Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En chefsjurist vid polisen i Västra Götaland fick bakläxa i kammarrätten tre gånger om i samma ärende. Ärendet gällde en begäran från en journalist om att få ut polisanmälningar rörande vissa personer som skulle ha utsatts för brott av politiska skäl. JO konstaterade att chefsjuristen inte hade tagit till sig kammarrättens beslut på det sätt som man kunde förvänta sig men lät saken bero eftersom chefsjuristen redan tvingats genomlida en förundersökning om tjänstefel med anledning av det inträffade.
Se även KR_Goteborg_3819_10
En journalist begärde att få ut diarienummer på tio åtal med en viss brottskod som Åklagarkammaren i Göteborg väckt under år 2009. Åklagarmyndigheten avslog med hänvisning till att myndigheten var förbjuden att göra en sådan sökning enligt Cåbraförordningen som reglerar hur ärendehanteringssystemet Cåbra får användas. Kammarrätten biföll journalisten överklagande och bestämde att Åklagarmyndigheten skulle lämna ut de begärda diarienumren.
En journalist begärde hos Åklagarmyndigheten att få ta del av samtliga beslut att inleda förundersökning, beslut att lägga ned förundersökning, beslut om strafförelägganden, beslut om åtal och beslut om åtalsunderlåtelse gällande ett antal personer med vissa angivna personnummer. Åklagarmyndigheten avslog med hänvisning till att det vore samma sak som att lämna ut ett utdrag ur belastningsregistret för de aktuella personerna. Sådana registeruppgifter är som regel sekretessbelagda enligt OSL 35:1 1 st. Men kammarrätten slog fast att Åklagarmyndigheten var skyldig att använda sitt ärendehanteringssystem (Cåbra) för att söka fram de efterfrågade handlingarna och lämna ut dem i de delar som inte var hemliga.
Jämför med denna dom:
Fick inte veta om det fanns strafföreläggande för viss person
Ett filmbolag nekades att få ut protokoll ur Palmeutredningen från förhör med Palmes medarbetare och med de poliser som förekom i det så kallade Polisspåret. Kammarrätten avslog med hänvisning till förundersökningssekretess och sekretess till skydd för enskilda.
En journalist nekades att få ut förundersökningsprotokoll och tilläggsprotokoll från polisen i en förundersökning om våldtäkt mot barn. Protokollen var hemliga trots att ärendet gått till åtal eftersom domstolen beslutat om fortsatt sekretess. Kammarrätten menade att uppgifter därmed inte kunde lämnas ut, inte ens med ett sekretessförbehåll.
Ett brottsoffer hade rätt att få ut polisförhöret med gärningsmannen för att använda i en tvist med sitt försäkringsbolag. Tvisten rörde ersättning för det lidande offret utsatts för vid brottet. Kammarrätten menade att gärningsmannens integritet fick stå tillbaka för offrets behov av uppgifterna i tvisten med försäkringsbolaget. Förundersökningen om brottet hade lagts ned i brist på bevis.
En journalist begärde ut uppgifter ur polisutredningar om inbrott för att granska hur polisens sköter den här typen av utredningar. Polisen vägrade lämna ut uppgifterna eftersom de kunde skada enskilda men kammarrätten ansåg att uppgifterna kunde lämnas ut med ett sekretessförbehåll.
Åklagarmyndigheten avslog en begäran från en journalist om att få ut samtliga beslut att inleda förundersökning, beslut att lägga ned förundersökning, beslut om strafförelägganden, beslut om åtal och beslut om åtalsunderlåtelse gällande en person med ett visst personnummer. Myndigheten motiverade detta med att den inte hade rätt att göra en sådan personnummersökning i diariesystemet Cåbra. Kammarrätten gav åklagarmyndigheten bakläxa och skickade tillbaka ärendet för att myndigheten skulle leta fram eventuella beslut och sekretesspröva dessa.