Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Modell var en handling

En modell som hade kommit in till byggnadsnämnden i Göteborgs stad och som hade anknytning till ett pågående projekt om den framtida utformningen av Skansberget-Skanstorget var en handling i tryckfrihetsförordningens mening. Den var dessutom inkommen och därmed allmän. Nämnden hade därför inte haft fog för att vägra en kommuninvånare att ta del av handlingen genom att fotografera den. Det kom kammarrätten fram till i den här domen.

Beslagtagna datafiler var inkomna handlingar

En person begärde hos Polismyndigheten att få ta del av ett antal filer som hade funnits på hårddiskar som tagits i beslag i en utredning. En domstol hade förklarat hårddiskarna förverkade och därefter hade de förstörts. Men polisen hade gjort spegelkopior av filerna och de fanns kvar på en server hos myndigheten. Polisen bedömde att filerna inte var allmänna handlingar eftersom de kom från handlingar som hade förverkats och förstörts efter ett domstolsbeslut och avslog därför hans begäran. Personen överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. Kammarrätten hänvisade till att beslutet om förverkande innebar att polisen inte längre fick lämna ut innehållet på spegelkopiorna. Personen gick vidare till HFD och fick rätt. HFD konstaterade att tryckfrihetsförordningen ”…är grundlag och innehåller inte några bestämmelser som föreskriver undantag från regleringen om allmänna handlingars offentlighet såvitt avser handlingar som en myndighet har tagit i beslag (jfr RÅ 1987 not. 150 och RÅ 1990 not. 147)”. Domstolen menade också att en ”…kopia av en allmän handling blir även den allmän handling eftersom kopian bara utgör ytterligare ett exemplar av det informationsinnehåll som finns lagrat på den fysiska informationsbäraren, t.ex. ett papper eller en hårddisk”.

HFD_2687_17

Runristning i kyrka inte allmän handling

En person begärde att med stöd av TF få ta del av en runinskription nära taket i Linköpings domkyrka. Svenska kyrkan, Linköpings domkyrkopastorat, avslog begäran med hänvisning till att runinskriftens huvudsyfte är att förmedla ett ”rent estetiskt intryck” och att den därför faller utanför handlingsbegreppet i TF.  Sökanden överklagade beslutet. Kammarrätten fastställde Svenska kyrkans avslagsbeslut med följande motivering:

I målet är upplyst att runinskriften gjorts på en sten som använts vid byggandet av kyrkan. Enligt kammarrättens mening är det uppenbart att den saknar varje samband med Svenska kyrkans uppgifter som myndighet. Stenen med runinskriften kan därför inte betraktas som en handling i tryckfrihetsförordningens mening.

KR_Jonkoping_2955_17

Fick inte ut privata familjefoton

En man som hade fått sin dator beslagtagen av polisen i en utredning om upphovsrättsbrott begärde ut privata bilder på familjen som han hade haft på datorn. Själva hårddiskarna hade förverkats men en spegelkopia av dessa fanns kvar hos polisen. Polisen vägrade lämna ut de begärda bilderna. Mannen gick vidare till kammarrätten men fick avslag även där. Kammarrätten konstaterade att spegelkopian i och för sig var en allmän handling. Samtidigt menade domstolen att det inte skulle vara ”…förenligt med syftet med offentlighetsprincipen…” att betrakta en spegelkopia av en förverkad och förstörd handling som en allmän handling. Domstolen menade att polisen inte fick göra innehållet på spegelkopiorna tillgängligt och därför var de begärda bilderna inte allmänna handlingar.

KR_Sthlm_8403_16

KR Jönköping 4008-07 (RegR 513-08)

Kräftskalen som kammarrätten fått in i ett mål innehöll inga upplysningar även om enstaka tecken kunde skönjas på vissa av dem. Skalen utgjorde därför inte handlingar i TF:s mening och kammarrätten avslog när en person begärde ut dem. Personen överklagade beslutet men dåvarande Regeringsrätten nekade prövningstillstånd.

KR_Jonkoping_4008_07

Övriga dokument: RÅ 1999 ref. 48

Regeringsrätten ansåg inte att Riksmarskalksämbetet var en myndighet i TF:s mening. Riksmarskalken är chef för de Kungliga hovstaterna och Riksmarskalksämbetet är Riksmarskalkens stab. Domstolen tog fasta på ett propositionsuttalande som gjordes i samband med en ändring i TF och som sa att hovet borde stå utanför den statliga förvaltningsorganisationen.

RA_1999_ref_48

Övriga dokument: RÅ 2008 ref. 6

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond kan inte jämställas med en myndighet vid tillämpning av tryckfrihetsförordningens bestämmelser om utlämnande av allmän handling. Det här eftersom stiftelsen är ett privat organ.

RA_2008_ref_6