Friskola fick ut adresser för utskick

Friskoleföretaget Framtidsgymnasiet begärde hos Helsingborgs stad att få ut kontaktuppgifter till drygt 1.500 elever som hade sökt till olika yrkesgymnasier i Skåne. Företaget uppgav att syftet med begäran var att kunna skicka brev till vårdnadshavarna och erbjuda karriärvägledning och stöd.

Helsingborgs stad avslog begäran med hänvisning till att det rörde sig om skyddsvärda personuppgifter. Staden misstänkte att karriärvägledningen mest skulle bestå av information om Framtidsgymnasiets utbildningar, och att det skulle påverka elevernas fria gymnasieval på ett olämpligt sätt.

Företaget överklagade till kammarrätten och fick rätt. Domstolen såg ingen risk att den planerade marknadsföringen skulle ha kränkande inslag. Därmed stod den inte i strid med dataskyddsreglerna. Domstolen skickade tillbaka ärendet till Helsingborgs stad för att staden skulle pröva om det fanns någon annan sekretessregel som hindrade ett utlämnande.

Hade rätt till studentadresser för reklamutskick

Dåvarande Regeringsrätten bestämde att ett utdrag ur Centrala studiestödsnämndens register över mottagare av studiemedel (namn och adress) kunde lämnas ut till Mecenat AB. Bolaget tänkte använda uppgifterna för att skicka ett rabattkort avsett för studenter. Bolaget hade ett berättigat intresse av att behandla personuppgifterna på det aktuella sättet, konstaterade domstolen. Det intresset vägde också över integritetsintresset för de berörda mottagarna av studiemedel. Vid den avvägningen tog domstolen hänsyn till att bolaget bara tänkte göra ett utskick per termin, att det inte fanns något som tydde på att innehållet i utskicken skulle vara integritetskränkande, att uppgifterna som bolaget begärde ut inte var känsliga och att studiemedelsmottagarna hade rätt att säga nej till direktmarknadsföring om de så önskade.

RA_2002_ref_54

Fick inte ut lista med fuskare

Universitets- och högskolerådet, UHR, vägrade lämna ut en lista med 51 personer som hade skrivit högskoleprovet men blivit utan resultat på grund av fusk. Myndigheten hänvisade till vad som hände senast myndigheten lämnad ut liknande uppgifter – då blev fuskarna uthängda på nätforumet Flashback. Det spelade ingen roll att sökanden i det nu aktuella fallet uppgav att han skulle använda uppgifterna för privat bruk. Sökanden överklagade till kammarrätten som fastställde UHR:s sekretessbeslut. Kammarrätten bedömde, i likhet med UHR, att uppgifterna skulle komma att användas i strid mot personuppgiftslagen och därmed var sekretessbelagda.

Sökanden hade uppgett att han var bosatt i Norge, vilket hade betydelse för om han omfattades av personuppgiftslagen. Lagen gäller bara personuppgiftsansvariga som är etablerade i Sverige. Men kammarrätten tyckte inte att det fanns bevis för att sökanden verkligen var bosatt i Norge och  inte i Sverige.

KR_Sthlm_8316_16