Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Radiouttalande fick JK-kritik

JK kritiserade en nämndordförande i Västerås kommun för ett uttalande som hon hade gjort i radio om en advokat som begärt ut handlingar från kommunen. Enligt JK stred uttalandet mot det ändamål som bär upp anonymitetsskyddet i tryckfrihetsförordningen.

I inslaget sade nämndordföranden bland annat följande om advokaten, som hon också namngav:  ”han begärde ut alla handlingar som fanns i det här ärendet, cirka 1 400 sidor. Vi hade två personer på förvaltningen som lade nästan tre veckor av sin arbetstid [på detta]. När det här är gjort tyckte han inte att han behöver de här papprena, utan de ligger i en fin hög någonstans nere på förvaltningen just nu.” 

JK bedömde för det första att nämndordföranden gjorde uttalandet som representant för myndigheten och inte som någon personlig meningsyttring. Uttalande skyddades alltså inte av meddelarfriheten. För det andra menade JK att uttalandet stred mot ändamålet för anonymitetsskyddet i tryckfrihetsförordningen. En myndighet ska inte i onödan sprida uppgifter om identiteten på personer som begära ut allmänna handlingar.

JK prövade också om uttalandet stred mot kravet på att myndighetsföreträdare ska agera sakligt och opartiskt. JK ansåg visserligen att uttalandet kunde uppfattas som polemiskt och därmed tveksamt ur objektivitetssynpunkt, men ändå inte stred mot grundlagens krav på saklighet och opartiskhet.

Journalist hade rätt att få ut skolkatalog

En journalist begärde ut klasslistor för en skola under två läsår samt kopia ur skolans skolkatalog avseende klass 6 under ett visst läsår. I klasslistorna fanns uppgifter om elevernas namn, adress, telefonnummer och personnummer och i skolkatalogen fans, förutom fotografier, även uppgifter om elevernas namn. Kammarrätten konstaterade att det inte hade kommit fram att någon av personerna eller deras anhöriga var föremål för sekretessmarkering, kvarskrivning eller fingerade personuppgifter. Domstolen såg inte heller några andra skäl för att sekretessbelägga handlingarna: ”Den omständigheten att personer som finns namngivna i en handling är misstänkta för ett allvarligt brott och det är en journalist som har begärt att få del av uppgifterna i handlingen utgör enligt kammarrättens mening inte särskild anledning att anta att någon enskild kan antas lida men om uppgifterna lämnas ut. Det fanns inte heller några andra skäl att vägra lämna ut handlingarna enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_1753_10