Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En journalist begärde hos Skatteverket att få ut uppgifter om personnummer på samtliga personer som utvandrat från Sverige till Estland, Lettland och Litauen under åren 2009-2013. Skatteverket avslog med motiveringen att det skulle krävas 4-6 timmars arbete med programmering och kvalitetskontroller för att få fram en läsbar sammanställning. Efter överklagande fastställde HFD beslutet med hänvisning till att den beräknade arbetsinsatsen gick utöver vad som kan anses utgöra en begränsad
arbetsinsats som inte är förknippad med några nämnvärda kostnader. Sammanställningen kunde alltså inte göras med rutinbetonade åtgärder och var därför inte en allmän handling hos myndigheten.
En företrädare för Sverigedemokratisk ungdom, SDU, begärde hos Ungdomsstyrelsen att få ett diarium som visade till vilka personer myndigheten lämnat ut SDU Stockholms medlemsförteckning. Ungdomsstyrelsen behandlade begäran som en begäran om uppgifter ur en allmän handling, vilket fick till följd att myndighetens beslut att maska namnen på mottagarna inte gick att överklaga. JO var kritisk och menade att SDU-företrädaren hade begärt en sammanställning av uppgifter ur myndighetens diarium, det vill säga en potentiell handling. Myndigheten borde därför ha fattat ett överklagbart beslut om detta.
JO prövade sedan om Ungdomsstyrelsen hade haft stöd för att maskera namnen på de personer som begärt och fått ut medlemsförteckningen. JO slog till att börja med fast att tanken är att myndigheters diarium ska vara allmänt tillgängliga. Om det hade funnits skäl att sekretessbelägga namnen borde dessa inte ha förts in i diariet. JO underkände därefter samtliga grunder för sekretess som Ungdomsstyrelsen tagit upp i sitt avslagsbeslut.
Se även KR Sthlm 784-13.
En journalist begärde ett urval av uppgifter ur Lantmäteriets fastighetsregister som skulle ta 30 timmar att sammanställa enligt myndigheten. Det kunde inte ses som en rutinbetonad åtgärd menade Lantmäteriet som avslog. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde beslutet eftersom sammanställningen skulle kräva en kvalificerad arbetsinsats av olika yrkeskategorier och dessutom var allt för tidskrävande.
En person ville bland annat veta hur stora belopp som Uppsala kommun hade betalat ut i avgångsvederlag till olika anställda under vissa angivna år. Kommunen nekade med hänvisning till att det krävdes en manuell genomgång av uppgifter i både databaser och pappershandlingar för att sammanställa de begärda uppgifterna. Efter överklagande konstaterade kammarrätten att det inte finns någon skyldighet för myndigheter att sammanställa uppgifter ur olika allmänna handlingar till en ny handling. Enligt domstolen kunde inte heller uppgifterna i databaserna sammanställas med rutinbetonade åtgärder, vilket krävs för att de ska betraktas som en potentiell handling enligt TF 2:6 2 st.
Elsäkerhetsverket vägrade att lämna ut en förteckning över alla elektriker med viss behörighet eftersom det skulle kräva en omfattande manuell hantering för att sammanställa uppgifterna från myndighetens register. Företaget som begärt ut förteckningen överklagade men fick avslag i kammarrätten som delade myndighetens bedömning sammanställningen inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.
Ett företag hade rätt att få ut registerutdrag från Statistiska centralbyrån, SCB, med både namn och adress för vissa lärare och studenter trots att uppgifterna fanns i olika register och behövde sammanställas. Regeringsrätten pekade på att SCB lagt adressuppgifterna i ett separat register av praktiska skäl och det inte var ett skäl att begränsa allmänhetens tillgång till uppgifterna.
Statistiska centralbyrån, SCB, var skyldig att göra ett mycket stort registerutdrag från sitt högskoleregister åt ett företag som ville använda utdraget i sin kommersiella verksamhet. SCB hävdade att alla myndighetens printrar skulle vara upptagna med utskriften under en längre period och det skulle krävas 80 arbetstimmar för att anpassa myndighetens standardprogram för att utföra det aktuella registerutdraget. Regeringsrätten slog för det första fast att myndigheten inte hade någon anledning att pröva ändamålet bakom den aktuella begäran (kommersiellt ändamål) eftersom det inte hade någon betydelse för sekretessbedömningen. Regeringsrätten slog sedan fast att den aktuella upptagningen (registerutdraget) var tillgängligt för SCB genom myndighetens standardprogram även om dessa behövde anpassas för den aktuella körningen. Registerutdraget skulle därför lämnas ut genom utskrifter även om det skulle kräva en betydande arbetsinsats.
Ett företag hade rätt att få ett registerutdrag över finska medborgare bosatta i Stockholms län inklusive deras adresser. Registret var lagrat på databand hos länsstyrelsen och Regeringsrätten konstaterade att utdraget kunde göras med hjälp av de program som länsstyrelsen hade tillgång till.