Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: efterfrågeförbud
Fel att kräva undertecknad begäran
I en anmälan till JO framkom det att journalister som besökte Riksbanken för att ta del av allmänna handlingar inte släpptes in av vakten om de inte uppgav sitt namn. Enligt anmälan var journalisterna också tvungna att begära ut handlingarna skriftligen och underteckna sina begäran. Riksbanken tillbakavisade uppgifterna om kravet på undertecknade. JO konstaterade att om myndigheten kräver att besökare identifierar sig för att komma in på myndigheten behöver det finnas någon lokal, t.ex. i anslutning till ingången, där representanter för allmänheten kan ta del av allmänna handlingar utan att identifiera sig. En myndighet får inte kräva att en sökande undertecknar sin begäran om allmänna handlingar, slog JO också fast.
Efterfrågeförbud även vid muntlig begäran
En länsstyrelse vägrade att lämna ut ett personnummer via telefon om inte sökanden uppgav sitt namn och syftet med begäran. JO konstaterade att ett personnummer är en neutral, snarare än en ömtålig, uppgift och att personnummer normalt ska lämnas ut utan att sökandens namn eller syfte efterfrågas. JO konstaterade också att efterfrågeförbudet gäller oavsett om uppgifterna begärs ut på papper eller muntligen.
Olämpligt att fotografera journalist
En journalist besökte Flygtekniska försöksanstalten i Bromma för att ta del av handlingar. Han stoppades vid grindarna av en vakt och ombads att uppge sitt namn för inpassering. Han vägrade och hänvisade till sin rätt att ta del av allmänna handlingar anonymt. Problemet löstes genom att myndigheten placerade ut ett bord och en stol utanför grindarna där journalisten kunde ta del av handlingar. Det var vackert väder vid tillfället. Som bevis för delgivning och som ”en förebyggande säkerhetsåtgärd” fotograferade myndigheten journalisten när han tog del av handlingarna. Fallet anmäldes till JO som var kritisk till hur myndigheten hanterat journalistens begäran. JO menade att i fall då rätten att fritt ta del av allmänna handlingar kommer i konflikt med säkerhetsregler som kräver legitimation för inpassering hos myndigheter, får detta lösas genom att myndigheten ställer i ordning en lokal i anslutning till entrén där sökande kan ta del av handlingar. Myndighetens beslut att fotografera journalisten ansåg JO var onödigt och olämpligt.
I en separata skrivelse till regeringen argumenterade JO för behovet av klargörande bestämmelser kring rätten att ta del av handlingar utan att uppge sitt namn (se JO 1977/78 s. 250 II nedan).
Returnerade ansökningar för att slippa lämna ut dem
Hamnstyrelsen i Göteborg lämnade bara ut namnen på 20 av de 36 sökande till tjänsten som hamndirektör. Övriga sexton hade nämligen bett om ”konfidentiell” behandling. Stadens journalister nöjde sig inte med det beskedet utan krävde att få del av samtliga ansökningshandlingar. Hamnstyrelsen kontaktade de sexton och frågade om de ändå kunde ge sitt medgivande till ett utlämnande. Tretton valde att i stället återkalla sina ansökningar och fick sina ansökningshandlingar i retur, vilket innebar att dessa inte kunde lämnas ut till journalisterna. Fallet anmäldes till JO som var mycket kritiskt och menade att samtliga ansökningshandlingar borde ha lämnats ut omgående till pressen eftersom det rörde sig om allmänna handlingar som inte omfattades av någon sekretess. Att hindra ett utlämnande genom att skicka tillbaka handlingar till de sökande till tjänsten var, enligt JO, ett flagrant brott mot tryckfrihetsförordningen. JO var även kritisk till att en tjänsteman på hamnstyrelsen hade krävt att en av journalisterna skulle styrka att han vara svensk medborgare. Rena trakasserier, tyckte JO, eftersom tjänstemannen inte hade någon anledning att betvivla att journalisten var svensk och medborgarskap inte heller är något krav för att få ta del av allmänna handlingar.
Landsfiskal hade inte skäl att efterfråga syfte
En tidningsredaktör vände sig till Landsfiskalskontoret vid Vättle distrikt och begärde att få ta del av diariet över utsökningsärenden och protokoll över förrättade växelprotester. Landsfiskalens assistent meddelade att utsökningsliggaren inte fick visas upp för allmänheten och att de begärda protokollen bara kunde lämnas ut av landsfiskalen själv. Han var dock ute på ett tjänsteärende.
Redaktören fick åka hem igen med oförrättat ärende och anmälde saken till JO. I ärendet hos JO uttalade sig landsfiskalen och hävdade att det låg på honom att från fall till fall pröva om handlingar av den begärda typen kan lämnas ut. Han menade nämligen att ett utlämnande bara kunde ske efter att sökandens identitet och syfte hade klarlagts. Helt fel, tyckte JO, som pekade på att de begärda handlingarna inte omfattades av någon sekretessregel och därför kunde ha lämnats ut av landsfiskalens assistent utan några närmare efterforskningar.
UHR bröt mot efterfrågeförbudet
Universitets- och högskolerådet, UHR, gick för långt i sina efterforskningar när en företrädare för ett samhällsmagasin begärde ut en lista med personer som hade fuskat på högskoleprovet. ”Du behöver beskriva betydelsen och relevansen av de begärda uppgifterna om privatpersoner för den artikel som du avser att publicera”, uppmanade UHR företrädaren. Samhällsmagasinet anmälde UHR till JK som konstaterade att myndigheten hade brutit mot efterfrågeförbudet i TF. ”UHR:s agerande får även anses innebära att gränsen för censurförbudet tangerats”, skrev JK också i beslutet.