Antal yttre poliser i Lund hemligt

En person begärde ut de dokument som upprättades i samband med de senaste utvecklingssamtalen som poliser i BF/IGV-grupp i Lund hade haft med sina gruppchefer. Han begränsade senare sin begäran till den skala med streck som enligt uppgift legat till grund för lönesättningen för dessa poliser, och meddelade att han godtog att polisernas födelseår maskerades.

Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att de begärda uppgifterna avslöjade hur många poliser som jobbar i yttre tjänst i Lund. ”Detta är sådan information som skulle kunna användas i en kartläggning av Polismyndighetens förmåga och kapacitet”, skrev myndigheten i beslutet.

Personen överklagade och förde fram att han redan visste exakt hur många poliser som jobbar i yttre tjänst i Lund, eftersom han hade begärt och fått ut alla dessa polisers löner. I ett yttrande i målet skrev Polismyndigheten att myndigheten inte kan ta hänsyn till att personen ”enligt egen utsago” redan har kännedom om hur många som jobbar i yttre tjänst i Lund.

Kammarrätten gick på Polismyndighetens linje att ett utlämnande skulle avslöja antalet poliser i yttre tjänst i Lund och därmed skada polisens framtida verksamhet. Domstolen gick inte in på frågan om personen redan kände till detta genom tidigare utlämnade löneuppgifter.

Totala antalet poliser i yttre tjänst var offentligt

En journalist begärde ut en handling från Polismyndigheten som bland annat innehöll en uppgift om det totala antal poliser i yttre tjänst i Sverige 2019. Myndigheten sekretessbelade den och en rad andra uppgifter i dokumentet.

Journalisten överklagade och fick rätt vad gällde uppgiften om antalet poliser i yttre tjänst. Kammarrätten konstaterade att det visserligen var en specifik uppgift om numerär, men att det rörde sig om en totalsiffra på en övergripande nivå. Ett utlämnande kunde därför inte anses skada polisens framtida verksamheten.

Vad gällde övriga uppgifter som hade maskerats av Polismyndigheten delade kammarrätten myndighetens bedömning. De maskerade uppgifterna rörde enligt kammarrätten ”…bl.a. analys och resonemang om hur Polismyndigheten är organiserad och dimensionerad på en mer strukturell nivå”. Dessa kunde antas vara skadliga att lämna ut, ansåg kammarrätten.