och de beslut som myndigheten hade fattat med anledning av dessa. Han ville också ha uppgifter om vad respektive anmälan rörde. Myndigheten avslog begäran med hänvisning till att man var förhindrad att göra en sökning på personens personnummer för att ta fram de aktuella uppgifterna. Det här enligt lagen om åklagarväsendets behandling av personuppgifter.

Personen överklagade till kammarrätten som upphävde Åklagarmyndighetens beslut och skickade tillbaka ärendet dit. Kammarrätten tyckte inte att det rörde sig om förbjuda sökbegrepp enligt lagen om åklagarväsendets behandling av personuppgifter.

Syftet med bevarande inte avgörande för utlämnande

En person begärde ut Arbetsförmedlingens beslut om anvisning och återtagen anvisning till en viss utbildning åren 2015-2018. Arbetsförmedlingen avslog begäran. Besluten från 2015 hade överlämnats till Riksarkivet och förvarades inte längre hos Arbetsförmedlingen. Besluten från senare år fanns visserligen i Arbetsförmedlingens system men hade endast bevarats för vetenskapliga ändamål enligt den personuppgiftsreglering som gäller för uppgifter om arbetssökande i en arbetsmarknadspolitisk databas. Att lämna ut besluten som allmänna handlingar överensstämde inte med det syftet, bedömde Arbetsförmedlingen.

Personen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen fastställde Arbetsförmedlingens avslagsbeslut i den del som gällde handlingar som hade överlämnats till Riksarkivet. De var inte längre förvarade hos Arbetsförmedlingen, konstaterade kammarrätten och avslog överklagandet i den delen.

Besluten från senare år var däremot allmänna handlingar, ansåg kammarrätten. ”En bestämmelse som anger att material eller uppgifter ska bevaras för vissa ändamål innebär dock inte en begränsning i rätten att ta del av allmänna handlingar”, skrev kammarrätten och skickade tillbaka ärendet till Arbetsförmedlingen för sekretessprövning av besluten.