Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

KR Göteborg 7561-12

En journalist begärde att få kopior av samtliga sms som hade skickats till och från samtliga regionråd i Region Skåne. Regionen avslog begäran med hänvisning till att man hade bett regionråden gå igenom sina telefoner och att det då inte hade framkommit någon allmän handling som skulle lämnas ut. Kammarrätten menade att avslagsbeslutet var otydligt eftersom det inte framgick av beslutet om man hade hittat några sms överhuvudtaget, om sms:en som fanns inte var allmänna handlingar eller om de var allmänna men omfattades av sekretess. Domstolen skickade tillbaka ärendet till regionen för ny prövning.

KR_Goteborg_7561_12

Vad kan jag kräva av en beslutsmotivering?

Tjänstemännen brukar skylla på att det inte går att skriva utförliga motiveringar i sekretessbeslut utan att samtidigt avslöja de hemliga uppgifter som man vill skydda. Därför ser man ofta “beslutsmotiveringar” som inte innehåller så mycket mer än ett referat av den aktuella sekretessregeln. JO har slagit fast att det här inte duger eftersom en beslutsmotivering ska ge svar på “…vad som i det enskilda fallet har varit avgörande för utgången.” Om det finns sekretesskyddade uppgifter i skälen för beslutet så ska myndigheten ändå kunna redovisa skälen i mer “allmänna ordalag” (JO 1990/91 s. 101).

Vilka krav som gäller för beslutsmotivering i allmänhet, inte bara sekretessbeslut, kan utläsas av bland annat Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 4732-19. Där skriver domstolen bland annat följande:

Motiveringsskyldigheten syftar till att garantera att myndigheterna prövar sina ärenden på ett sakligt och enhetligt sätt. En klargörande motivering ökar också förståelsen för hur myndigheten har resonerat i det enskilda fallet. I kravet på motivering ligger bl.a. att myndigheten normalt bör förklara hur den har bedömt eventuella invändningar som den enskilde har gjort i ärendet (se prop. 2016/17:180 s. 187 f. och 320 f.).

Du kan försöka förebygga problemet med intetsägande beslutsmotiveringar genom att be om en utförlig motivering redan när du begär ett myndighetsbeslut gällande din begäran. Du kan t.ex. säga eller skriva så här:

“Om ni står fast vid er bedömning att anmälarens identitet är hemlig så vill jag gärna att ni förklarar varför anmälaren kommer att lida men om det blir känt att hon har anmält Försäkringskassan till Datainspektionen”.

JO 1990/91 s. 101

Ett fängelse fick kritik för att det inte gett en tillräckligt utförlig motivering av ett beslut att inte låta en fånge ta emot ett obevakat besök av en bekant. Anstalten ville inte uppge för fången varför besökaren ansågs vara riskabel och hänvisade till att dessa uppgifter var sekretessbelagda av hänsyn till besökarens integritet. ”Allmänt kan sägas att det inte är tillräckligt att i beslut som går parten emot bara hänvisa till den lagtext som är tillämplig. Principen är att det av beslutet skall gå att utläsa vad som i det enskilda fallet varit avgörande för utgången. Utgörs skälen av sekretesskyddade uppgifter är det naturligtvis svårare att ge en motivering utan att röja dessa uppgifter Det bör ända ha varit möjligt för anstalten att i mer allmänna ordalag ange varför besöket inte kunde medges”, skrev JO.

JO_1990_91_s_101